PO 2 – praktisk organisering av undervisningen

Efter de inledande två veckorna börjar vi arbeta med statistik och eleverna får den första inlämningsuppgiften som innebär att de ska göra fem egna statistiska undersökningar och redovisa dem i olika typer av diagram (bilaga 5). Det är en uppgift som prövar följande kursmål:

Eleven skall

• kunna tolka, kritiskt granska och med omdöme åskådliggöra statistiska data samt kunna tolka och använda vanligt förekommande lägesmått (Skolverket, 2000b).

Det är första gången de möter en matris så jag beskriver hur den är upplagd (bilaga 5) och tar upp de begrepp som förekommer i den. Eleverna ska lämna in var sin

redovisning, men jag uppmanar dem att samarbeta med undersökningarna. De får använda lektionerna under två veckor (360 minuter) och redovisningarna ska lämnas första matematiklektionen i veckan därpå. Jag ger eleverna feedback i form av

markeringar i bedömningsmatrisen samt kommentarer om sådant som är bra och sådant som kan förbättras. Momentet avslutas med en enkät (bilaga 6). Enkäten är uppbyggd på liknande sätt som den enkät jag använde i pilotundersökningen, men eftersom vi inte har arbetat med kamratbedömning finns inte dessa påståenden med. De elever som har valt att samarbeta får bedöma påståenden om ifall de har lärt sig av att diskutera vilka undersökningar som bör göras, och om de har nytta av matrisen i dessa diskussioner. När jag delar ut enkäten presenterar jag Likert-skalan noga och tar ett par av

påståendena som exempel. Jag påminner eleverna om att de ingår i ett forskningsprojekt och att detta är den första av tre enkäter vars syfte är att ge mig en bild av hur de

uppfattar arbetet med inlämningsuppgifterna. Jag ber dem skriva namn på sina enkäter eftersom varje elev ska göra flera enkäter och jag kanske ska intervjua några av dem. Under oktober arbetar vi med färdighetsträning i läroboken kompletterad med flera mindre diskussionsuppgifter.

I slutet av november får eleverna inlämningsuppgiften ”Dagis i Ankeborg” med tillhörande matris som jag själv har konstruerat (bilaga 7). Uppgiften som har förekommit på ett nationellt prov (1998) innebär att de ska jämföra olika avgiftsmodeller och den prövar delar av följande kursmål:

• kunna ställa upp, tolka, använda och åskådliggöra linjära funktioner och enkla exponentialfunktioner som modeller för verkliga förlopp inom privatekonomi och i samhälle (Skolverket, 2000b).

Vid första tillfället går vi igenom uppgiften noga eftersom jag har lärt mig att det är nödvändigt om det ska bli något resultat. Jag berättar redan från början att vi ska arbeta med kamratbedömning och att de ska få möjlighet att förbättra sina redovisningar med hjälp av kamraternas kommentarer innan min bedömning. De får använda en veckas lektioner till att arbeta med uppgiften. Inlämning ska ske första matematiklektionen i veckan efter. Jag får in 18 redovisningar (av 25) som jag kopierar samma dag och förser med ett gensvarsprotokoll (bilaga 2) samt en bedömningsmatris att markera i. Nästa dag får varje elev se två olika kamraters redovisningar och jag fördelar dem så att alla ska få se en genomarbetad lösning. Gensvarsprotokollen med matriser samlas in och dagen därpå får varje elev tillbaka sin redovisning tillsammans med två eller tre kamraters kommentarer. Lektionen får användas till att förbättra redovisningen och senast nästa lektion ska eleverna lämna in sina redovisningar för bedömning. Ungefär en tredjedel av dem utnyttjar möjligheten. De får fylla i en enkät (bilaga 8) om hur de har uppfattat arbetet med matriser, kamratrespons, möjlighet att få förbättra sin redovisning och om arbetet i sin helhet. När jag konstruerade enkäten utgick jag från pilotundersökningens enkät, men jag la till ett påstående om nyttan med att ha sett en kamrats lösning och förändrade påståendena om ”Arbetet i sin helhet” utifrån denna uppgifts innehåll. Efter jullovet får eleverna arbeta med en gruppuppgift om area och omkrets. Uppgiften är att ta reda på hur arean varierar om omkretsen är densamma dels för olika rektanglar, dels för olika rätvinkliga trianglar. Jag lottar ihop grupper om tre personer. Den här gången får varje grupp lämna in en redovisning gemensamt. Det resulterar i att flera elever snabbt tappar intresset och litar till sina gruppkamrater.

