Materialval
- Komposit förstahandsval - sekundärkaries och fyllningsfraktur vanligaste komplikationerna (Astvaldsdottir 2015)
- Resinbaserad fissurförsegling
- Kariesrisk, klass 5 m dålig fuktktrl, långtidstemp – kemiskt glasjon Fuji Triage, IX, Equia, Ketac Fil/ Molar
DJUPA KARIESSKADAN
- Fullst exkv till kariesfrihet utan pulpablotta Bonding och komposit!
- Stegvis exkavering Kalciumhydroxid/MTA/biodentine och glasjon (IRM) - Pulpablotta, pulpotomi MTA/biodentine, bonding och komposit!
- Läkt och symtomfritt Bond och komp med ev MTA/biodentine i botten - Kalciumhydroxid
o Resorberas bildas hålrum under fylln sviktar
o Svårt styra hur mkt man lägger och binder inte till tand eller fylln sämre retention för fylln - MTA – Mineral Trioxide Aggregate
o Oxider som stelnar och bildar kalciumsilikat samt kalciumhydroxid o Ger ökat pH inducerar hårdvävnadsbildning likt kalciumhydroxid o Stelnar via fukt under 6 timmar, svårhanterligt
o Primära bett – pulpaöverkappning, pulpotomi
o Perm bett – pulpaöverkappning, pulpotomi, retrograd rf, reparera perf, resorption, fraktur - Biodentine
o Samma innehåll och verkningsmekanism som MTA
o Acceleratorn kalciumklorid ger snabbare stelningstid på 12 min (Butt 2014)
o Lättare hantera, bättre mekaniskt än MTA pga blandas i kapslar, ingen extra fukt för stelning - Resinmodifierade material för pulpaöverkappning – Calcimo LC, Theracal LC, Ultrablend Plus
o Innehåller resin för att kunna ljushärdas snabbt
o Ger bra bindning till komposit, förslutning, mekaniska egenskaper
o Bristfälliga studier, tveksamt lägga det nära pulpan, läcker kalciumhydroxid, fuktkänsligare
GLASJONOMER
- Typ 1 – cem av protetik
o Konventionella kemiskt härdande Aqua cem, Ketac cem - Typ 2 – fyllningar
o Konventionella kemiskt härdande Fuji Triage, IX, Equia, Ketac Fil, Ketac Molar o Resinmodifierat ljushärdande Fuji 2 LC
- Typ 3 – används inte, isolering pulpalt vid djup karies Fuji Lining LC
Lätt att hantera – lägger allt i ett lager, tidsbrist Sämre hållfasthet än komposit – resinmodifierat dock starkare än konventionell
Fluor – dock tveksamt om det påverkar kliniskt Mer slitagebenägen Kemisk bindning till tand
– jmf IRM som bara har mekanisk retention
Sämre estetik
– resinmodifierat dock lite bättre
”Mindre fuktkänsligt” än komposit Vattenbaserat – känsligt för uttorkning och vätskekänsliga under stelning
Temp fylln för att kunna utvärdera sjukdomsbeh Stelnar under 24 timmar Samma expansion som tand vid ökad temp (samma
termisk expansionskoefficient)
Löses ut lättare än komposit
Biokompatibelt Resinmodifierat glasjon krymper mer än kemiskt
härdande – spaltbildning
Måste blandas – pulver och vätska
- Stelningsreaktion
o Glaspulver och polyakrylsyra blandas ihop
o Vattnet i glaspulvret gör att glasjonomeret börjar stelna och inte torkar ut o Vätejoner löses sen av från polyakrylsyran och attackerar glaspartikeln
o Glaspartikeln läcker sen ut joner (kalcium, aluminium) under 24 timmar och stelnar o Man får en kemisk bindning när polyakrylsyran binder till kalcium på tanden
o Vänta därför 24 timmar innan finputs om du kan
o Lägg inte glasjon under komposit (sandwichteknik) eftersom glasjon inte kan stelna då(Banomyong 2013)
- Vattnets roll
o Nödvändig för stelningsreaktionen, utan vatten sker ingen stelning
o För mycket vatten utifrån leder till att glasjonomer aldrig stelnar – ska vara torrt o Avdunstar lätt applicera varnish/bonding/glycerin efter för att motverka uttorkning - Resinmodifierade glasjon
o Innehåller HEMA (bondingmaterial), bis-GMA, fotoinitiatorer
o Mindre fukt- och uttorkningskänsligt pga snabb polymerisation vid ljushärdning
o HEMA drar sen åt sig vatten efter och man får en klassisk stelningsreaktion för glasjonomer Behandlingsgång
1. Conditioner på tand – tar bort smearlayer, innehåller polyakrylsyra som stärker kemisk bindning, etsa inte – det tar bort kalcium och försämrar kemiska bindningen
2. Blanda materialet
3. Fyll, behöver inte läggas i lager
4. Vänta 5 min för kemiskt härdande/härda 30-40 sek för ljushärdande 5. Grovputs
6. Finputs helst efter 24 timmar
7. Varnish/bonding/glycerin efteråt pga uttorkningsrisk
KOMPOMERER (DYRACT)
- Innehåller komposit- och glasjonomeregenskaper och sammanlänkar deras respektive fördelar - Estetiken från komposit, fluor och bindning till tandsubstans från glasjonomer
då glasjonomeren stelnat färdigt
