Magisteruppsats 30 hp
Civilekonomprogrammet, inriktning redovisning
Revisorns roll i mindre bolag
- Ägarrollens betydelse
Författare: Evelina Golander Frida Axelsson Handledare: Ola Nilsson Examinator: Andreas Jansson Termin: VT19
Sammanfattning
Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT-2019.
Författare: Evelina Golander och Frida Axelsson Handledare: Ola Nilsson
Examinator: Andreas Jansson
Titel: Revisorns roll i mindre bolag - Ägarrollens betydelse
Bakgrund: Revisionsbranschen står inför många förändringar. Nya lagändringar har fått revisionsbyråer att se över sina tjänster, potentiellt i syfte att stärka sitt oberoende.
Tjänster som tidigare erbjudits den svenska marknadens mindre bolag, vilka utgör en stor del av näringslivet, har hos vissa byråer sålts av. Det har skapat ett nytt behov för revisionsbyråerna att se över vilken roll de spelar i dessa mindre bolag. Genom en ökad förståelse för denna roll skapas förutsättningar för att kunna erbjuda det dessa bolag efterfrågar och på så sätt också försäkra sig om att dess befintliga klienter stannar.
Syfte: Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur revisorns roll upplevs i mindre bolag och vad ägarrollen har för betydelse.
Metod: Genom djupintervjuer och ett abduktiv angreppssätt är avsikten att med hjälp av existerande forskning bidra till en ny förståelse kring revisorns roll och hur den påverkas av ägarens roll. Samtidigt vill vi med denna studie öka förståelsen rent praktiskt genom en förståelse kring hur klienten ser på revisorns roll.
Slutsatser: Studien visar att revisorns roll tycks variera i de mindre bolag som undersökts i studien. Med hjälp av denna studie har tydliga skillnader i synen på revisorn gått att se och vad som förväntas av denne observerats samt att detta influeras av ägarens roll i bolaget.
Abstrakt
Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, VT-2019.
Authors: Evelina Golander och Frida Axelsson Supervisor: Ola Nilsson
Examiner: Andreas Jansson
Title: The role of the auditor in smaller corporations - The importance of the ownership role
Background: The auditing industry is facing many changes. New legislative changes have led audit firms to review their services. Services that were previously offered to their smaller clients, which constitute a large part of the business sector, have been removed. This has created a need for audit firms to review the role of the auditor in those corporations. An increased understanding of this role creates the conditions for being able to offer what these corporations demand.
Purpose: The purpose of this study is to create an increased understanding of how the auditor's role is perceived in smaller corporations and the importance the ownership role.
Method: Through in-depth interviews and an abductive approach, the intention is, with the help of existing research, to contribute a new understanding of the auditor's role and how it is affected by the owner's role. At the same time, we want to increase understanding practically through an understanding of how the auditor's role is perceived.
Conclusions: The study shows that the auditor's role seems to vary in those smaller companies that were examined in this study. With the help of this study, clear differences in the view of the auditor have been seen. Also what is expected of auditor has been observed and that this is influenced by the owner's role in the company.
Förord
Efter fyra års studerande på Civilekonomprogrammet avslutar vi nu här vår tid på Linnéuniversitetet med detta examensarbete. Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår medbedömare Anna Stafsudd för nyttiga kommentarer under kursens seminarier för att skapa möjlighet för oss att förbättra uppsatsen. Dessutom ett tack till opponenter för givande diskussioner under dessa.
Ett extra stort tack till vår handledare Ola Nilsson, för att du lugnat oss när vi överreagerat och för ditt engagerade sätt att hjälpa oss i uppsatsskrivandet. Med en stor kunskap inom ämnet och viljan att hela tiden förbättra arbetet under processens gång har du hjälpt oss att göra uppsatsen möjlig.
Slutligen vill vi även tacka de bolag som valt att ställa upp på att bli intevjuade och därmed bli en del av denna studie. Tack för det engagemang ni visat i intervjuerna och den värdefulla information ni delat med er av. Utan er hade denna studie inte varit genomförbar.
