Denna fråga har tre huvudfrågor och svaren av pedagogernas uppfattning är indelad i sju olika underrubriker för att få en tydligare översikt.
6.2.1 Faktorer som bidrar till elevers stress i skolan
Olika uppfattningar som kan vara bidragande faktorer till elevers stress i skolan är:
- om pedagogen eller förälder ställer för höga krav på elevens prestation
- om pedagogen själv är stressad
- om instruktioner och krav är otydliga - vid schemabrytande aktiviteter
- nya vikarier eller okända vuxna i undervisningen - elevens egen oförmåga
- att inte platsa i gruppen
- krav att vara på ett speciellt sätt
- negativa kamratrelationer eller mobbning och utsatthet av tra- kasserier
- gruppens sammansättning och storlek - händelser som t ex bråk på rasten - brist på sömn och mat
- stoj och stök runt en elev smittar
- elevens ansvarstagande av läxor eller träning inför test - att inte förstå eller våga fråga
- att inte få den hjälp man behöver eller att uppgifterna inte är individanpassade
- ovana miljöer, t ex utflykter
En pedagog nämnde även att personkemin mellan elev och pedagog är av betydelse.
6.2.2 Faktorer i hemmet som bidrar till barns stress
Pedagogerna talar om att en del av elevers stress bottnar sig i hemmiljön. Tio av de elva intervjuade pedagogerna är själva föräldrar. Alla pedagoger- na har nämnt orsaker som:
- föräldrars egen stress
- de konsekvenser som splittrade hem medför för barnen - familjetragedier
- att bo i flera hem och ha olika familjekonstellationer skapar stress
Andra orsaker till stress i hemmet nämner pedagogerna som: - olösta konflikter på morgonen
- tid för frukost
- brist på stöd i skolarbetet, i att sköta tider och i att organisera sin dag
- föräldrars krav på barnets prestationer
- krav på att ha en bästis och inte hamna utanför eller rädslan att ens barn blir mobbat
- samhällets krav på att vara en bra förälder kan vara en stress- orsak
Två pedagoger poängterar att klimatet mellan hem och skola är av stor be- tydelse. Dessa båda pedagoger tillägger att armod såsom arbetslöshet, eko- nomiska bekymmer, missbruk och misshandel skapar oro och dålig själv- känsla hos barnet. Föräldrabekymmer kan bli barnets och oron bärs med till skolan.
6.2.3 Faktorer på fritiden som bidrar till barns stress
Alla pedagogerna nämner att barn som har för mycket aktiviteter blir stres- sade, dels av mängden och dels av pressen att ha kravet att prestera bra. Sex av de intervjuade nämner avsaknad av att det inte finns någon vuxen som bromsar eller sätter gränser för aktiviteterna. Fem av pedagogerna me- nar att den vuxnes rädsla att barnet ”missar något” kan vara en orsak till stress. Åtta pedagoger menar att barn får för lite tid för reflektion och lugn och ro. Pedagoger hävdar trots allt att det också finns elever som hinner med många aktiviteter, har kvalitetstid med sin familj och verkar vara i harmoni och må bra av detta.
Alla pedagogerna säger att stressen kan ligga i att eleverna inte känner att de duger till. Alla pedagogerna nämner att om ens utseende eller ens kläder inte duger kan det vara mycket pressande. Även utsatthet för trakasserier eller mobbning på fritiden är en stor bidragande faktor till stress. Alla pe- dagogerna nämner att statusprylar och att följa den moderna teknik som råder eller att göra vissa populära saker är en stressfaktor. De vidhåller att för mycket tv och data tar tid på bekostnad av samvaro med familjen.
6.2.4 Olika uttryckssätt av elevers stress i skolan
Pedagogerna talar mest om uttryckssätt utifrån den negativa stressen. Här följer sammantaget vad pedagogerna tycker sig märka.
Eleven är orolig, okoncentrerad, stimmig, osäker, kan inte vänta på sin tur, lyssnar inte, har låg tolerans, är irriterad, frustrerad eller aggressiv.
Fyra av de intervjuade säger också att eleven kan bära på en inre oro och kan vara passiv, ledsen, undfallande eller stänger av sig själv från omgiv- ningen. Dessa elever har tendenser att inte kunna fokusera på uppgiften. De intervjuade säger att det inte är ovanligt att detta barn också klagar på hu- vudvärk eller ont i magen.
Sex av pedagogerna poängterar att den positiva stressen märks genom att eleven skärper sig eller verkar vara laddad för att komma igång för att pres- tera bra vid t. ex prov eller idrottsliga utmaningar.
6.2.5 Konsekvenser av stress för eleven Pedagogerna nämner att eleven:
- får ingenting gjort
- har inte fokus på uppgiften eller informationen - tappar koncentrationen
- går miste om syftet med lektionen och får därmed ett sämre resultat
- gör irrationella handlingar - gör ogenomtänkta val - hamnar lätt i konflikt
- mår dåligt både psykiskt och fysiskt
6.2.6 Konsekvenser av elevers stress för omgivningen Pedagogerna talar om att gruppen:
- blir orolig och distraherad
- visar irritation och blandas in i konflikter - blir smittad av stressen
Pedagogerna svarade att upprepade tillsägningar irriterar andra elever. Oron i klassrummet sprider sig. Ljudnivån stiger och en del får svårt att koncentrera sig och detta kan resultera i huvudvärk och magont.
6.2.7 Konsekvenser av elevers stress för pedagogen Pedagogerna svarar såhär om hur de reagerar:
- jag får omprioritera och försöka få eleverna att landa - jag tappar tråden och blir osäker
- jag kan handla oöverlagt med irritation - fel barn kan bli drabbade av mitt handlande - jag känner mig otillräcklig
- jag tänker att det är fel på mitt sätt att undervisa
Nio av pedagogerna säger att mycket energi går åt till funderingar. Som pedagog kan följderna bli att de har svårt att slappna av i klassrummet och att de kan drabbas av sömnlöshet och stress.