Posering och äkthet

Ett av de områden som diskuterades under samtliga fokusgrupper var huruvida porträtteringen av människorna i bild upplevdes verklighetstrogen. I diskussionerna användes i detta

sammanhang ord som äkta, poserad och genuin för att beskriva bilden och/eller modellen. I samband med fokusgrupp 1 och 3 användes Gymsharks bild 12 som exempel på en bild som flera deltagare inte ansåg var verklighetstrogen (se figur 5). Deltagare 3 uttryckte sig om bilden enligt följande: ”[...] de där är helt matta i kroppen, de skulle lika gärna kunnat vara påklistrade. Det skulle kunna vara taget i en studio [...]”.

Figur 5. Gymshark bild 12 (vänster), Gymshark bild 18 (mitten) och Intersport bild 9 (höger).

Bilder där modellen poserar upplevdes generellt mindre genuint. Detta då poseringen kändes planerad och genomtänkt, vilket deltagarna menade skapade en uppfattning om att modellen var tillgjord. Samtidigt menade deltagare från fokusgrupp 3 att dessa bilder även kunde uppfattas som mer professionella, då de uppvisade högre bildkvalitet. Intersports bild 9 (se figur 5 ovan) användes som exempel i andra fokusgruppen som en bild som uppnått en balans mellan posering och äkthet. En bild som ansågs både oprofessionell och samtidigt mer naturlig var Gymsharks bild 18 (se ovan figur 5) som deltagarna även ansåg var mer genuin. Deltagare 7 menade att bilden var motiverande eftersom den kändes äkta. ”Han är ful i håret, röd, svettig... Här har de mer tänkt på att träningen ska komma fram [...]”.

Det som upplevdes mest genuint var när personen som porträtterades upplevdes ha tränat ”på riktigt”. Detta kunde indikeras genom exempelvis svett, att modellen var aktiv, eller genom ansiktsuttryck som uttryckte trötthet eller utmattning (som antydde att träningen var

ansträngande). Dessa bilder ansågs mer motiverande än poserade bilder. Exempel på bilder som deltagarna refererade till var Intersports bild 18 (Fokusgrupp 3), Stadiums bild 9 (Fokusgrupp

1), Stadium bild 11b (Fokusgrupp 2), bild 14b (Fokusgrupp 2) och bild 19b (Fokusgrupp 1) (se figur 6 och 7 nedan). Även Intersports bild 9 (figur 5) valdes ut med motiveringen att den kändes genuin då modellen såg trött ut trots att hon upplevdes poserad (Deltagare 3, Fokusgrupp 1). Även en bild från Gymshark (nummer 20, figur 7) ansågs av Deltagare 13 vara planerad och poserad, men att den samtidigt upplevdes mer genuin och realistisk än andra poserade bilder eftersom personen i bild tränade inne på ett gym.

Figur 6. Intersport bild 18 (vänster), Stadium bild 9 (mitten) och Stadium 11b (höger).

Figur 7. Stadium bild 14b (vänster), Stadium bild 19b (mitten) och Gymshark 20 bild (höger).

De poserade bilderna kritiserades i samtliga fokusgrupper för att de inte upplevdes ”äkta i träningssyfte”. Med detta menade deltagarna att fokus i porträtteringen inte låg på träningen, utan på att framhäva modellens eller produkternas utseende. Exempel på detta var Aimn's bild 4 och bild 10 (se figur 8 nedan) som Deltagare 13 och 7 menade saknade koppling till träning då de inte var tagna i träningsmiljö och saknade ”träningsanda”.

Figur 8. Aim’n bild 10 (vänster) och Aim’n bild 4 (höger).

Vissa deltagare ansåg dock att det var positivt med poserade bilder när kläderna var i fokus, eftersom det var relevant sett till att det var produktföretag som låg bakom bilden. Deltagare 2 menade att poserandet var relevant i sammanhanget för att produkterna skulle framhävas, men la även vikt vid att syftet med bilden skulle förhålla sig till träning. Aktiva modeller förmedlade dock en starkare bild av produkternas kvalité och hållbarhet jämfört med passiva, poserade modeller. Aktiva modeller ansågs framhäva klädernas funktion, medan passiva modeller i sin tur framhävde klädernas utseende. Av de fyra företagen var samtliga deltagare i fokusgrupp 1 eniga om att Intersport och Stadium var de som mest korrekt speglade ”[...] hur det faktiskt är att vara och träna.” (Deltagare 5). Aim’n ansågs dock av Deltagare 5 spegla mer realistiska utseenden bland modellerna, där Deltagare 1 flikade in att Gymsharks modeller i sin tur inte existerar i verkligheten. Andra aspekter av porträtteringen som ifrågasattes för sin trovärdighet, var att många modeller från Gymshark saknade tröja. Deltagare 13 ifrågasatte varför flera modeller tränade utan tröja, vilket både Deltagare 10 och 8 instämde på. I samband med detta ifrågasattes bildens syfte och budskap, om det var kroppsideal eller gymkläder (Deltagare 8).

4.3.2

Utseende

I samtliga fokusgrupper framgick det att vältränade människor var de som var mest

förekommande i reklam på Instagram. Reaktionerna på dessa människor skiljde sig dock mellan deltagare i de olika fokusgrupperna. Det fanns deltagare i samtliga fokusgrupper som menade att porträtteringen av vältränade människor skapade en press på att deltagarna själva skulle se ut på samma sätt. Enligt Deltagare 8 har hon haft som motivation och mål att se ut i enlighet med modellerna som syns i Gymsharks inlägg, det vill säga muskulösa och vältränade, men att det istället resulterat i en ångest. Hon menade att bilderna förmedlade en falsk bild av att de som köper kläderna automatiskt kommer att se ut som modellerna, vilket hon menade inte

motsvarade verkligheten. Till skillnad från denna press menade andra deltagare att vältränade kroppar istället skapar en motivation till att själva träna och gå till gymmet och att det var inspirerande att se personer som valt en aktiv livsstil och som genom sina val agerar förebild. I detta sammanhang ansågs utseendet istället vara ett resultat av en livsstil istället för ett mål i sig.

Något som var återkommande var att det som deltagarna definierade som ”vardagliga kroppar” upplevdes uppfriskande eftersom de inte ansågs förekomma ofta på Instagram. Deltagarna menade att dessa kroppar var enklare att relatera till eftersom de liknade människor som de var vana att se i verkligheten, inklusive de själva. Slutsatser som drogs var att en blandning av bilder med både vältränade och ”vardagliga” människor efterfrågades. Detta då en blandning förmedlade att alla människor inte behöver se ut på ett sätt, samtidigt som det fanns bilder som inspirerar till träning och var någon att se upp till. Något som skiljde sig mellan kön var att muskulösa tjejer upplevdes positivt och motiverande medan det i den sista fokusgruppen upplevdes uppfriskande att den äldre mannen (figur 9) inte visade muskler eller biceps.”Det känns oftast som att tjejer kanske är rädda för att ha mycket muskler att man gärna vill vara mer smal och så.” (Deltagare 15). Det uttrycktes även att ideal inte enbart påverkade träning. Deltagare 7 menar ”[...] jag upplever i alla fall att bland kvinnor är det kanske lättare att ha ett ideal som också blir en väldigt strikt livsstil.”. Stadiums bild 11 (figur 9) kommenterades även i förhållande till det synbara svett och den påtaglig trötthet som mannen uttrycker. Bilden

upplevdes av deltagarna i fokusgrupp 1 som omotiverande då den inte speglade träningsglädje.

Figur 9. Stadium bild 11.