Ett stort tack!
Växjö 2019-05-27
_____________________ _____________________
Evelina Golander Frida Axelsson
Innehållsförteckning
1 Inledning_________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _____________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ______________________________________ 3 Problemformulering _________________________________ 8 1.2.1
1.3 Syfte _________________________________________________ 8 1.4 Studiens genomförande __________________________________ 8 2 Teoretisk metod __________________________________________ 12 2.1 Forskningsansats ______________________________________ 12 2.2 Forskningsstrategi _____________________________________ 13 2.3 Teoretisk utgångspunkt och litteraturval ____________________ 15 3 Teoretisk referensram _____________________________________ 17 3.1 Agentteorin ___________________________________________ 17 Revisorns oberoende ________________________________ 19 3.1.1
3.2 Ägarstruktur __________________________________________ 22 Ägarkoncentration __________________________________ 24 3.2.1
Ägaridentitet ______________________________________ 24 3.2.2
3.3 Drivkrafter bakom revisorsbyten __________________________ 27 Revisionskvalitet ___________________________________ 28 3.3.1
Relationen mellan revisorn och klienten _________________ 32 3.3.2
Revisionsbyråns erbjudna tjänster _____________________ 35 3.3.3
Organisatoriska förändringar hos klienten _______________ 37 3.3.4
4 Empirisk metod __________________________________________ 40 4.1 Undersökningsmetod ___________________________________ 40 Val av datainsamlingsmetod __________________________ 40 4.1.1
Urval ____________________________________________ 42 4.1.2
Utformning av intervjuguide __________________________ 47 4.1.3
4.1.3.1 Intervjuguide 1 _________________________________ 48 4.1.3.2 Intervjuguide 2 _________________________________ 49 4.2 Analysmetod __________________________________________ 50 Transkribering _____________________________________ 50 4.2.1
Hantering av insamlat empiriskt material________________ 51 4.2.2
Validitet __________________________________________ 53 4.2.3
Etik och moral _____________________________________ 53 4.2.4
Kritiska reflektioner kring urval och genomförande ________ 55 4.2.5
5 Empirisk undersökning ___________________________________ 56 5.1 Presentation av bolagen och dess ägare _____________________ 56 Företag A _________________________________________ 56 5.1.1
Företag B _________________________________________ 62 5.1.2
Företag C ________________________________________ 70 5.1.3
Företag D ________________________________________ 73 5.1.4
Sammanfattning av separation mellan ägande och kontroll __ 77 5.1.5
5.2 Synen på revisorns roll __________________________________ 78 Företag A _________________________________________ 78 5.2.1
Företag B _________________________________________ 81 5.2.2
Företag C ________________________________________ 83 5.2.3
Företag D ________________________________________ 85 5.2.4
5.3 Empirisk analys _______________________________________ 87 Ägarstruktur ______________________________________ 87 5.3.1
5.3.1.1 Ägarkoncentration ______________________________ 88 5.3.1.2 Ägaridentitet ___________________________________ 91 5.3.1.3 Ägarens roll i bolaget ____________________________ 96 Revisorns oberoende ________________________________ 97 5.3.2
Revisorns roll härlett ur drivkrafter bakom revisorsbyten __ 102 5.3.3
5.3.3.1 Revisorn som stödfunktion _______________________ 103 5.3.3.2 Revisorn som kvalitetsstämpel ____________________ 111 5.3.3.3 Sammanfattning av revisorns roll__________________ 119 6 Slutsats och förslag till vidare forskning _____________________ 120 6.1 Förslag till vidare forskning _____________________________ 127 7 Referenser _____________________________________________ 129 Appendix __________________________________________________ I Appendix 1 - Mail till urvalsgrupp _____________________________ I Appendix 2 – Intervjuguide __________________________________ II
1 Inledning
Det inledande kapitlet beskriver studiens bakgrund och problemdiskussion.
