ning/kartläggning samt skolutveckling och
forskning
Undervisning
Under denna rubrik återfinns olika organisationsformer av undervis- ning. Enkätsvaren visar hur den enskilde specialpedagogen fördelar sin sammanlagda undervisningstid inom följande underrubriker. Det innebär att svaret kan tolkas exempelvis: specialpedagogen undervi- sar cirka 70 % av sin sammanlagda arbetstid. Av dessa 70 % under- visar hon: 60 % enskild elev, 30 % grupp av elever och 10 % elever i helklass.
Andel undervisning av enskild elev
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
absolut relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 27 23 % 46 41 % 27 23 % 1-20 23 19 % 18 16 % 6 21 % 21-40 12 10 % 13 12 % 5 18 % 41-60 23 19 % 14 12 % 6 21 % 61-80 21 18 % 10 9 % 1 4 % 81-100 8 7 % 12 11 % 3 11 % x 4 3 % 0 0 % 0 0 % 118 st 99 % 113 st 101 % 28 st 100 % (100 %) (100 %)
Specialpedagogen med lärarbakgrund är den som ägnar mest tid åt undervisning av enskild elev. 44 procent av lärarna ägnar mer än 41 % av sin undervisningstid åt denna undervisningsform. Motsvarande siffra för fritidspedagogen är 36 procent och förskolläraren 32 pro- cent.
”Varje elev plockas ut under pågående lektion och undervisas enskilt 20-30 min 3 ggr/vecka. Detta fungerar bra och är det sätt jag kan arbeta på eftersom det inte finns utrymme att schemalägga specialundervisningen.”
l o s-svårigheter samt sv 2 arbetar efter ett individuellt program.” lärare, gymnasiet
”Pga. Elevers olika behov sker und.v. mest indiv. Men vår lilla klass har ock- så gemens. ämnen/lektioner/tema, dock inte helklass.” fritidspedagog, särsko- la
41 procent av förskollärarna undervisar inte elever enskilt.
Andel undervisning av grupp elever
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
absolut relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 20 17 % 50 44 % 10 36 % 1-20 12 10 % 9 8 % 4 14 % 21-40 23 19 % 17 15 % 2 7 % 41-60 23 19 % 12 11 % 5 18 % 61-80 10 8 % 11 10 % 2 7 % 81-100 27 23 % 14 12 % 5 18 % x 3 3 % 0 0 % 0 0 % 118 st 99 % 113 st 100 % 28 st 100 % (100 %)
Procentuellt sett är det flest fritidspedagoger, 43 procent, som ägnar mer än 41 % av sin undervisande tid åt ”undervisning av grupp av elever”. Specialpedagoger inom särskolan har i regel markerat detta alternativ. För lärare är siffran 40 procent och förskollärare 33 pro- cent. 17 procent av lärarna undervisar aldrig grupper av elever. Av förskollärarna är siffran 44 procent och fritidspedagogen 36 procent.
Om man slår ihop båda dessa kategorier är det förskolläraren som ägnar minst och läraren mest tid åt undervisning av enskilda elever eller mindre grupper av elever. Vi vill även markera att några av en- kätsvaren från förskollärare påpekar att ”barn” och ”arbete med barn” hade varit en mer passande rubrik än ”elev” och ”undervis- ning”:
”Föredrar formuleringen barn och grupp. I förskolan känns begreppen elev och klass främmande.” förskollärare, resursteam
Detta kan ha påverkat svaren från de förskollärare, inom förskollä- rargruppen, vilka arbetar företrädesvis inom förskola och förskole- klass samt sjukvården.
Andel undervisning av elever i helklass
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 90 76 % 82 73 % 21 75 % 1-20 14 12 % 13 12 % 2 7 % 21-40 1 1 % 7 6 % 2 7 % 41-60 4 3 % 4 4 % 1 4 % 61-80 3 3 % 2 2 % 1 4 % 81-100 3 3 % 5 4 % 1 4 % x 3 3 % 0 0 % 0 0 % 118 st 101 % 113 st 101 % 28 st 101 % (100 %) (100 %) (100 %)
Oavsett grundutbildning är det få specialpedagoger som undervisar ”elever i helklass”. Arbete i ”SU-grupp”, ”individuella programmet” eller ”projekt” räknas av svaren att döma delvis till denna kategori. Klasslärartjänst inom exempelvis särskola tycks av majoriteten be- traktas som undervisning av elever i mindre grupp i kombination med undervisning av enskild elev, alternativt annan undervisnings- form men även som undervisning i helklass.
