Praxis från Hovrätten över Skåne och Blekinge

I Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-03-12 i mål nr B 588-18 där Ystads tings- rätts dom 2018-01-25 i mål B 633-17 överklagades, återkallade den tilltalade sitt överkla- gande när denne riskerade en strängare påföljd.

Tingsrätten dömde den tilltalade i enlighet med åklagarens ansvarsyrkanden för hot mot tjänsteman. Påföljden bestämdes till dagsböter 80 å 90 kronor. Den tilltalade överklagade tingsrättsdomen den 15 februari 2018, vilket var sista dagen för att över- klaga. I första hand yrkades prövningstillstånd och att åtalet skulle ogillas. I andra hand yrkades strafflindring i form av lägre dagsböter.145 Åklagaren anslutningsöver- klagade den 19 februari 2018 och yrkade nekat prövningstillstånd alternativt en

142 _{Göta hovrätt, mål nr B 1729-16, ab. 27 och 29.} 143 _{Se avsnitt 2.4.}

144 _{Se avsnitt 2.4.}

strängare påföljd.146 _{För brottet hot mot tjänsteman är föreskrivet böter eller fängelse i}

högst två år enligt 17 kap. 1 § BrB. Den tilltalade återkallade slutligen sitt överkla- gande den 8 mars 2018, varpå hovrätten fattade beslut att avskriva målet.

I förevarande rubricerade mål yrkade åklagaren en strängare påföljd. Det preciserades inte om det innebar ett fängelsestraff eller ett högre bötesstraff. I det tidigare har Welamson givit ut- tryck för att ingen skulle begära av en åklagare att överklaga självständigt om det rör sig om till exempel ett mindre ändringsyrkande i form av ett strängare bötesstraff. Han har sagt att det i dessa fall kan tänkas att åklagaren istället utnyttjar sin anslutningsrätt, om målet ändå ska prövas av hovrätten. Det överensstämmer även med hur åklagarna Lithner och Vinberg anser sig kunna använda sin anslutningsrätt. Enligt Welamson kan det dock ifrågasättas om detta är önskvärt och ifall åklagaren borde avgöra påföljdsfrågan helt oberoende av hur den tilltalade ställer sig.147 I det här fallet kan det förvisso ifrågasättas ifall åklagaren har gjort sitt ställ- ningstagande beroende på den tilltalade, eftersom åklagaren ännu inte hade överklagat själv- ständigt när den tilltalade överklagade sista möjliga dagen. Det behöver som nämnts tidigare inte vara förkastligt på grund av de processekonomiska vinster anslutningsrätten avser upp- fylla, men det kan ifrågasättas om inte anslutningsyrkandet skiljer sig väsentligen från utfallet i tingsrätten. Det finns dock inget som kan besvara denna fråga eftersom åklagaren inte har preciserat påföljdyrkandet närmre.

I Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2015-06-23 i mål nr B 3429-14 där Kristianstads tingsrätts domar 2015-03-31 i mål nr B 2643-14 och B 2166-14 samt 2014-12-01 i mål nr B 1950-14 och B 315-14 överklagades, återkallade en av sex tilltalade sitt överklagande. Denne riskerade ansvar för en grövre brottsrubricering samt fängelse som påföljd istället för skyddstillsyn förenad med 180 timmar samhällstjänst.

Sex av sju åtalade i tingsrätten överklagade sina tingsrättsdomar. En av dem dömdes i nämnda tingsrättsmål för olaga hot och narkotikabrott till skyddstillsyn med 180 tim- mars samhällstjänst. Dennes överklagande inkom till tingsrätten den 18 december 2014. Vederbörande yrkade att åtalet för olaga hot samt narkotikabrott skulle ogillas, likväl det utdömda skadeståndet. De resterande fem medtilltalade som överklagade tingsrättsdomen yrkade samtliga att åtalet mot sig själva borde ogillas. En av dem överklagade den 8 december 2014. En annan den 17 december 2014. De tre övriga den 22 december 2014, vilket också var sista datum för att överklaga tingsrättsdomen.148 Åklagaren överklagade anslutningsvis den 23 december 2014 avseende samtliga sex personer.149 I anslutningsöverklagandena yrkades ett skärpt fängelsestraff för dem vars påföljd bestämts till fängelse av tingsrätten samt ett fängelsestraff för dem som dömts till villkorlig dom eller skyddstillsyn förenat med samhällstjänst. Åklagaren yrkade vidare att brottsrubriceringen för olaga hot som två av de tilltalade dömts för av tings- rätten, skulle bedömas som grovt brott för de båda. En av dessa två personer, var per- sonen som riskerade fängelse istället för skyddstillsyn förenat med 180 timmars sam-

146 _{Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 588-18, ab. 4.} 147 _{Se avsnitt 2.4.}

148 _{Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 3429-14, ab. 1, 3, 6, 8, 10 och 11.} 149 _{Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 3429-14, ab. 17-22.}

hällstjänst. Denne återkallade sitt överklagande under huvudförhandlingen i hovrätten och erkände istället att denne, ensam, bar allt ansvar för det aktuella narkotikabrottet. Anledningen till att personen valde att erkänna först vid denna tidpunkt i hovrätten påstods vara att andra medtilltalade riskerade att bli oskyldigt dömda. Hovrätten gjorde dock bedömningen att det fanns motsägelser i erkännandet och att det fick an- ses utgöra en efterhandskonstruktion för att skydda de medtilltalade i målet. I det hän- seendet tillerkändes inte dessa uppgifter något betydande värde för utfallet i målet. Hovrätten bedömde oaktat detta att åtalet, avseende narkotikabrott för fyra av de reste- rande fem personerna, inte vara styrkt och ogillade därför åtalet i denna del, vilket medförde skillnader i påföljdsbedömningen till det bättre för dessa personer.

Personen som återkallade sitt överklagande i ovan rubricerade mål, riskerade att dömas för grovt olaga hot istället för olaga hot av normalgraden, till en frihetsberövande påföljd istället för skyddstillsyn förenat med 180 timmars samhällstjänst. Även i detta fall kan ifrågasättas ifall inte anslutningsyrkandet väsentligen skiljer sig från utfallet i tingsrätten på ett sätt som straffprocessutredningen i sitt betänkande, men likväl även Vinberg och Welamson, givit ut- tryck för att böra överklagas självständigt.150 _{I det här fallet överklagade den tilltalade fyra}

dagar innan tidsfristen för att överklaga självständigt löpt ut, vilket innebär att åklagaren i så fall hade fyra dagar på sig att överklaga självständigt avseende denna person.