Först presenteras revisorns roll som oberoende övervakare samt huruvida revisionsbranschen i Sverige nu står inför förändringar avseende detta oberoende. Den svenska marknaden karaktäriseras av mindre bolag, vilka utifrån agentteorin, tidigare inte har förutsatts uppleva någon separation mellan ägande och kontroll och därmed inte samma behov av revisorn som större bolag. Intresse väcks därför att undersöka om mindre bolag på den svenska marknaden trots det har någon separation och om det påverkar hur dessa bolag ser på revisorns roll. Avslutningsvis lyfts en tanke om ägarrollens betydelse för detta fenomen.
1.1 Bakgrund
Av Svensk kod för bolagsstyrning (2016) framgår hur bolagen på den svenska marknaden bör vara strukturerade och vilka beslutsorgan som spelar stor roll i svensk bolagsstyrning. De beslutsorgan som är av största vikt utgörs av bolagets ägare, en bolagsstämma, styrelse och VD. Dessa står i ett hierarkiskt förhållande till varandra, där ägaren förväntas tillsätta en styrelse och VD att driva bolaget i dennes intressen. Båda dessa parter kontrolleras i sin tur av ett kontrollorgan i form av en revisor, som har till uppgift att övervaka styrelsens och VDns arbete och se till att de faktiskt uppnår sitt grundläggande syfte (Svensk kod för bolagsstyrning, 2016). Av Aktiebolagslagen (ABL) (2005:551) 9 kap 8 § framgår även att revisorn i egenskap av kontrollorgan väljs av bolagets ägare vid den ordinarie bolagsstämma som hålls inför varje nytt räkenskapsår.
Att revisorn främst ses som en form av kontrollfunktion kunde Watts och Zimmerman (1983) härleda tillbaka till 1200-talets England. Det var dock först under 1900-talets ingång som det moderna bolaget för första gången accentuerades och den roll som revisorn haft i egenskap av kontrollfunktion blev som mest framträdande (Diamant, 2004). Sedan dess har revisorns roll i viss mån varierat, även om den alltid inneburit att i huvudsak vara en
kontrollfunktion som säkerställer att bolagets räkenskaper är korrekta. År 1944 var första gången som revisorerna fick utrymme i Aktiebolagslagen (ABL) och därefter har lagen utvidgats till att omfatta fler och fler bolag.
Det innebär att antalet bolag att revidera nu ökat till en betydligt större omfattning än tidigare. I och med att antalet bolag har ökat och uppdraget blivit än mer omfattande har samtidigt ett flertal lagar och riktlinjer införts för att tydliggöra hur frågor avseende professionens utförande ska hanteras (Agevall & Jonnergård, 2013).
En av de senaste riktlinjerna som infördes på den svenska marknaden som en direkt följd av uppställda krav från Europeiska Unionen (EU) är Etik U14 för bolag av allmänt intresse (Etik U14, 2019). Etikkoden hanterar revisorns oberoende och huruvida ett långt revisionsuppdrag potentiellt kan skada ett sådant, vilket visar på en aktualitet avseende revisorns roll som en oberoende, granskande part och hur denna roll ska hanteras. Införandet av Etik U14 under 2019 och dess föregångare Etik U13 som även den infördes bara något år tidigare (Etik U13, 2018) visar på hur revisionsbranschen för närvarande står inför en förändring. Revisionsbyråerna behöver anpassa sig till rådande reglering och nu ta ställning till huruvida nuvarande uppdrag omfattas av lagen eller inte. Samtidigt tillkännagav revisionsbyråerna KPMG och PwC under 2018 att bolagen tagit beslutet att avyttra både den redovisnings- och löneavdelning som tidigare främst erbjudits till bolagens små och medelstora klienter (KPMG, 2018; PwC, 2018). Avyttringen förklarades vara en del i ett långsiktigt strategiskt beslut om att fokusera på och utveckla sin kärnverksamhet, vilket bland annat Magnus Fagerstedt, VD för KPMG, beskrev i ett uttalande i samband med försäljningen:
”Försäljningen är del av ett långsiktigt strategiskt beslut att fokusera på KPMG:s rådgivnings- och revisionsverksamhet. Affären frigör resurser till strategiska satsningar inom digitalisering och rekrytering av nyckelmedarbetare”. - KPMG (2018)
Det faktum att två av de största revisionsbyråerna på den svenska marknaden i anslutning till förändringar i regelverken väljer att avyttra sådana tjänster som skulle kunna påverka oberoendet, tyder på att något håller på att hända på marknaden. Det torde i samband med de förändrade förutsättningarna i regelverken skapas en osäkerhet hos revisionsbyråerna gällande vad deras revisorer får leverera och inte samt vilken revisorns roll faktiskt är i dagens samhälle. I slutändan handlar det om en underskrift på ett papper som intygar att allt bolaget gjort under föregående år är korrekt utfört enligt gällande lag. Det förutsätter också att intyget ges på bas av en objektivitet, vilket visat sig i praktiken bli föremål för många frågor kring revisorns roll.