Andel annan undervisningsform
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Antal frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 102 86 % 96 85 % 20 71 % 1-20 7 6 % 3 3 % 2 7 % 21-40 2 2 % 0 0 % 0 0 % 41-60 0 0 % 0 0 % 1 4 % 61-80 0 0 % 0 0 % 1 4 % 81-100 5 4 % 14 12 % 4 14 % x 2 2 % 0 0 % 0 0 % 118 st 100 % 113 st 100 % 28 st 100 %
Som exempel på annan undervisningsform anges ”halvklass”, ”pro- jekt” och ”lekterapi”, vilket dock relativt få specialpedagoger, oav- sett grundutbildning, har som uppgift.
Förtydligande kommentar
Flera av specialpedagogerna, särskilt inom särskola, uttrycker att det är svårt att dra tydliga gränser mellan enskild, grupp- och helklass- undervisning:
”Jag arbetar 1-1, har ibland 1-2-3 elever ibland alla 5. Jag har tre gånger i veckan en annan elev ca 40 min åt gången” förskollärare, särskola
”Min klass består av 10 elever i grundsärskola. Ibland är det individuellt, ibland i helklass.” lärare, särskola
En annan synpunkt är att organisationen av undervisning är mycket varierande inom tjänsten och ändras beroende på barn- eller elev- grupp, perioder under terminen eller undervisningssätt:
”…jobbar med kurser på särvux och sammansättn. av grupper varierar pga kursval och utv.nivå” förskollärare, särvux
”Mitt arbete styrs helt av behoven och jag arbetar i perioder om 6-8 veckor, därför kan %-satserna se helt olika ut i olika perioder” lärare, grundskola ”Jag arbetar med stor flexibilitet och har inget fastlagt schema. ’Öppet hus’ är min modell…” lärare, grundskola
En majoritet av de förtydligande kommentarer som finns i enkätsva- ren menar att undervisningen styrs av de behov som eleven har. Det kan vara mer allmänna inlärningssvårigheter, specifika svårigheter som läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, olika diagnoser exempel- vis DAMP, AD/HD, autism, språkförsening/ språkstörning eller att eleven är ”utagerande”, elever som klasslärare eller speciallärare ”inte når och har gett upp” men även elevens behov av särskild trä- ning i så kallad språklig medvetenhet.
Handledning och utredning/kartläggning
Under denna rubrik finner vi den tid som specialpedagogen fördelar mellan olika uppgifter inom området handledning, utredning/kart- läggning/åtgärdsprogram samt annan liknande pedagogisk funktion. Som exempel kan en specialpedagog uppge att hon ägnar 30 % av sin arbetstid inom området fördelat på: 10 % handledande samtal, 90 % utredning/kartläggning/åtgärdsprogram och 0 % annan liknande pedagogisk funktion.
Andel handledande samtal
Lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Antal frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 27 23 % 17 15 % 9 32 % 1-20 24 20 % 14 12 % 2 7 % 21-40 31 27 % 34 30 % 5 18 % 41-60 18 15 % 25 22 % 4 14 % 61-80 5 4 % 11 10 % 3 11 % 81-100 2 2 % 4 4 % 2 7 % x-mark 11 9 % 8 7 % 3 10 %
118 st 100 % 113 st 100 % 28 st 99 % (100 %)
Handledande samtal är, som vi tidigare nämnt, handledning dels av personal och dels av elev och/eller förälder. Procentuellt sett är det fler förskollärare som ägnar tid, i olika hög grad, åt handledning. Var tredje specialpedagog med fritidspedagogbakgrund ägnar sig inte åt handledningsuppgifter.