Faktorer som påverkar behandling och materialval
- Patientens önskemål och motivation, inom pedodonti även vad föräldrar vill - Kostnad – kompositkrona billigare än mk-krona, kostnadsförslag
- Teamets kunskap – måste kunna hantera materialet
- Omvärldens idéer – vad som anses vara acceptabelt, jmf amalgam med komposit - Allergi – ovanligt 2 av 1000 pat, mer vanligt hos personal
- Ska ha kontroll på karies och parodontit - Ska tanden byggas upp eller ersättas
- Kvarvarande tandvolym och förankringsmöjlighet, subgingival preparation - Sprickbildning och kraftutveckling – vi biter med 50kg posteriort, 25kg anteriort - Stabilitet i ocklusion
- Hur mycket insyn som behövs - Missfärgningar
- Material – hur hållfast materialet är, slitage, biokompabilitet, estetik, teknikkänslighet Minimalinvasivt innebär
- Behandla sjukdomen och undvik invasiva ingrepp så mycket vi kan - Kariesfrihet för bra att fyllningen ska få retention (lättnadsform) - Insyn
- Understödd emalj och kuspar, kolla ocklusion innan du börjar borra Bondingens syfte
- Adhererar två material till varandra mikromekaniskt och kemiskt och skapar en enhet – komposit och tandsubstans
- Försluta pulpan
- Ge täthet mellan tand och fyllning så det inte blir mikroläckage
- Utjämna spänningar genom att vara lite elastisk, när kompositen krymper ska bondingen hålla kvar fyllningen
Förutsättningar för adhesion till tand - Frisk tandsubstans och kariesfritt - Kemsisk eller mikromekanisk retention - Motverka mikroläckage
- Torrläggning
- Följ tillverkarens bruksanvisning – hur det ska ytbehandlas, blandas och appliceras Krav på bondingsystem (Anusavice 2013)
- Avlägsna smearlayer eller modifiera det
- Totalets tar bort smearlayer bättre vätning men exponerar dentinkanaler risk för sämre bonding, kanske bättre att modifiera smearlayer
- Bevara/förbehandla kollagenet – fosforsyra i ets tar bort kalcium som används vid kemisk bindning - Bevara hydroxylapatit – självetsande system innehåller fosfat som kan binda till kalcium och därför
ska man utföra selektiv emaljets och inte etsa dentin med dessa - Ha bra vätning och kunna flyta ut på tanden
- Monomererna ska kunna komma in i dentinytan
- Polymerisation ska sen ske i hybridlagret (ytskiktet), kräver att det är torrt och inte finns lösningsmedel kvar
- Copolymerisera med kompositen så det bildas en stark enhet
Bondingsystem
- 3-steg totalets och 2-steg mild självets är golden standard och har bäst överlevnad (van Dijken, Dent Mater 2007 a,b samt Clinical effectiveness of contemporary – Peumans 2014)
- Tvåsteg självets funkar bra pga
o Innehåller modifierade molekyler (10-MDP, 4-MET) som kan binda till tanden
o Etsar inte dentinet bevarar kalcium och hydroxylapatit, frigör inte MMP får kemisk bindning
o Enklare att använda, behöver bara torrlägga och inte återfukta som vid ets och skölj
Matrisen i en komposit byggs upp av flera delar
- Komposit är två/flera material som inte är lösta i varandra, fillerpartiklar i kompositen binds in via silan
- Polymeren består av tvärbundna metakrylater såsom bis-GMA, bis-EMA, UDMA, TEGMA - Initiatorer – initierar polymerisationen, camporkinon, väteperoxider
- Inhibitorer – hydrokinon förhindrar så att kompositen inte polymeriseras av sig själv - Stabilisatorer – benzotriasol så materialet inte bryts ner för tidigt efter härdning - Färgämnen
- Fillerpartiklar – förstärker kompositen, kiseldioxid, zirkonia Typer av kompositer
Efter partikelstorlek
Makrofill Frakturmotstånd Rå yta, svårt puts och polera
Missfärgning
Ordinär
Lägg inte flow i botten av kavitet pga att de innehåller lite fillers och krymper vid härdning
Tetric Flow Mindre krympstress (Jim 2015, Al Sunbul 2016)
Gråaktig färgton pga transparens
Högviskös och trögflytande läggs i 4 mm lager och behöver inte täckas, Tetric EvoCeram bulk
Bra estetik och slitageresistent
- Frakturer pga restmonomerer som gör polymeren mjukare och svagare mekaniskt - Krympningar i kompositen (Giacetti et al 2007)
o Hypersensibilitet pga att det skapas spänningar och mikroläckage, värst på klass 1 o Mikroläckage
o Missfärgningar, sekundärkaries o Frakturer
o Retentionsförlust
Strategier för att undvika krympningar i komposit
1. Öka fillermängden – ökar nötningsresistensen, styvhet och ger minskad krympning
2. Hanteringen – inkrementteknik, packa mot väggar först och sist ocklusalt, jobba inte för länge 3. Använd bulk-komposit