1.2 Problemdiskussion
Behovet av revision som en övervakande funktion kan härledas tillbaka till industrialiseringen under det sena 1800-talet och den tid då det moderna bolaget till följd av stora förändringar på marknaden för första gången yppades. Bolagen som fanns på marknaden växte sig snabbt större, vilket skapade nya förutsättningar för hur de bäst skulle drivas för att överleva.
Marknaden hade tidigare dominerats av mindre, familjeägda bolag som till följd av industrialiseringen fick ett ökat behov av kapital för att kunna expandera, vilket tvingade dem att släppa in externa investerare i verksamheten. På så sätt spreds det tidigare koncentrerade ägandet hos dessa bolag ut till flera aktörer, vilket försvårade möjligheterna för ägarna att behålla kontrollen. Som en lösning såg ägarna till att delegera ut viss del av den kontroll som tidigare funnits till andra aktörer i bolaget, ofta i form av en ledning (Diamant, 2004). Hur bolag i samband med dessa förändringar började organiseras försökte Berle och Means (1932) förklara genom att observera den amerikanska marknaden där förändringen var som mest påtaglig. Forskarna ansåg att separationen mellan ägandet och kontrollen genererade riskfyllda situationer för bolagets ägare och dess förutsättningar att driva bolaget i rätt riktning. Med antagandet om den rationella individen som tar varje möjlighet att agera i eget intresse och maximera sin egen
vinning, ansåg Berle och Means (1932) att risk fanns att den part som delegerats ansvar skulle utnyttja sin position. Det skapades enligt forskarna på så sätt ett brådskande behov av en utomstående, oberoende part som kunde säkerställa att bolaget styrdes i ägarnas intressen och inte ledningens.
De antaganden som Berle och Means (1932) drev kom med hjälp av bland annat Fama (1980), Fama och Jensen (1983) samt Jensen och Meckling (1976) senare att samlas under namnet agentteorin. Inom denna teori förklarades ägaren som en principal, vilken delegerar beslut rörande den dagliga verksamheten i bolaget till en agent i form av exempelvis en ledning eller chef. Att principalen sedan behöver kontrollera att agenten styr bolaget i dennes intressen beskriver agentteorin följaktligen som ett agentproblem, vilket bäst kan lösas genom olika former av insatser från principalen. En av dessa insatser benämns inom teorin vara anlitandet av den utomstående, oberoende part som Berle och Means (1932) diskuterat. Denna part identifierade Watts och Zimmerman (1983) som revisorn. Sedan dess har tanken om revisorn som en utomstående part som oberoende granskar bolagets räkenskaper åt ägaren fått stort genomslag inom såväl teori som praktisk tillämpning (Bricker & Chandar, 1998).
Agentteorin förutsätter till följd av dess grundläggande antaganden att en separation mellan ägande och kontroll krävs för att bolag ska uppleva ett behov av att anlita en revisor. Med denna separation finns även antaganden att bolaget är stort och har ett spritt ägande, vilket den amerikanska marknaden där agentteorin till en början växte fram, traditionellt sett har karaktäriserats av (Cannella, Jones & Withers, 2015). Vänds blicken istället mot den svenska marknaden ser förutsättningarna något annorlunda ut.