Andel utredning/kartläggning/åtgärdsprogram
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Antal frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 14 12 % 13 12 % 5 18 % 1-20 4 3 % 2 2 % 4 14 % 21-40 10 8 % 20 18 % 6 21 % 41-60 33 28 % 34 30 % 4 18 % 61-80 22 19 % 27 24 % 0 0 % 81-100 23 19 % 8 6 % 3 11 % x-mark 12 10 % 9 8 % 6 21 % 118 st 99 % 113 st 100 % 28 st 103 % (100 %) (100 %) (100 %)
En för oss förvånansvärt stor del av specialpedagogerna arbetar inte med utredning/kartläggning av elevers svårigheter eller med upprät- tande av och utvärdering/uppföljning av åtgärdsprogram. Dock har majoriteten av specialpedagogerna denna typ av arbetsuppgift i sin tjänst. Uppgifter rörande åtgärdsprogram upptar störst andel tid inom området (se även Byström & Nilsson, 2000). Fritidspedagogen har
Andel annan liknande pedagogisk funktion
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 96 81 % 90 80 % 17 61 % 1-20 15 13 % 14 12 % 9 32 % 21-40 3 3 % 4 4 % 0 0 % 41-60 0 0 % 1 1 % 0 0 % 61-80 0 0 % 0 0 % 0 0 % 81-100 0 0 % 0 0 % 1 4 % x-mark 4 3 % 4 4 % 1 4 % 118 st 100 % 113 st 101 %
28 st 101 % (100 %) (100 %)
Ett mindre antal specialpedagoger, särskilt med grundutbildning fri- tidspedagog, menar att de i sin tjänst har en ”annan liknande pedago- gisk funktion”. Som exempel ges ”rådgivning”, arbete kring ”mobb- ning” och materialanpassning. Tyvärr har de flesta svaren inte för- tydligats med kommentar.
Förtydligande kommentar
I kommentarer till fråga 4 har flera av specialpedagogerna, med en viss tonvikt på förskollärare inom habilitering eller team, menat att dessa uppgifter ”går hand i hand” och ”varierar över tid”.
”observerar . bedömer barns utveckling utifrån olika bedömningsunderlag för att få veta vad barnet kan och vad som är i utveckling Detta som underlag för rekommenderande åtgärder och pedagogisk handledning.”
förskollärare, habilitering
”Det är alldeles för svårt att dela upp i småbitar. Hos oss sker utvärdering, upprättande av nytt åtg.program och handledande samtal samtidigt. Sedan ut- vecklas många ped. samtal vid olika spontana tillfällen som ges”
lärare, grundskola
Handledning av personal tycks vara den arbetsuppgift som är svårast att definiera:
”Mycket tid läggs på disk. i arbetslaget om elever, förhållningssätt, stödjande av varandra i vår yrkesroll osv. Är det handledning?” lärare, särskola
Handledning är även den arbetsuppgift som inte kommenteras i lika hög grad i jämförelse med samtal elev/förälder samt kartläggning och åtgärder av skilda slag:
”Det är mycket svårt att dela in i procent. Jag arbetar huvudsakligen med ele- ver: handleder, utreder, upprättar handlingsplaner, följer upp och utvärderar arbetet. Personal handleder jag mycket sällan. Vi samarbeter dock mycket kring enskilda elever och jag är också stundtals ute i fortbildningssamman- hang men då ligger detta utanför min tjänst.” lärare, gymnasiet
”Handledning av personal förekommer nästan inte alls möjligen på kafferas- ter och luncher.” lärare, grundskola
Just specialpedagogens kunskaper i pedagogisk handledning av per- sonal tycks vara svårt för rektor/kollegor att ta till sig på grund av diffusa uppfattningar om vad handledning är och kan användas till:
”Handledning av personal förekommer nästan inte alls, i denna form som handledning är avsedd att vara. För att bryta detta mönster finns planer på att utöka mina kunskaper på att gå en treterminers kurs, inriktad på grupphand- ledning.” förskollärare, grundskola
Skolutveckling och forskning
Under denna rubrik finns de uppgifter som rör arbete riktat mot skol- ledning och utvecklingsarbete av skilda slag.
Som vi tidigare redovisade är denna uppgift inte prioriterad utan ut- gör i regel en mindre del av specialpedagogens arbetstid. Som exem- pel kan en specialpedagog uppge att hon ägnar 5 % av sin samman- lagda arbetstid åt skolutveckling och forskning fördelat på: 90 % kompetensutveckling av arbetslag och utveckling av lärandemiljö, 10 % arbete i ledningsgrupp och 0 % FoU (forskning och utveckling).
