Studien bidrar med en djupare bild över hur medarbetaren inom hälso- och sjukvården påverkas av olika institutionella logiker i sitt dagliga arbete. Detta har uppnåtts genom att intervjua medarbetare inom hälso- och sjukvården om deras upplevelse av arbetet.
Bidraget är främst en ökad kunskap kring hur medarbetaren relaterar till de två olika idealtyper. Studien visar även att när flera professionsgrupper finns inom samma verksamhet kan olika professionslogiker uppträda, som såväl kan samarbeta som konkurrera med varandra. Tidigare studier har främst haft ett fokus på att studera hur exempelvis läkare tar till sig en managementlogik i sitt yrkesutövande genom att bli chefer (Andersson, 2015; Giacomelli, 2019). Ett annat forskningsfokus har varit på chefer som relaterar till en managementlogik samtidigt som de ska leda medarbetare som
identifierar med en professionslogik (Sirris, 2019). Fallstudien har skett i en verksamhet som inte berör relationen mellan medarbetare och chef som innehar olika logiker. Den berör heller inte medarbetare som klättrar till chefsposition och därav berörs av
konkurrerande logiker. Därav anser vi att fallstudien med sitt fokus på medarbetaren och sin arbetssituation har bidragit till att förbättra förståelsen på en mikronivå.
Studien belyser viktiga punkter att ta hänsyn till i de verksamheter som innehar starka professioner. Praktiska rekommendationer genom studien kan tillämpas i praktiken inom hälso- och sjukvårdsområden som berörs av starka professioner. De praktiska
rekommendationerna handlar främst om att hälso- och sjukvården är medveten om att det inte enbart är en krock mellan managementlogiken utan även mellan olika
professionslogiker som kan existera parallellt med varandra. För den verksamhet där studien ägt rum blir rekommendationen att se till varje professions normer, kompetens samt kvalitet, för att undvika stress eller konflikter. Studien visar att när dessa tre
hörnstenar trycks undan av antingen managementlogiken eller en annan professionslogik skapas ett missnöje bland medarbetaren.
7 Referenser
Alvehus, J., & Andersson, T. (2018). A new professional landscape: entangled
institutional logics in two Swedish welfare professions. Nordic Journal of Working Life Studies, 8(3), 91-109. https://doi.org/10.18291/njwls.v8i3.109542
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2).
Stockholm: Liber.
Andersson, J. (2018, 6 juli). Krisen på ortopeden i Skövde ska lösas »inom sjukhusets ramar«. Läkartidningen, 2018;115:FADH. Tillgänglig:
https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/07/Krisen-pa-ortopeden-i-Skovde-ska-losas-inom-sjukhusets-ramar/
[Hämtad 2020-02-03].
Andersson, T. (2013). Förutsättningar för förbättringsarbete. I Eriksson, N. Holgers, K-M. Müllern, T (Red.), Att utveckla vården: Erfarenheter av kvalitet,
verksamhetsutveckling och förbättringsarbete (s. 121-142). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, T. (2015). The medical leadership challenge in healthcare is an identity challenge. Leadership in Health Services. DOI:10.1108/LHS-04-2014-0032
Andersson, T., & Liff, R. (2018). Co-optation as a response to competing institutional logics: Professionals and managers in healthcare. Journal of Professions and
Organization, 5(2), 71-87. https://doi.org/10.1093/jpo/joy001
Andersson, T., & Tengblad, S. (2009). When complexity meets culture: new public management and the Swedish police. Qualitative Research in Accounting &
Management, 6(1/2), 41-56. https://doi.org/10.1108/11766090910940656
Arman, R., Liff, R., & Wikström, E. (2014). The hierarchization of competing logics in psychiatric care in Sweden. Scandinavian Journal of Management, 30(3), 282-291.
https://doi.org/10.1016/j.scaman.2014.01.001
Bejerot, E., Kankkunen, T. F., & Hasselbladh, H. (2015). Två decennier av new public managment: arbetsmiljön i skola och sjukvård. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21(3), 23-41.
