I samtal med informanterna upplever majoriteten att de fick ta tillvara på sin kompetens i arbetet. Dock finns det faktorer som leder till otillräcklig kompetens inom grupp A. En informant upplever att kraven ibland haltar från ledningens sida vilket delvis beror på kompetensbrist hos medarbetarna.
”….att man liksom inte har kompetensen för det som ska göras. Och det har väl att göra med att resurserna sviktar och personalen krymper.” - 1A
I akuta lägen blir det att medarbetaren som tror sig klara av att utföra arbetet bäst får göra det. En annan förklaring till att medarbetarna inte kan nyttja sin fulla kompetens beror på att de arbetar i gamla arbetssystem som leder till att arbetet blir rörigt och ineffektivt och tar tid från ordinarie arbetsuppgifter. Två av tre informanter ur professionsgrupp B upplever att de inte får nyttja sin kompetens fullt ut. Detta på grund av för mycket administrativa arbetsuppgifter utöver de ordinarie uppgifterna. Liknande upplevelse har en informant i samma professionsgrupp som upplever sig själv som onödigt dyr. Mycket av det arbete hen utför kan istället läggas på en receptionist enligt informanten. Det som de två informanterna har gemensamt och skiljer från resterande informanter är att de har ansvar över linjen, vilket var unikt för de informanterna. Resterande informanter utan linjeansvar upplever inte att deras administrativa arbete har ökat utan snarare minskat.
Men då ligger deras ansvarsområden på samma nivå som tidigare.
Alla informanter vi intervjuade berättar att de hade gått en utbildning. De har genom den fått relevant kunskap inom det område professionen gäller. En informant är kritisk till hur utbildningen bedrivs idag. Hen märker på nya medarbetarna att de saknar mycket
kunskap i att jobba praktiskt. En informant håller med om att det snarare är ett större fokus på det teoretiska. Att de olika medarbetarna tillhör olika professioner och därmed har olika områden som de har kunskap kring uttrycktes. Eftersom en av
professionsgrupperna har legitimation medföljer även viss expertis som de andra inte har.
”Vi har ju i och med att vi har en legitimation, då måste vi följa upp, skriva journal och ett uppföljningsansvar, så det medför ett visst ansvar.” - 1B
Även en av grupperna som inte innehar en legitimation uttrycker att det är skillnader mellan de olika gruppernas utbildning. Därför är det viktigt att var och en gör det som hen har utbildning för. En informant beskriver att det är jobbigt när hen möter en patient och det egentligen borde vara en från den andra professionen eftersom de inte har
kunskap kring det området. Det uttrycktes även en oro kring hur patienten skulle uppfatta okunskapen, vilket leder till en situation som inte är bekväm för medarbetaren.
”Men det fungerar bättre när man möts av rätt profession så de gör en bedömning.”
-1A
Informanterna tillhör olika professioner och har olika utbildning och därmed olika områden som de har kompetens inom. Av den anledningen finns det en undran kring hur samspelet mellan dem såg ut. Under samtalet upplevdes det delade meningar kring hur samarbetet fungerade även om flera informanter inte ville kännas vid det. En informant från professionsgrupp B uttryckte ett konkret exempel på hur samarbetet ser ut.
”Det finns vissa som inte vill ta i, vissa i [professionsgrupp A] vill inte ta i [professionsgrupp B´s] arbeten och så där. Så det finns men inte jätte uttalat.” -1B
Kopplat till samarbete diskuterades under intervjuerna hur ofta arbetsgivaren anordnar aktiviteter för att främja samarbetet mellan de olika grupperna. En del av informanterna förstod först inte vilka typer av aktiviteter som efterfrågades. Men sedan berättade
framförallt en informant om att de har så kallade utvecklingsdagar. Fast hen upplever inte att dessa dagar bidrar med något utan snarare tar energi. En annan informant beskriver att de har haft en medarbetardag men saknar andra aktiviteter som kan främja samarbetet och relationerna, som hen hade på den tidigare arbetsplatsen. Samma informant uttrycker att det vore bra med mer aktiviteter. En annan menar att dessa utvecklingsdagar inte leder någonstans.
”Jag kan väl uppleva lite att vi sitter och pratar lite om samma saker. Sen så vill vi förändra saker och ting och sen när vi väl kommer tillbaka och ska börja jobba igen, så är det precis som man har lämnat det, vi tar inte med oss det som vi har pratat om, att det ska vi förändra eller förbättra.” - 2A
När samtalet berör erfarenhet från andra områden än hälso- och sjukvården var det flera informanter som berättar att det var något de hade erfarenhet av. Av informanterna som intervjuades var det fem av de nio stycken som berättade om tidigare erfarenheter inom andra branscher som sträckte sig längre än sommarjobb. I och med detta har också två stycken omskolat sig. En av informanterna berättade att den tidigare erfarenheten hjälpte
hen att ifrågasätta prissättningen i ett system de använder. Det rådde olika uppfattningar om hur systemet skulle användas och därmed olika priser. Hen fick då användning av sin tidigare utbildning då priset inte verkade rimligt.