I slutet av januari får eleverna en enskild inlämningsuppgift kring vinkelsumman i månghörningar. Nu är intresset större.

Därefter har jag ett kurssamtal med varje elev där jag pratar om hur de har arbetat med inlämningsuppgifterna, och hur aktiva de har varit i de matematiska diskussionerna i grupp och i hela klassen. Jag förklarar för varje elev att dessa moment är en del av undervisningen, och att syftet är att öva andra färdigheter än de som man tränar i läroboken. Jag poängterar också att dessa verksamheter ingår i den samlade bedömning som ligger till grund för det betyg som de kommer att få.

”Blomalgebra” (bilaga 9) som också den har förekommit på ett nationellt prov (1996). Även till denna uppgift har jag konstruerat en matris som alltså inte är den som fanns i rättningsanvisningarna till provet. Uppgiften prövar delar av följande kursmål:

Eleven skall

• kunna tolka och hantera algebraiska uttryck, former och funktioner som krävs för problemlösning i vardagsliv och i studieinriktningens övriga ämnen (Skolverket, 2000b).

Vid första tillfället går vi igenom uppgiften: De får veta att jag ska organisera kamratbedömning på liknande sätt som i november. Tyvärr är nästan en tredjedel av eleverna frånvarande på grund av sjukdom. De som är närvarande arbetar dock aktivt och jag upplever ett större engagemang även från de elever som tidigare inte har presterat så mycket. De flesta tar sig an kamraternas redovisningar med stort intresse och kommentarerna i gensvarsprotokollen är något fylligare än vid förra tillfället. Det är ungefär hälften av de elever som har lämnat in redovisningar, som utnyttjar möjligheten att förbättra. De elever som kommer tillbaka efter sin sjukdom får också titta på två kamraters redovisningar. Det bidrar till att jag så småningom får redovisningar från alla elever utom en. Jag hade i annat fall haft svårt att hinna med att hjälpa dem.

I början av april har jag ett nytt kurssamtal med varje elev då jag på nytt jämför deras provresultat med kvaliteten på deras inlämningsuppgifter. Jag pratar om vikten av att lägga ner arbete på inlämningsuppgifterna.

I mitten på april får eleverna arbeta med den kaninbursuppgift (bilaga 1) som jag använde i pilotundersökningen. Jag talar om att det blir kursens sista inlämningsuppgift och att de ska få arbeta med kamratbedömning. Jag säger också att jag denna gång ska vara lite mer sparsam med att hjälpa dem, och att detta är en uppgift som ska ingå i betygsättningen. Aktiviteten är stor i klassrummet och man diskuterar livligt hur lång och hur bred en kaninbur bör vara med tanke på kaninen som ska bo i den. Ett par elever som hittills inte presterat så mycket (och som riskerar betyget IG i kursen) är mer aktiva än tidigare, även om jag får hjälpa dem att komma igång. När enskilda elever ställer frågor är jag noga med att ge hela klassen samma information. Det leder till att vi tillsammans diskuterar vilka geometriska figurer som kan vara användbara och att man kan ha nytta av Pythagoras sats.

Även denna gång får jag in 18 redovisningar (av 25) på inlämningsdagen. Jag kopierar dem och förser dem med gensvarsprotokoll. Redovisningarnas kvalitet har påtagligt förbättrats under läsåret. Istället för att jag, som i höstas, fick bemöda mig om att sprida de goda lösningarna, kan jag nu fundera över vilka som kan ge konstruktiv kritik till de

elever som behöver mycket hjälp och stöd. Det är stor aktivitet också under kamrat- bedömningen. Man studerar ivrigt de utdelade redovisningarna och man jämför med de som kamraten bredvid har fått. Några elever vänder sig direkt till kamrater och frågar hur de har tänkt och/eller för att förklara hur man skulle kunna göra istället. Fler elever skriver mer i gensvarsprotokollen och man kommenterar även inne i redovisningarna. Tyvärr blir den lektion som de skulle ha fått använda för att förbättra sina redovisningar inställd. Jag väljer att stå fast vid den överenskomna inlämningsdagen, även om det innebär att de får göra arbetet hemma, eftersom jag anser att pilotundersökningen visade att det är viktigt att processen inte blir för utdragen. I samband med inlämningen får eleverna en enkät som motsvarar den som eleverna i pilotundersökningen fick svara på (bilaga 10), med tilläggspåståendet om nyttan av att ha sett en kamrats lösning.