Andel kompetensutveckling av arbetslag och utveckling av lärandemiljö
Lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 60 51 % 53 47 % 17 61 % 1-20 2 2 % 0 0 % 0 0 % 21-40 4 3 % 1 1 % 1 4 % 41-60 11 9 % 10 9 % 1 4 % 61-80 9 8 % 6 5 % 3 11 % 81-100 29 25 % 37 33 % 5 18 % x-mark 3 3 % 6 5 % 1 4 % 118 st 101 % 113 st 100 % 28 st 102 % (100 %) (100 %)
Ungefär hälften av lärare och förskollärare samt drygt hälften av fri- tidspedagogerna arbetar inte med denna typ av uppgifter:
”Anser att resursteam bör arbeta mer med utveckling än vad vi gör men verk- samhetens ansökningar styr till stor del.” förskollärare, resursteam
19 procent av lärarna, 22 procent av förskollärarna och 18 procent av fritidspedagogerna anger att denna kategori tar 100 % av skolutveck- lings- och forskningstiden.
”Metod utveckling” förskollärare, grundskola
Andel arbete i ledningsgrupp
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 88 75 % 83 73 % 20 72 % 1-20 11 9 % 10 9 % 4 14 % 21-40 4 3 % 5 4 % 1 4 % 41-60 6 5 % 6 5 % 0 0 % 61-80 2 2 % 1 1 % 0 0 % 81-100 5 4 % 3 3 % 2 7 % x 2 2 % 5 5 % 1 4 % 118 st 100 % 113 st 100 % 28 st 101 % (100 %)
Fördelning inom de tre grupperna specialpedagoger är liknande då det gäller uppgifter riktade till rektor/skolledning. 72-75 procent av
specialpedagogerna saknar helt eller ägnar endast 1-20 % av sin tid till denna typ av uppgift.
”skulle önska mer samarbete m. ledningsgrupp. Att man tog tillvara resurs- teamets kompetens när det gäller utveckling av hela verksamheten försko- la/skola.” förskollärare, resursteam
Andel forskning och utveckling (FoU)
lärare lärare förskoll förskoll frit.ped frit.ped
Absolut Relativ absolut relativ absolut relativ
Andel frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens frekvens
0 98 83 % 97 86 % 25 89 % 1-20 9 8 % 9 8 % 2 7 % 21-40 2 2 % 2 2 % 0 0 % 41-60 4 3 % 1 1 % 1 4 % 61-80 0 0 % 0 0 % 0 0 % 81-100 4 3 % 0 0 % 0 0 % x 1 1 % 4 4 % 0 0 % 118 st 100 % 113 st 101 % 28 st 100 % (100 %)
Forskning- och utvecklingsuppgifter tycks endast ett fåtal specialpe- dagoger ha inom sin tjänst. Gruppen lärare har en procentuellt något större andel inom kategorin verksamma specialpedagoger, medan fri- tidspedagoggruppen har minst tid avsatt för denna uppgift:
”Finns inte så stora möjligheter att arbeta med forskning och utveckling i vår verksamhet. Ges inte utrymme i tjänsten.” fritidspedagog, resursteam
Förtydligande kommentar
En klar majoritet av de kommentarer som finns angående skolut- veckling och forskning visar entydigt på att arbetsuppgifter inom området är sällsynta. Ett fåtal av svaren är kritiska till detta:
”Min dröm är att utifrån de erfarenheter jag har nu, få gå vidare till forskning. Mycket är flytande inom skolans värld och dåligt dokumenterat. Kopplingen till universiteten och forskningen är svag. Ibland undrar jag om vi vet vad vi gör och vilka åtgärder som eg. är effektiva.” lärare, grundskola
”Tyvärr har jag inte kommit så långt än. Då jag har forskningsmetodik med mig, vill jag gärna arbeta med något inom forskning och det kommer kanske
Några av enkätsvaren visar dock att specialpedagoger så att säga tar del av forskningsresultat och ”nya rön”:
”Berättar/föreläser ofta om nya rön eller studiedagar, föreläsningar jag varit på.” lärare, grundskola
”10 % forskning om med detta innebär att jag tar del och läser om detta (Jag forskar inte själv)” förskollärare, förskola
Vi har i materialet inte kunnat finna något svar/kommentar som an- tyder att specialpedagogen, oavsett grundutbildning, i sitt arbete kri- tiskt granskar sin egen roll som undervisare, utredare och utvecklare.