Presentation av bolagen och dess ägare

Företag A 5.1.1

Företag A verkar inom produktions-och tjänstebolagsbranschen. Bolaget ingår i en liten koncern som består av ett moderbolag i form av ett förvaltningsbolag samt utöver Företag A två andra dotterbolag. Ett av dessa bolag finns enbart till av skattemässiga skäl medan den huvudsakliga verksamheten och produktionen sker både i Företag A och koncernens andra dotterbolag. Företag A har funnits och verkat inom samma produktionsbransch sedan 1983 men koncernen har utökats under de 13 år som den nuvarande ägaren funnits i bolaget. Moderbolaget i sin tur har sedan 2013 ägts av ägaren själv till 100%, vilket automatiskt gör denne ägare till enda ägare av samtliga bolag. Innan dess delades ägarskapet med en familjemedlem, vilket av olika anledningar slutade med att den andra parten köptes ur bolaget och familjemedlemmarna har sedan dess inte pratat med varandra. Ägaren beskriver ägandeförhållandet under denna period som en tid med både toppar och dalar:

“Sen hade jag ju ett ägarskap tillsammans med *en familjemedlem* i 10 år innan dess, som var fem bra, ja det var som ett dåligt äktenskap. Vi tog oss igenom de första fem åren, det var kanon liksom. Sen så kom ju lågkonjunkturer och annat och igen, bommat samma fråga: Varför gick det

bra? Och så de fem sista åren var sen ett ännu sämre äktenskap och så blev det att vi tog ett beslut egentligen”. - Ägaren i Företag A

Den stora och inledande intervjun genomfördes med den nuvarande ägaren till bolaget. Till för några månader sen var ägaren också VD i bolaget och helt styrande i verksamheten, men istället har nu en extern VD anställts som senare också intervjuas vid en kompletterande intervju. När ägaren själv beskriver förändringen med den nya VDn tydliggörs hur organisationen under det senaste ändrats:

“Jag har anställt min första VD så det har liksom varit lite nytt, och det blir ju nytt för en annan också eftersom jag ju vill ha lite koll ändå och sådär ju.

Så det har varit en läroperiod och det är därför jag håller mig hemma ganska mycket bara för att det är väldigt lätt att gå till pappa annars, och sen så får **** då som VDn heter inte chans att komma in i verksamheten och då har jag gjort mig själv till kompetens- och produktutvecklingsansvarig. Så det är det jag ska syssla med”. - Ägaren i Företag A

Den läroperiod som delegeringen inneburit menar ägaren också har bidragit till att denne nu kan fokusera på det som denne är bäst på, det vill säga de mer entreprenöriella delarna som behövs för att driva verksamheten framåt.

På så sätt finns en förhoppning om att också bidra till den utveckling som bolaget behöver. Att dock frånsäga sig mer delar av ansvaret menar ägaren inte vara aktuellt eftersom ägarskapet med allt vad det innebär värderas mycket högt. Det tydliggörs då ägaren själv poängterar att det inte någon gång varit aktuellt att acceptera förfrågningar från riskkapitalister och dela ägarskapet eller alternativt successivt köpas ut, trots att det i många fall skulle kunna ha lett till goda affärer.

“Jag har ju varit lite uppvaktad av riskkapitalbolag i olika former men det tycker jag… Alltså upplägget är ju skitsmart från deras håll. Vi behåller en

viss form av ägarskap och så ska man ju jobba ihop till sin egen köpeskilling, eller deras då, under fem års tid liksom, men nej det har inte varit aktuellt. Då behåller jag ju hellre ägarskapet själv om jag ska vara ärlig. Så, så ser det ut, jag står än så länge själv om allt”. - Ägaren i Företag A

Utöver dessa organisatoriska förändringar som genomförts med anledning av en nytillträdd VD har ekonomiavdelningen nu också förändrats och finns numera inte i bolaget. Denna funktion är istället outsourcad till en extern redovisningsbyrå:

“[...] jag har inte anställt en ny ekonomi heller utan jag har valt att köra halvdagar och köpa in tjänsten istället då till dess att man har någonting, i och med att det är svårt att hitta någon”. - Ägaren i Företag A

Ägaren förklarar vidare att styrelsen enbart består av ägaren själv samt en suppleant i dagsläget, men att en extern styrelseordförande kommer tillsättas inom kort för att kontrollera att arbetet som utförs i verksamheten sker korrekt enligt den målbild och affärsplan som är upprättad av ägaren. Allt för att inte riskera att ledningen tappar fokus och glider in på ett annat spår än det som uttalats. Detta även om ägaren fortfarande finns kvar inom bolaget operativt och denne själv upplever att kommunikationen mellan parterna är bra. Fördelen ägaren ser i att ta in en extern styrelse är att minska risken att bli blind i sitt eget och istället få in nya ögon, samtidigt som det ger flyt på mötena och ökar chanserna för att föra en bra dialog mellan alla parter. Utöver dessa aspekter poängterar ägaren dock att: “...bara för att man har en styrelse på plats så är ju inte det något recept på framgång...”.

Att ägaren nu avsagt sig rollen som VD beror på att denne upplever att bolaget den senaste tiden stagnerat i samband med dess utveckling. Med detta menar respondenten att det i takt med att bolaget anställt nya, drivna personer i verksamheten skapats två olika företagskulturer, där det blivit en

krock med de medarbetare som varit inom verksamheten en längre tid och vill ha det som det alltid varit och nya medarbetare som vill se förändring.

Ägaren säger sig på grund av dessa förutsättningar vara trött på att hantera personalfrågor och beskriver situationen som tålamodskrävande:

“Vi har ju folk som varit anställda i mellan 15-20 år på plats som är emot i princip allt. Det spelar ingen roll vad man pratar om så är dom emot allt.

Och sen så har vi ju lite nya in som har energi och tycker det är kul liksom och vill förbättra och annat då och så blir det liksom två block som ska krocka. Och jag har ju inte tålamod med folk. Alltså, döda ting, processer, sakfrågor. Det är skitenkelt. Kan man rassla igenom hur fort som helst. Men så kommer man till det här med personliga egenskaper, och har man inte tålamod som man kanske behöver med folk i största allmänhet. Och det går ju lätt så länge det går bra, alltså lönsamheten är ju den bästa personalpolitik som finns”. - Ägaren i Företag A

För att slippa dessa delar anser sig nu ägaren ha hittat en bra lösning med att anställa en VD som kan ta de bitar som denne inte klarar av, vilket främst handlar om personalhantering. Vid intervjun med bolagets VD framkommer också att en av de främsta uppgifterna är att ansvara för den operativa verksamheten.

“Ja, det är, som det så fint heter den löpande förvaltningen av bolaget. Så att, jag ansvarar ju för den operativa verksamheten. Allt som finns i, innanför så att säga, väggarna i bolaget”. - VDn i Företag A

Vidare pratar ägaren om att denne inte heller är mycket för känslor och relationer överlag. Denne menar att om någon part i bolaget inte lever upp till vad som förväntas finns ingen anledning att jobba vidare med sådant som inte leder någonstans. Detta synsätt har vid flera tillfällen lett till att avtal brutits utan att ägaren själv reflekterat något vidare över

konsekvenserna av det. På så sätt anser denne att verksamheten blir mer effektiv och förhoppningsvis också processerna i längden mer lönsamma.

“Och när jag märkte att jag tog upp frågan och var lite kritisk, så möttes jag av motstånd alltså, du vet den här prestigegrejen. Då blev det ju lite kort och gott där, men då skiter jag i det här“. - Ägaren i Företag A

Vid intervju med bolagets nytillsatte VD framkommer det att denne upplever att ägaren gett sitt fulla förtroende att styra Företag A på sitt eget vis med stöd av ägarens vision. Däremot när VDn får frågan om ägaren är involverad i den dagliga verksamheten svarar denne snabbt “Ja absolut, absolut”. Dessutom framkommer det att ägaren är insatt och väldigt driven i företagets utveckling:

”Ja jag och *ägaren* har ju löpande diskussion och dialog, *ägaren* följer verksamheten och vi diskuterar ju utveckling och utvecklingsstegen för bolaget och för produkterna. [...] *Ägaren* överför på så sätt sin kunskap till oss medarbetare i bolaget. Så det är den rollen som *ägaren* har och så sköter jag den löpande förvaltningen av bolaget”. - VDn i Företag A

Ägaren hävdar sig vara en typisk entreprenör, vilket även tydliggörs i många av de svar som denne lämnar. Framförallt gällande det faktum att bolaget enbart drivs i vinstintresse med målet att göra största möjliga vinst, vilket också VDn bekräftar och visar sig ha samma tankegångar kring. För att påverka vinsten lägger ägaren vikt vid att utforma bokföringen på ett sätt så att denne betalar så lite skatt som möjligt, inom ramen för vad som är lagligt. Ägaren tydliggör förståelsen för att alla har sitt ansvar att bidra till det gemensamma samhället, men poängterar också att om lagstiftaren lämnat luckor åt företagare att smita igenom är det också upp till denne att stå till svars för dessa brister i de fall någon väljer att utnyttja dessa luckor.

Genom denna ståndpunkt ger ägaren sken av hur viktigt företagandet är och hur mycket fokus som läggs på att göra verksamheten lönsam.

“Ja, nog lite mer om hur du bygger ihop det här och hur du får bäst skatteeffekter. För jag menar det är ju där någonstans som det liksom ligger. Alla ser ju mer eller mindre och begriper ju att det är en plikt att betala in till ett gemensamt samhälle liksom, annars hade vi ju inte valt att vara här. Det finns ju andra länder att bo i också ju. Men någonstans så vill man ju ändå se till att.. för att den här samhällsnyttan som ska generera tillbaka så ska ju inte jag betala överpris i jämförelse med någon annan då.

Och där kan man väl tycka lite om dom där räntekarusellerna som är.

Storbolagen de betalar ju inte så mycket till skatt liksom så där, där blir man ju själv nyfiken på att: ja men hur gör dom? För jag menar en sak är ju om reglerna är stiftade så är det ju dem man följer, och sen om den som har skrivit reglerna har gjort bort sig, ja det är ju inte mitt problem. Det får ju de stå med skägget i brevlådan själva, det kan jag tycka faktiskt”. - Ägaren i Företag A

Utifrån ovanstående information går det konstatera att ägaren och bolagets VD befinner sig på samma plan när det kommer till den separation som finns. Vi identifierar en låg separation i bolaget med anledning av att ägaren och ledningen är två olika personer, men att den nära relation som gått att utläsa gör att separationen ändå inte ses som helt utspridd. Att ägaren dessutom är representerad och involverad i den dagliga verksamheten talar ytterligare för att separationen är relativt låg. Det finns en dialog mellan parterna som gör att en extern styrelse i dagsläget ännu inte är nödvändig för förmedlingen av ägarens budskap utan denna sker istället kontinuerligt till bolagets VD av ägaren själv. För illustration, se Figur 2.

Figur 2: Separation mellan ägande och kontroll i Företag A.

Företag B 5.1.2

Företag B är verksamma inom hemvården och levererar hem- och sjukvård till sina kunder på uppdrag av kommunen. Den första intervjun med bolaget hölls med två personer från ledningsgruppen, verksamhetschefen och bolagets ekonomiansvarige. Därefter genomfördes även ytterligare en kompletterande intervju med bolagets ägare. Bolaget startades 2016 av dess nuvarande ägare med viljan att förändra synen på hemvården. Ledningen anger vid intervjun att både de och ägaren tillsammans anser att branschen är förlegad och behöver utvecklas för att hänga med i den övriga utvecklingen i samhället. Tanken med att starta bolaget var att på något sätt försöka göra det bättre för de äldre, att skapa en trygg plats för att underlätta att bli gammal. Att på bästa sätt säkerställa att de äldre tas omhand på ett bra sätt. Det är ledningen först noga med att poängtera, vilket också bekräftas i intervjun med bolagets ägare:

”Framtiden för bolaget är att erbjuda människor med behov av en värdig hjälp som står i proportion till vad samhället orkar erbjuda. Till exempel att kunna köra dem till och från lasarettet, köra dem till vårdinrättningar med våra bilar istället för att behöva åka färdtjänst då och greja. Och även kanske kunna vara lite mer humana, när det är påsk då kommer vi med en påskblomma och är det jul så får de en liten julklapp och så. Ja på den

nivån att försöka vara mer socialliberal, att erbjuda lite annorlunda”. - Ägaren i Företag B

Även visionen med bolaget följer denna ståndpunkt eftersom bolaget alltid vill arbeta och leverera tjänster med hjärtat, vilket enligt både ledningen och ägaren också gör dem unika gentemot liknande bolag i samma bransch. För att nå bolagets vision menar ledningen att relationen blir mycket viktig, vilket gör att stort fokus läggs vid att skapa hållbara relationer både gentemot omsorgstagare och personal. Därför läggs mycket krut på att se till att alla relationer inom bolaget fungerar på ett hållbart sätt samt att kommunikationen mellan samtliga parter inom bolaget är enkel:

”Relationen till omsorgstagaren är väldigt viktig, så den lägger vi mycket krut på, och även att vårda personalen. Helt enkelt så vi är ett hemtjänstföretag med allt vad det innebär [...] Vi vill ju att det ska vara familjärt kan man säga, att inte organisationen är för stor. Att det inte är för långa vägar från beslut till genomförande och så här”. - Ledningen i Företag B

Utöver dess vision präglas också bolaget starkt av den bransch som de verkar i. Enligt ledningen är hemvården en väldigt speciell bransch att arbeta i och de påpekar att ”man startar inte ett bolag inom denna bransch för pengarnas skull utan för att man vill förändra”. Med detta menar ledningen att det finns stora svårigheter att gå med vinst inom bolagets bransch då intäkterna enbart grundar sig i den ersättning bolaget får från kommunen.

”Dom bestämmer egentligen priserna. De bestämmer vad de ska betala till oss och så ger de oss egentligen att: den här klienten behöver den här insatsen och ni har det här utrymmet med pengar att röra er med. Mellan detta och dit (visar med händerna). Ni får betalt för detta och ska leverera dit. Så man har ett spann. Det innebär att man får, vi får ju hela tiden..

Kommunen sätter egentligen med resurserna den gränsen för vad vi kan leverera. Man kommer ju ut till en klient. Man kan ju inte bara gå in som en robot, så det ställer extrema krav på att man verkligen sköter organisationen och bolaget”. - Ledningen i Företag B

Den ersättning som bolaget därmed får från kommunen för respektive vårdtagare är densamma som om kommunen själva skulle levererat samma tjänst. Detta trots att denna ersättning även måste täcka alla administrativa kostnader hos Företag B. I jämförelse med kommunen menar ledningen att det skapar svåra förutsättningar eftersom kommunen har möjligheten att fördela de administrativa kostnaderna på fler avdelningar inom hela verksamheten, vilket skapar mindre kostnader för respektive del i den stora verksamheten som kommunen har. Kommunen och bolaget befinner sig därmed i en komplex situation eftersom kommunen anlitar Företag B för att utföra vissa tjänster som Företag B på grund av ersättningens låga nivå inte alltid har möjlighet att leverera:

“Vi lever ju på ersättningen från kommunen. Och då är det så att kunderna får ett beslut från biståndshandläggaren på kommunen, då blir de beviljade ett visst antal timmar per vecka. Och det är ju dom timmarna vi lever på.