Bolagen på den svenska marknaden har istället sedan en lång tid tillbaka karaktäriserats av ett koncentrerat ägande där olika familjesfärer kontrollerat bolagen (Högfeldt, 2005). Med få ägare som utgörs av en specifik familj och tendenser hos dessa att behålla sig involverade i den dagliga verksamheten, kan tydliga kopplingar göras till vad Cannella, Jones och Withers (2015) benämner som familjeföretag. Utmärkande för dessa bolag
menar Cannella, Jones och Withers (2015) vara att bolaget blir som en förlängning av ägaren och att dennes, alternativt familjens, värden och mål är bolagets främsta fokus att uppnå.
Med utgångspunkt i den Europeiska kommissionens (2009) definition av små och medelstora bolag, vilken drar gränsen vid de bolag som har färre än 249 anställda, tydliggörs det faktum att ungefär 99,9 % av de bolag som verkar på den svenska marknaden kategoriseras som små eller medelstora bolag. Det ger oss insikten att en stor del av den svenska marknadens bolag kan definieras som små eller medelstora, men enligt ovan också insikten att dessa i hög grad ägs av familjer som behåller sin kontroll i verksamheten.
Med utgångspunkt i agentteorins antaganden skulle stor del av bolagen på den svenska marknaden utifrån ovanstående uppleva en låg eller obefintlig separation mellan ägande och kontroll, eftersom dess storlek och koncentrerade ägande tillåter ägaren att styra bolaget i egen regi utan att delegera ut det övergripande ansvaret till någon annan. Nyfikenhet skapas utifrån dessa antaganden om så faktiskt är fallet. Det vill säga att de mindre bolagen på den svenska marknaden därmed inte upplever någon separation och inte heller har samma behov av revision som övervakningsfunktion, vilket agentteorin förutsätter att stora bolag med hög grad av separation har.
Om de små och medelstora bolagen på den svenska marknaden dock upplever mer separation mellan ägande och kontroll än vad som teoretiskt sett förväntas, kan potentiellt en ökad förståelse skapas för hur behovet av revision ser ut i dessa bolag. Det öppnar för frågan om dessa bolag vidare faktiskt upplever det behov av revision som övervakningsfunktion så som agentteorin förespråkar, det vill säga behovet av att en utomstående part säkerställer att bolaget styrs i ägarens intressen, eller om det finns andra aspekter som är av betydelse. Med hänsyn till de förändrade förutsättningarna som tidigare diskuterats att revisionsbyråerna nu står inför, blir förståelsen för det behov som revisorn fyller i de mindre bolagen och hur dessa bolag upplever revisorns roll i bolaget av största vikt.
Tidigare studier som försökt belysa behovet av revisorn och dennes roll i de bolag som revideras genom att undersöka vad som spelar in i valet av revisor och vad som föranleder ett byte, har främst fokuserat på att undersöka fenomenet hos stora börsnoterade bolag (se exv. Beattie &
Fearnley, 1995; Beattie & Fearnley, 1998; Sands & McPhail 2003;
Fontaine, Letaifa & Herda, 2013). Ett fåtal andra har också intresserat sig för skillnaden mellan stora och små bolag (se exv. Eichenseher & Shields, 1983; Francis & Wilson, 1988; Magri & Baldacchino, 2004). Vad dessa tidigare studier på området missat är det faktum att även små bolag, som grupp, kan uppvisa skillnader och bete sig olika. En av de faktorer som främst skulle kunna ha en inverkan i dessa bolag på den svenska marknaden och påverka dess agerande gentemot revisorn är dess ägare och dennes mål med verksamheten. Med antagandet om att bolagen på den svenska marknaden karaktäriseras av koncentrerat ägande av familjer som behåller sig involverade i verksamheten och att dessa ofta agerar som en förlängning av ägaren, finns skäl att tro att ägarens mål och vilja har en inverkan i hur bolaget ser på sin revisor.