I samtal med informanterna går det att tyda normer bland medarbetarna som blir
betydande i professionernas koordinering av arbete. Detta kan relateras till de konflikter som nämndes tidigare. En informant påtalar att det finns gammalt groll som sitter i väggarna. Informanten syftar till att vissa av hens medarbetare har arbetat en längre tid och på grund av detta leder det till ett mindre konstruktivt tänkande från dessa
medarbetare. Det har delvis gjort att yngre medarbetare dras med i deras synsätt. Under intervjuerna är det påtagligt att det finns normer mellan medarbetare beroende på hur mycket erfarenhet medarbetaren har av arbetsplatsen. En informant berättar att det finns en råare jargong bland de som har arbetat längre på arbetsplatsen. Denna jargong tror informanten kan uppfattas som svårhanterlig för nya medarbetare. Samma informant berättar att efter en tid på arbetsplatsen lärde hen sig vilka medarbetare som det går att vända sig till vid eventuella frågor för att samarbetet ska flyta på. Även nya medarbetare har mindre erfarenhet av och kan därför möta ett större motstånd. En informant beskriver det som att arbetsplatsen har “vattentäta väggar” när denna ber om hjälp inom gruppen.
Detta upplevdes som jobbigt speciellt under den tiden då hen var ny på arbetsplatsen.
”Det är mycket yngre människor givetvis eftersom tiden har gått. Och ja, så ska det ju vara. Men det blir ju också svårare och få till det här, ett välsmort samarbete och ett klimat som passar alla liksom.” -1A
En av informanterna som arbetat på arbetsplatsen i cirka 20 år ansåg att de yngre medarbetarna var av en annan generation. Detta uppfattade frågeställaren som något mindre positivt och enligt två informanter skapade detta synsätt grupperingar på arbetsplatsen. En informant uttrycker det som att nya medarbetare har kunskaper i
huvudet men inte i händerna. Att vara lite speciell är något som en informant menar krävs för att arbeta på arbetsplatsen, av den anledningen att de som arbetar här är lite speciella själva. De yngre medarbetarna tänker enligt informanten lite mer politiskt korrekt. Detta synsätt på sin profession kan enligt informanten krocka med de yngre medarbetarnas sätt att se på sig själva i arbetet. Värderingar likt dessa kan uppfattas som pågående och har pågått under en längre tid, vilket kan leda till att nya medarbetare har svårare att ta sig an
nya arbetssätt och komma in i arbetet. Enligt en informant går detta i linje med varför nya medarbetare slutar efter en kort tid inom verksamheten.
”Det slutar flera stycken här som inte har jobbat länge. De börja, sen så har de tyckt att nej, det här känns inte bra då har de slutat.” -3A
En betydande faktor kan vara introduktion. Det finns indikationer på att nyrekryterade medarbetare får en undermålig introduktion eller ingen introduktion överhuvudtaget.
Detta baseras på att flertalet av de informanter som intervjuades hade väldigt lite kunskap om hur deras kollegor introduceras på arbetsplatsen och svaren skiljer sig åt mellan i stort sett alla informanter.
I samtal med informanterna framgick det tydligt att de var noggranna med att det arbete de utförde skulle hålla en viss kvalitet. De är väldigt tydliga med att framföra att de vill göra ett bra resultat. De vill inte skämmas för den produkt de lämnade efter sig. Det var framförallt professionsgrupp A som framhävde mer tydligt att de vill göra ett bra jobb.
Även professionsgrupp B uttrycker samma sak, dock inte lika tydligt. Dock värnar bägge grupperna om att hjälpa patienten och att det leder till en meningsfullhet för dem. Att sträva efter att göra bra ifrån sig är något som de upplever krockar med den övriga verksamheten. De beskriver hur viktigt det är att det fungerar i alla led och att det är tråkigt att personen innan har slarvat med jobbet. Att göra klart ett arbete som inte är väl utfört från början minskar inspirationen att arbeta. En informant menar också att detta leder till irritation i gruppen.
”Oj det ser inte bra ut. Då är det jättetråkigt. Då blir det ju irritation kanske.
Patienten blir kanske inte nöjd heller. Man vill ju att det, jag vill att man ska jobba i varje led, så det blir bra.” -3A
Vid samtal med informanterna uttrycker majoriteten att det som ger mest mening är att ha nöjda patienter och därigenom göra ett bra resultat. Det märks att informanterna är
angelägna om att de ska hjälpa patienterna till att få en bättre vardag. En informant menar att det är anledningen till att hen finns inom organisation. En annan informant sken upp när hen berättade om att patienter brukar ringa och uttrycka sin tacksamhet.
”Hjälpa patienter som har problem. Det är ju det som är guldkornet när man träffat någon och dom är jättejätteglada och tacksamma….” -4A
Samtidigt kommer det fram lite motstridig information. Att det kan finnas ett missnöje från de äldre medarbetarna att träffa patienter.
”...och det finns dom som är väldigt trötta på patienter. Som i stort sett sitter över tiden här. Och det är väldigt trist.” - 4A
En av informanterna menar att det inte är säkert att fokus på patienten delas av alla inom verksamheten. Hen lyfter specifikt upp att det kan vara ekonomin som styr och att
empatin därigenom försvinner för människan. Detta är inget som hen menar kommer från enskilda medarbetare utan högre uppifrån och som kan ses på de flesta enheter inom sjukvården.
Kopplat till glädjen över att hjälpa patienterna uttrycker flertalet en stolthet i när deras arbete leder till att patienterna mår bättre efter vård. Att deras omhändertagande av patienten leder till ett lyckat resultat. De är måna om att det arbete de utför ska bli väl utfört.
”Men det är ju meningsfullt för mig att få göra detta och se att det blir bra resultat.”
-3A