Och de här timmarna är satta i schablontider, vilket innebär att till exempel om en kund får tre timmar i veckan på sitt beslut då ska innehållet i det här beslutet utföras. Men det är schablontid, vilket innebär att vi ska utföra de här insatserna på tiden mellan en och en halv timme upp till sex timmar. Så har handläggaren lagt in insatser i beslutet som tar upp till sex timmar så får vi ändå bara betalt för tre timmar och det är ju i stort sätt aldrig som man kan göra dessa insatser på under de timmar som man får betalt för om man säger så”. – Ledningen i Företag B

Med de förutsättningarna som samarbetet med kommunen innebär poängterar ledningen att: “om man kan driva hemtjänstföretag, då kan man driva företag”. Att driva ett sådant bolag handlar enligt dem om en extrem

hushållning med pengar och resurser, vilket leder till att minsta lilla vinst ger en hög grad av tillfredsställelse. Om bolaget lyckas att skapa en omgivning där alla är nöjda anser både ledningen och ägaren i Företag B sig ha lyckats med någonting som är värt. Vid intervjun med ägaren bekräftas denna känsla, vilket framkommer tydligt när denne ger sin bild av vad som gör företaget speciellt. Samtidigt som upplevelsen stärks att bolaget inte primärt drivs i vinstsyfte, utan att det snarare handlar om att göra vardagen lite bättre för de äldre:

”Vi vill kunna erbjuda små funktioner som glädjer de som är i behov av något extra. Du sitter där ensam och tittar ut genom ett fönster om dagarna och det händer inte så mycket, så händer det något litet så är det guld värt”.

- Ägaren i Företag B

När det kommer till bolagets ägare beskrivs denne av ledningen som en driven entreprenör som vill förändra hela branschen. Denne har tidigare framgångsrikt drivit bolag inom andra branscher och sitter idag i bolagets styrelse. Enligt ledningen bidrar ägaren i mångt och mycket med sin kunskap som entreprenör och finns som en rådgivande funktion för ledningsgruppen gällande hur bolaget bäst drivs. Respondenterna från företagets ledning upplever hjälpen från ägaren som en stor tillgång och ser på denne som bolagets fadder, även om denne inte finns representerad i den dagliga verksamheten. Hur beslutsfattandet sker beskriver dessa enligt nedan:

”Vi tar de flesta besluten gemensamt då vi kan bidra med olika synsätt och olika erfarenheter. Sen är det ju inte så att är det snabba ryck så är det ju så att någon kan ta ett eget beslut. Men vi går gärna efter modellen att prata med varandra”. - Ledningen i Företag B

Ledningen anser att ägaren har gett dem förtroendet att driva bolaget i den riktning som ägaren önskar. Samtidigt menar dock dessa att de upplever att

ledningsgruppen och ägaren har samma syn på hur bolaget ska drivas, vilket underlättar för ägaren att släppa på kontrollen. I dagsläget anser sig respondenterna fått så pass stort förtroende från ägaren att ta beslut i det dagliga att de i ledningsgruppen anser att de tillsammans nästintill driver bolaget åt dess ägare. Uppstår det oklarheter för ledningsgruppen tar de dock mer än gärna in ägaren som en extra stöttepelare. Detta gör att båda respondenterna känner att de har uppbackning och inte behöver känna sig ensamma vid något beslut. Att ägaren dessutom är intresserad av hur verksamheten går illustreras tydligt av verksamhetschefen:

“Jag pendlar ju från Halmstad varje dag och jag brukar liksom när jag kör så brukar jag varannan dag slå honom en signal och liksom bara: nej men det är lugnt, idag har detta och detta hänt. Och missar jag det någon dag så brukar jag få ett sms ”är allt bra eller?” för då blir han lite orolig. Då tror han det har hänt något. Men vi har en väldigt avslappnad relation liksom.

Och jag tror det är lite det som är för det är väldigt mycket på gång hela tiden”. - Ledningen i Företag B

I intervjun med bolagets ägare är bilden något annorlunda. Denne poängterar visserligen att fullt förtroende för ledningen finns och att situationen som den ser ut nu, där mycket ansvar delegerats till denne att

I intervjun med bolagets ägare är bilden något annorlunda. Denne poängterar visserligen att fullt förtroende för ledningen finns och att situationen som den ser ut nu, där mycket ansvar delegerats till denne att