Berg, L. N., Puusa, A., Pulkkinen, K., & Geschwind, L. (2017). Managers’ identities:
Solid or affected by changes in institutional logics and organisational amendments?.
Scandinavian Journal of Public Administration, 21(1), 81-101.
Bergman, C., Löve, J., Hultberg, A., & Skagert, K. (2017). Employees’ conceptions of coworkership in a Swedish health care organization. Nordic Journal of Working Life Studies, 7(4). https://doi.org/10.18291/njwls.v7i4.102359
Berlin, J. & Kastberg, G. (2011). Styrning av hälso- och sjukvård. (1. uppl.) Malmö:
Liber.
Blomgren, M., & Waks, C. (2015). Coping with contradictions: hybrid professionals managing institutional complexity. Journal of Professions and Organization, 2(1), 78-102. https://doi.org/10.1093/jpo/jou010
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
Collin, K., Paloniemi, S., & Vähäsantanen, K. (2015). Multiple forms of professional agency for (non) crafting of work practices in a hospital organization. Nordic Journal of Working Life Studies, 5.
Currie, G., & Spyridonidis, D. (2016). Interpretation of multiple institutional logics on the ground: Actors’ position, their agency and situational constraints in professionalized contexts. Organization studies, 37(1), 77-97. https://doi.org/10.1177/0170840615604503
Effektivitet. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/effektivitet
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Gadolin, C. (2018). Professional employees’ strategic employment of the managerial logic in healthcare. Qualitative Research in Organizations and Management: An International Journal. https://doi.org/10.1108/QROM-02-2016-1359
Garpenby, P. (1999). Resource dependency, doctors and the state: quality control in Sweden. Social science & medicine, 49(3), 405-424. https://doi.org/10.1016/S0277-9536(99)00130-6
Giacomelli, G. (2019). The role of hybrid professionals in the public sector: a review and research synthesis. Public Management Review, 1-28.
https://doi.org/10.1080/14719037.2019.1642952
Glouberman, S., & Mintzberg, H. (2001). Managing the care of health and the cure of disease—Part I: Differentiation. Health care management review, 26(1), 56-69.
Goodrick, E., & Reay, T. (2011). Constellations of institutional logics: Changes in the professional work of pharmacists. Work and Occupations, 38(3), 372-416
https://doi.org/10.1177/0730888411406824
Greenwood, R., Raynard, M., Kodeih, F., Micelotta, E. R., & Lounsbury, M. (2011).
Institutional complexity and organizational responses. Academy of Management annals, 5(1), 317-371. https://doi.org/10.1080/19416520.2011.590299
Gustafsson, A. & Röstlund, L. (2018, 22 februari). Akut personalbrist på Karolinska riskerar ge ökade cancerköer i Stockholm. Dagens Nyheter.
[Hämtad 2020-06-02].
Hall, P. (2012). Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Liber.
Hällstén, F. & Tengblad, S. (red.) (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund:
Studentlitteratur.
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kankkunen, T.F., & Bejerot, E. (2017). Välfärdstjänstearbetet: mellan professionslogik och managementlogik. I M. Bengtsson & T, Berglund (Red.), Arbetslivet. (Tredje upplagan., s. 181-201). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, T.S. (2017). New Public Management: ett nyliberalt 90-talsfenomen?.
(Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Kompetens. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=Kompetens
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvarnström, E. (2016). Institutionella samspel. Om möten mellan en kommersiell och en ideell logik (Uppsala universitet 180) [Doctoral thesis, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet]. ISBN 978-91-506-2601-8.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Lind, J. (2014, 26 september). Ökad stress när läkare och lärare ska administrera. Dagens Nyheter.
[Hämtad 2020-03-03].
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, K. (2014). Performing multiple logics in practice. Scandinavian Journal of Management, 30(4), 485-497. https://doi.org/10.1016/j.scaman.2013.12.007
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mintzberg, H. (1993). Structure in fives: designing effective organizations. ([New ed.]).
Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
Mirsch, H. (2014, 2 januari). Dålig arbetsmiljö anges som huvudorsak till sjuksköterskebristen. Vårdfokus. Tillgänglig:
https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2014/januari/dalig-arbetsmiljo-anges-som-huvudorsak-till-sjukskoterskebristen/
[Hämtad 2020-02-03].
Molander, P. (2017). Dags för omprövning–en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 1. Stockholm:
Regeringskansliet, Finansdepartementet.
Norbäck, L.E. & Targama, A. (2009). Det komplexa sjukhuset: att leda djupgående förändringar i en multiprofessionell verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Noordegraaf, M. (2015). Hybrid professionalism and beyond:(new) forms of public professionalism in changing organizational and societal contexts. Journal of professions and organization, 2(2), 187-206. https://doi.org/10.1093/jpo/jov002
Olakivi, A., & Niska, M. (2017). Rethinking managerialism in professional work: from competing logics to overlapping discourses. Journal of Professions and Organization, 4(1), 20-35. https://doi.org/10.1093/jpo/jow007
Owen-Smith, J., & Powell, W. W. (2008). Networks and institutions. The Sage handbook of organizational institutionalism, 596-623.
http://dx.doi.org/10.4135/9781849200387.n26
Pache, A. C., & Santos, F. (2013). Embedded in hybrid contexts: How individuals in organizations respond to competing institutional logics. In Institutional logics in action, part B. Emerald Group Publishing Limited.
https://doi.org/10.1108/S0733-558X(2013)0039AB014
Reay, T., & Hinings, C. R. (2009). Managing the rivalry of competing institutional logics.
Organization studies, 30(6), 629-652. https://doi.org/10.1177/0170840609104803
Reay, T., & Jones, C. (2016). Qualitatively capturing institutional logics. Strategic Organization, 14(4), 441-454. https://doi.org/10.1177/1476127015589981
Schott, C., Van Kleef, D., & Noordegraaf, M. (2016). Confused Professionals?:
Capacities to cope with pressures on professional work. Public Management Review, 18(4), 583-610. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14719037.2015.1016094
Sirris, S. (2019). Coherent identities and roles? Hybrid professional managers’
prioritizing of coexisting institutional logics in differing contexts. Scandinavian Journal of Management, 35(4), 101063. https://doi.org/10.1016/j.scaman.2019.101063
Socialstyrelsens statistikdatabas. (2017). Hälso- och sjukvård.
[Hämtad 2020-04-12].
Tillgänglig från:
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/
Svenningsen-Berthélem, V., Boxenbaum, E., & Ravasi, D. (2018). Individual responses to multiple logics in hybrid organizing: The role of structural position. M@ n@ gement, 21(4), 1306-1328. https://doi.org/10.3917/mana.214.1306
Thornton, P. H. (2004). Markets from culture: Institutional logics and organizational decisions in higher education publishing. Stanford University Press.
Thornton, P. H., & Ocasio, W. (2008). Institutional logics. I R, Greenwood (red.), The Sage handbook of organizational institutionalism, (99-128). London: SAGE.
Thornton, P.H., Ocasio, W. & Lounsbury, M. (2012). The institutional logics perspective:
a new approach to culture, structure, and process. Oxford: Oxford University Press.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tummers, L. (2011). Explaining the willingness of public professionals to implement new policies: A policy alienation framework. International Review of Administrative Sciences, 77(3), 555-581. https://doi.org/10.1177/0020852311407364
Van den Broek, J., Boselie, P., & Paauwe, J. (2014). Multiple institutional logics in health care:‘productive ward: releasing time to care’. Public Management Review, 16(1), 1-20.
https://doi.org/10.1080/14719037.2013.770059
Watson, T.J. (2006). Organising and managing work: organisational, managerial and strategic behaviour in theory and practice. (2. ed.) Harlow: Pearson Longman.
Westin, J. (2018, 26 september). Köerna i Skåne växer när ortopedin tappar personal.
Vårdfokus. Tillgänglig:
https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/september/koerna-i-skane-vaxer-nar-ortopedin-tappar-personal/
[Hämtad 2020-02-03].