Själva bytet Varför?

Här är förhoppningen att respondenten med egna ord ska beskriva hur själva bytet gick till, vad det var som startade tankarna om själva bytet, hur det kom sig att den nya revisionsbyrån valdes samt hur utfallet av bytet har visats.

Frågor som kommer att ställas om respondenten inte ger tillräckligt med svar utan behöver hjälp med att starta samtalet:

- Stämmer det att ni bytte ut er revisor under 2018? Genomförde den gamla eller nya revisorn revisionen för 2018?

- Hur länge hade ni anlitat den revisor som då byttes ut?

- Vad innebar detta byte, var det ett byte av revisionsbyrå eller påskrivande revisor?

- Är er revisor personvald eller väljs denne ut på basis av er valda revisionsbyrå?

- Om vi riktar fokus mot själva bytet, vad fick Er att börja fundera på att byta revisor?

- När bollen var i rullning, vad fick Er att faktiskt ta steget och genomföra själva bytet?

- Hur upplevdes processen att byta revisor? Hur många individer och aktörer var inblandade, fanns det faktorer som inledande fick er att fundera på att byta revisor som sedan gjorde er uppmärksamma på andra faktorer som inte heller var tillfredsställande? Var det individer inom bolaget eller externa aktörer som uppmärksammade möjligheten att byta revisor? Etc.

- Vad fick er att välja den nya revisorn? Vilka faktorer etc.

Uppföljningsfrågor: upplevelser efter bytet

- Just nu är vi inne i den första bokslutsperioden med er nya revisor, hur ser Ni på revisionen idag i jämförelse med tidigare? Har det varit några uppenbara skillnader eller förändringar?

- Anser ni att er revisor lever upp till era uppställda förväntningar som vi pratade om tidigare? Nu och innan bytet?

- Har ni någon gång känt er besvikna med det arbete som revisorn utfört hos er?

- Vad är ni mest nöjda med avseende det arbete er nya revisor gjort under året?

Uppföljning av andra motiv:

I den mån bolaget som intervjuas nämner de faktiska motiv som genomgåtts i teoriavsnittet kommer det finnas underlag för uppföljningsfrågor för dessa motiv för att dels fördjupa samtalet men också se om det finns möjlighet att notera kopplingar till den forskning som tidigare gjorts på området. Om motiven inte nämnts under intervjun kommer frågor angående dessa ändå tt användas för att bilda en uppfattning om bolaget potentiellt hade kunnat resonera kring dessa aspekter.

Relationen revisorn klienten

- Hur stor betydelse har relationen mellan er och revisorn?

- Var relationen med den gamla revisorn dålig eller förväntade ni er en bättre relation med den nya?

- Hur upplevdes den gamla relationen gällande samarbete, tillit och kommunikation?

- Hur upplevs den nya relationen gällande samarbete, tillit och kommunikation?

- Forskning menar att en hållbar relation innebär en tvåvägskommunikation, hur har Ni upplevt denna?

- Har tillgänglighet någon inverkan? Upplevde Ni att er revisor fanns tillgänglig för er när ni behöver denne?

- Har den gamla revisorn varit tydlig med vad som förväntas av Er samt varit tydlig på att förklara vad för arbete denne utför?

- Har den nya revisorn varit tydlig med vad som förväntas av Er samt varit tydligt på att förklara vad för arbete denne utför?

Frågorna grundar sig i forskning som bla Grönroos (2008), Herda, Petersen och Fontaine (2014), Sands och McPhail (2003), Bame-Aldred och Kida (2007), Mayer, Davis och Schoorman (1995), Rennie, Kopp och Lemon (2010), Lee, Ali och Bien (2009) och Wilson et al. (2008), som alla har kommit fram till att relationen mellan parterna är den viktigaste aspekten för att klienten ska känna sig tillfredsställd med det arbete som revisorn genomför. Hur relationen uppfyller klientens krav är olika. Grönroos (2008) trycker mycket på diverse nyckelord som anses viktiga och där samarbete, tillit och kommunikation framförs som de viktigaste vilka sedan förklaras av Sands och McPhail (2003), Bame-Aldre och Kida (2007), Herda, Petersen och Fontaine (2014) och Mayer, Davis och Schoorman (1995). Detta medan bland annat Rennie, Kopp och Lemon (2010) motsätter sig framförallt tilliten som nyckelord då dessa hävdar att en långvarig relation gör att revisorn förknippar sig med klienten och därmed inte längre är oberoende till den grad att revisionen kan genomföras på ett objektivt sätt. Det finns också forskning såsom Lee, Ali och Bien (2009) som studerat det förväntningsgap som lätt uppstår när revisorn befinner sig på en högre kunskapsnivå än klienten. De menar att ett stort förväntningsgap därmed kan leda till en sämre relation mellan revisor och klient.

Revisorns erbjudna tjänster och branschkunskap

- Upplever ni att revision av Er verksamhet behöver någon typ av spetskompetens för att utföras så effektivt som möjligt?

- Är det av stor vikt för Er att revisorn är insatt i Er verksamhet och också förstår den?

- Anser ni att er förre revisor hade den expertis/branschkunskap som krävdes för att revidera er verksamhet?

- Anser ni att er nuvarande revisor har den expertis/branschkunskap som krävs för att revidera er verksamhet?

Den traditionella synen på revision bygger på att revisorn levererar det arbete som Revisionslagen (1999:1079) 5 § kräver. I dagens samhälle har dock en komplexitet växt fram för bolagen som skapar en stor osäkerhet kring bolagets

räkenskaper och till följd av detta efterfrågas ofta ytterligare tjänster än själva granskningen, såsom rådgivning inom redovisning, skatt och hållbarhetsfrågor som andra närliggande konsulttjänster (Deloitte, 2019; EY, 2019; KPMG, 2019; PwC, 2019). I och med att Etik U 14 infördes 2019 har revisionsbyråernas möjlighet att genomföra kringtjänster begränsats för att revisorns ska kunna behålla sin position som oberoende. Detta gör att synen på detta skulle kunna ha förändrats och att bolagen bytt revisor för att en annan revisionsbyrå har de kringtjänster som erbjuds. Alternativt skapas ett förväntningsgap när tjänster som tidigare erbjudits dras in.

Tillväxt eller förändrade behov hos klienten

- Upplever ni att era behov och den hjälp ni kan dra nytta av från revisorn har förändrats under de senaste åren?

- Upplever ni att ni har expanderat mycket under de senaste åren?

- Upplever ni att det är någon skillnad mellan det behov som revisionsbyråerna kan täcka/tillfredsställa beroende på dess verksamhetsstorlek? Big 4 vs non-big 4 - finns det någon skillnad (om bolaget i fråga haft både och eller anser sig ha någon uppfattning om detta)

Beattie och Fearnley (1998), Magri och Baldacchino (2004) samt Nazri, Smith och Ismail (2012) fann att mindre bolag mer frekvent tenderar att byta revisor, vilket främst var en följd av tillväxt och därmed förändrade behov hos dessa klienter. Vanligast var då att dessa mindre bolag i takt med att bolaget växte tenderade att byta från en mindre revisionsbyrå till någon större, lämpligtvis Big 4. Även Williams (1988) visade det faktum att byte av bolagsledning tenderar att föranleda ett revisorsbyte till följd av att den nya ledningen önskar förändring eller rent av innehar goda relationer med en revisor som denne “tar med sig” in i det nya bolaget.