Inom det agentteoretiska perspektivet och dess mest grundläggande antaganden läggs stort fokus vid ägaren och bolagets ägarstruktur. Teorin antar ett ägarperspektiv på styrning, vilket innebär att det utifrån tanken om bolaget som ägarens och att dennes intressen är av största vikt skapas resterande antaganden om hur bolag bäst styrs (Letza, Sun & Kirkbride, 2004). I bolag med ägarstrukturer som karaktäriseras av spritt ägande, finns som tidigare nämnt en bild av att separationen mellan ägande och kontroll är hög och så även behovet av en övervakande part, det vill säga revisorn. Om behovet av revision på motsvarande sätt är lågt eller i vissa fall obefintligt vid högt koncentrerat ägande, det vill säga när separationen mellan ägande och kontroll är låg, torde det finnas skäl att anta att ägarstruktur har en inverkan i, och till viss del kan förklara, hur revisorn upplevs i olika bolag.
Underförstått antas ägaren i egenskap av principal inom agentteorin dessutom vara densamma hos alla bolag, med samma motiv och samma typ
av styrning. Till följd av detta har ägare inom litteraturen i stor utsträckning setts som en homogen grupp som agerar på bas av liknande preferenser (Collin et al., 2017). Collin et al. (2017) menar dock att det finns skäl att tro att ägare skiljer sig åt avseende styrning och mål samt att dessa mål inte alltid är så pass fokuserade på vinstmaximering som agentteorin förutspår.
Ägarens vilja kan helt enkelt ge avtryck i styrningen och vara relaterat till dennes slutliga sätt att agera, vilket skapar olika incitament för ägaren att agera efter.
Att dessutom endast ägarkoncentration ensamt förklarar begreppet ägarstruktur är enligt Thomsen och Pedersen (2000) inte fullt korrekt. De menar att även ägaridentitet har en inverkan och betydelse för hur ett bolags ägarstruktur ser ut och att det också i slutändan innebär viktiga konsekvenser för bolagsbeteende. Genom att ta hänsyn till hur olika ägaridentiteter ser ut och låta dessa få större uppmärksamhet inom forskning, anser Thomsen och Pedersen (2000) att nya insikter och bättre förståelse för styrning kan skapas. Likt Collin et al. (2017) anser Thomsen och Pedersen (2000) att preferenser och mål hos ägaren påverkar ett bolags styrning men också slutligen dess resultat, vilket de benämner som ägaridentitet. Ägarkoncentration å andra sidan är den makt som ägaren har att få igenom de mål som satts upp för verksamheten, vilken därmed bestäms av antalet aktier som ägs.
Om ägarens vilja att tillgodose sina intressen är det som förklarar behovet av revisionen som övervakningsfunktion, vilket agentteorin vill ge sken av, och om dessa intressen också skiljer sig åt beroende på ägarkoncentration och ägaridentitet, finns skäl att anta att behovet av denna part och dess upplevda roll torde skilja sig åt mellan olika bolag. Med ytterligare antaganden om att en stor del av bolagen på den svenska marknaden som tidigare nämnts består av mindre bolag med hög koncentration av ägande, bör dessa utifrån ett agentteoretiskt perspektiv uppleva ett lägre behov av revision som övervakningsfunktion. Därför anser vi att det finns ett intresse i att undersöka vilken roll som revisorn spelar i dessa bolag och om den är i
samklang med agentteorins antaganden om behovet av revisorn som övervakningsfunktion. För att skapa en uppfattning om bolagen upplever någon separation eller inte och om denna i så fall är hög eller låg, blir det även av stor vikt att utreda hur relationen mellan bolagets ägare och dess ledning eller VD ser ut. På så sätt finns en förväntning om att vi, med hjälp av en utredning av bolagens ägarstruktur, kan skapa oss en ökad förståelse för hur mindre bolag ser på revisorns roll samt ägarrollens betydelse för denna syn.
Problemformulering 1.2.1
Har ägaren någon betydelse för hur mindre bolag på den svenska marknaden ser på revisorns roll?
