Praktiska aspekter

7.1.1 Kostnader  

Som framgått kan ett separat tvistemål innebära bevisrättsliga fördelar jämfört med ett kumulerat mål. Det kan alltså tänkas att en talan som hade ogillats inom ramen för en brottmålsprocess kan vinna bifall i ett renodlat tvistemål. Ett tvistemål är dock ekonomiskt riskabelt. Hittills har rättegångskostnader bara nämnts i förbifarten, men det är i högsta grad en faktor att ta med i kalkylen för den som överväger en civilrättslig process, oavsett om det är som alternativ till kumulerad talan eller om det är efter att polisutredningen lagts ner.

Som huvudregel ska den som förlorar ett tvistemål betala rättegångskostnaderna.338 Vin-ner part målet bara till viss del kan rättegångskostnaderna fördelas efter utgången.339 Vad som räknas som rättegångskostnader regleras i RB 18:8, och är i huvudsak utgifter för talans förberedande och utförande, ombudskostnader samt eget arbete och tidsspillan.340

337 Kleineman, Skadeståndsrättens tillväxt – ett samhällsproblem eller en rättvisefråga, s. 338. 338 RB 18:1.

339 RB 18:4. Vid flera yrkanden fördelas kostnaderna om möjligt efter hur de uppdelas på de olika delarna i målet. Är det ett enda yrkande som käranden vinner till viss del fördelas rättegångskostnaderna proportion-ellt efter utgången. Vinner part till hälften kvittas kostnaderna, se Ekelöf, Bylund & Edelstam, Rättegång III, s. 306 ff. och NJA 1973 s. 623.

340 I kostnader för talans förberedelse och utförande ingår bland annat ansökningsavgift samt utgifter för bevisning, se Ekelöf, Bylund & Edelstam, Rättegång III, s. 277 f.

I hemförsäkringen ingår en rättsskyddsförsäkring som ersätter rättegångskostnader, men skyddet är långt ifrån heltäckande. Villkoren är olika beroende på försäkringsbolag, men vanliga begränsningar är att försäkringstagaren har en självrisk på 20 procent av kostna-derna samt att det finns ett tak på omkring tre prisbasbelopp.341 Det kan med andra ord bli dyrt. Eller som Nordh uttryckt det:

”Domstolens port står öppen även för en målsägande som inte för fram sitt anspråk i samband med åtalet. Detta är dock många gånger en sanning endast i formell mening. Porten må vara olåst, men så tung att endast de starkaste och friskaste får upp den.”342

En brottmålsprocess som förs av åklagare är som jämförelse närmast riskfri för målsä-ganden.343 I sexualbrottmål utses ett målsägandebiträde utan kostnad,344 och rättegångs-kostnaderna stannar som huvudregel på staten och i vissa fall på den tilltalade.345

7.1.2 Utredning  

Även om beviskraven är lägre i ett tvistemål än i ett brottmål kan det vara svårt för den skadelidande att prestera tillräckliga bevis för sitt anspråk. En orsak är att när åklagaren inte väcker åtal så kan möjligheterna att utnyttja polisutredningen vara begränsade.

Efter att ett sexualbrott anmälts inleds normalt en förundersökning. Syftet är att utreda om det finns någon misstänkt och om bevisningen mot denne är så stark att åtal ska väckas.346 Förundersökningen ska bedrivas enligt objektivitetsprincipen. Det innebär att även sådant som är till den misstänktes fördel ska beaktas och dokumenteras.347 Under en pågående förundersökning har målsäganden inte mer rätt att ta del av innehållet i förun-dersökningen än allmänheten.348 Det är en mycket begränsad rätt. Uppgifterna i förunder-sökningen omfattas som regel av sekretess, och eftersom målsäganden inte är part i målet under en förundersökning bryts inte sekretessen av den anledningen.349 För att kunna förbereda sitt försvar har däremot den misstänkte rätt att fortlöpande ta del av allt som                                                                                                                

341 För detta stycke, se Ekelöf, Bylund & Edelstam, Rättegång III, s. 338. Tre prisbasbelopp är 133 500 kronor (2015). Det finns också en subsidiär möjlighet att få rättshjälp för sina egna rättegångskostnader, se a.a. s. 341.

342 Nordh, Praktisk process III, s. 15. 343 Nordh, Praktisk process III, s. 16.

344 Om det inte är uppenbart onödigt, se lag (1988:609) om målsägandebiträde § 1 och 5.

345 RB 31 kap. Det finns undantag vid onödiga rättegångar och försumlig processföring, se RB 31:3–4. 346 RB 23:1–2.

347 RB 23:4

348 Ekelöf, Edelstam & Pauli, Rättegång V, s. 147.

349 OSL 18:1 och 35:1 p. 1 samt Ekelöf, Edelstam & Pauli, Rättegång V, s. 120. Här är sekretessreglerna kortfattat beskrivna. En mer omfattande redogörelse ges i Bring & Diesen, Förundersökning, s. 571 ff. Angående att målsäganden inte är part under förundersökningen, se SOU 2013:17, s. 280, jfr OSL 10:3.

tillkommer förundersökningen, såvida det inte är till ”men för utredningen”.350 När förun-dersökningen är klar sammanställs materialet i ett förundersökningsprotokoll. Om åklaga-ren beslutar att väcka åtal blir stora delar av förundersökningsprotokollet offentligt och tillgängligt även för målsäganden i och med att det överlämnas till domstol.351 En målsä-gande som har enskilt anspråk blir också part i målet i domstolen med i stort sett samma möjligheter till insyn som den tilltalade.352 Om åklagaren däremot beslutar att inte väcka åtal eller lägger ner förundersökningen kan sekretessen i vissa fall kvarstå. Det beror på om ett röjande av uppgiften ”kan antas” innebära att syftet med åtgärden motverkas eller den framtida verksamheten skadas.353 Eftersom även nedlagda förundersökningar kan återupp-tas och ett röjande i så fall kan vara negativt för utredningen är det mycket möjligt att sekretessen fortsätter att gälla.354 Det finns dock enligt OSL 35:8 2 st. vissa möjligheter för en skadelidande att ta del av även sekretessbelagda uppgifter som behövs för att kunna göra gällande ett krav på skadestånd när en förundersökning lagts ner eller när åklagaren beslutat att inte väcka åtal. Detta gäller dock bara uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, och inte uppgifter som hemlighållits av andra utredningsskäl.355

Om utredningen lagts ner i ett tidigt skede finns kanske heller inga förhör, dna-prov eller annan bevisning att använda, även om sekretessen skulle brytas.

En skadelidande som efter nedlagt åtal eller förundersökning överväger att stämma civil-rättsligt kan alltså ha begränsade möjligheter att ta del av utredning och bevisning från förundersökningen – i den mån materialet inte kommer från målsäganden själv. Den tidigare misstänkte kan som jämförelse ha haft tillgång till betydligt mer utredningsmateri-al. Det är en faktor som måste beaktas när den skadelidande överväger att väcka civilrätts-lig talan. Straffprocessutredningen har föreslagit en utökad rätt för målsägande att ta del av förundersökningar i samband med att utredningen avslutas men innan eventuellt åtal väcks.356 Förslaget har hittills inte lett till lagändring.

                                                                                                                350 RB 23:18.

351 Bring & Diesen, Förundersökning, s. 583, OSL 35:7 och prop. 1979/80:2 del A, s. 140.

352 OSL 10:3. Se också prop. 1993/94:143, s. 43. Notera dock OSL 35:12 om fortsatt sekretess till skydd för enskild i sexualbrottmål.

353 Lenberg, Geijer & Tansjö, Offentlighets- och sekretesslagen, kommentar till 18:1 och Bring & Diesen, Förundersökning, s. 571.

354 RÅ 1992 ref. 15. Se även Bring & Diesen, Förundersökning, s. 575.

355 Lenberg, Geijer & Tansjö, Offentlighets- och sekretesslagen, kommentar till 35:8. Jfr OSL 35:1 med 18:1. 356 SOU 2013:17, s. 281. Jfr konsekvensanalysen i Ds 2015:4, s. 146 som dock inte behandlar denna aspekt särskilt ingående.