1.3 Syfte
Genom uppsatsen vill vi bidra till en ökad förståelse för hur revisorns roll upplevs i mindre bolag och vad ägarrollen har för betydelse.
1.4 Studiens genomförande
För att skapa en tydlig bild av den arbetsgång studien har följt finns processen illustrerad nedan i Figur 1. Arbetgången inleddes med att kartlägga vad tidigare forskning kommit fram till inom ämnet, vilket skedde genom en uppställning av denna forskning med hänsyn till de teorier som studien kommer arbeta utefter. Detta är steg 1 i processen som Figur 1 beskriver. Därefter utformades en intervjuguide vars syfte var att utröna de likheter och skillnader som finns gällande ägarens och revisorns roll i bolaget, detta återfinns i steg 2 i Figur 1. Vid genomförandet av denna studie gjordes inledningsvis fyra intervjuer hos fyra olika bolag med fokus på att utröna separationen mellan ägande och kontroll i mindre bolag samt hur det får effekt i revisorns roll i bolaget. För att fånga denna roll användes ett genomfört faktiskt byte av revisor hos bolagen, av det skäl att ett beslut att genomföra ett byte tordes innebära att bolaget tvingats fundera över revisorns roll i verksamheten. Efter slumpmässigt urval av fyra mindre
ett sådant byte, vilket tydliggörs av steg 3 i Figur 1 nedan, kunde vi konstatera att vi lyckats fånga fyra unika fall avseende separationen mellan bolagets ägare och dess ledning alternativt VD. Detta trots att en en avgränsning gjorts där endast de bolag som hade en fysisk ägare med innehav av minst 50 % av bolagets aktier valts ut. Intervju hölls i två av fallen med bolagets ägare och resterande två med representanter från bolagets ledning respektive VD.
Vid tolkning av det som framgick av intervjuerna ,som återfinns som steg 4 i Figur 1, fann vi att ett av bolagen i praktiken inte hade någon separation alls, medan ett annat å andra sidan upplevde så pass hög grad av separation att det gick att likna bolaget vid ett storskaligt bolag. De två resterande bolagen uppvisade ett mellanting av dessa två, det vill säga med en uppenbar separation mellan ägande och kontroll men med ägaren representerad eller involverad i verksamheten och ett tydligt samarbete mellan bolagets ägare och ledning alterntivt VD.
För att skapa förutsättningar för att uttala oss om relationen mellan ägare och VD eller ledning i dessa två bolag och på så sätt öka möjligheterna för att skapa en ökad förståelse för revisorns roll i bolaget, fanns ett behov av att hålla ytterligare en intervju med den av parterna som tidigare inte intervjuats. Detta steg i processen förklaras som steg 4 i Figur 1. I dessa bolag nämndes den andra parten upprepande gånger, vilket tydliggjorde det nära samarbete som fanns parterna emellan. Det skapades dessutom en bild av att dessa bolag, trots samma typ av upplevda separation, hade olika typer av ägare. En som beskrevs som involverad i bolagets dagliga verksamhet men inte representerad i densamma, och en som istället var både representerad och involverad i den dagliga verksamheten. Hur det får effekt i relationen mellan parterna och hur dessa bolag skiljer sig åt ansågs därmed viktigt att undersöka vidare. Det bolag som uppvisade en hög grad av separation gav å andra sidan en mycket tydlig bild av hur relationen mellan ägare och VD såg ut, varför den inte ansågs behöva utredas vidare.
Detsamma gällde för det bolag som inte upplevde någon separation alls, eftersom dess ägare och VD var samma person och det därmed inte fanns någon separation att undersöka. De kompletterande intervjuer som genomförts samlas under steg 6 i processen som beskrivs i Figur 1.
Materialet som samlades in vid intervjuerna analyserades sedan parallellt med inhämtning av detsamma, vilket illustrerats under steg 7 i Figur 1.
Utöver skillnader i separation mellan ägande och kontroll i de empiriskt undersökta bolagen kunde även skillnader i bolagens ägarstrukturer, det vill säga ägarkoncentration och ägaridentitet, urskiljas. Baserat på urvalskriterier som ställts upp för studien uppvisade visserligen bolagen enligt förväntan hög grad av koncentrerat ägande, där en av ägarna kontrollerar mer än 50 % av bolaget genom aktier. Dock kunde tydliga skillnader i ägaridentitet identifieras. Genom att utreda skillnader i både separation mellan ägande och kontroll samt ägaridentitet, ansåg vi oss skapa oss tillräckligt med grund för att belysa revisorns roll i dessa mindre bolag och hur det påverkas av bolagets ägare. Utifrån ovanstående gav materialet slutligen upphov till två kategorier avseende revisorns roll i dessa fyra specifika fall. Dessa analyserades och gav slutligen upphov till studiens slutsatser, vilka förklaras i steg 8 i Figur 1.
Figur 1: Processbeskrivning över studiens genomförande 1. Uppställning av teori
2. Utformande av intervjuguide
3. Intervju med slumpmässigt utvalda företag - 4 st
4. Empirisk analys
5. Empirisk upptäckt:
Identifiering av liten separation mellan ägande och kontroll hos 2 av studiens empiriskt undersökta bolag
6. Skäl att utöka intervjuer med dessa 2 bolag för att utreda relationen mellan ägare och VD/styrelse
7. Utredning av ägarstruktur (ägarkoncentration och ägaridentitet) hos bolagen
8. Slutsats: Revisorns roll som kvalitetsstämpel och
stödfunktion
2 Teoretisk metod
I detta kapitel följer en presentation av gjorda ställningstaganden avseende studiens metod. Kapitlet inleds med en beskrivning av möjliga forskningsansatser och vilken ansats som valts för denna studie. Därefter följer sedan en presentation av olika forskningsstrategier och en motivering till varför kvalitativ metod använts som forskningsstrategi. Kapitlet avslutas med en uppställning av studiens teoretiska utgångspunkt och dess litteraturval.
2.1 Forskningsansats
Olika forskare väljer att uppfatta förhållandet mellan teori och forskning på olika sätt. Bryman och Bell (2017) beskriver hur angreppssätten ofta förklaras som antingen deduktiva eller induktiva, där den deduktiva processen i många fall initieras med uppställning av hypoteser med hjälp av utvald teori, vilka sedan testas genom en empirisk undersökning. Det induktiva angreppssättet vänds å andra sidan åt motsatt håll, där teori istället blir resultatet av en specifik forskningsinsats. Vare sig om ett induktivt eller deduktivt angreppssätt väljs för forskningsinsatsen, kan tendenser från det angreppssätt som inte valts urskiljas i varje enskild process. För exempelvis det induktiva angreppssättet skulle det potentiellt kunna innebära att forskaren efter insamling av data vid reflektion av vald teoretisk uppställning upptäcker att mer information behöver samlas in. En sådan strategi benämner Bryman och Bell (2017) som en iterativ process, där det sker en kontinuerlig rörelse mellan teori och data.
På liknande sätt benämner andra forskare samma fenomen som en abduktiv forskningsansats. En av de främsta fördelarna med den abduktiva forskningsansatsen är att den blir mer dynamisk till sin karaktär. Genom att pendla mellan deduktiva och induktiva inslag, möjliggör den abduktiva ansatsen nämligen för korrigering av teorin så att den kan anpassas till det material som empiriskt samlats in (Alvesson & Sköldberg, 1994).
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorns roll upplevs i mindre bolag och vad ägarrollen har för betydelse för detta fenomen. Som ett led i processen för att nå fram till detta syfte finns därmed ett behov för en förförståelse inom ämnet och på så sätt skapa förutsättningar för att kunna fånga de delar som potentiellt kan vara av värde för studien. Initialt utgick studien därmed från en deduktiv forskningsansats, där en grundläggande förståelse för fenomenet skapades utifrån den teori som inhämtats. Under processens gång lyftes nya synvinklar på ämnet och det skapades ett behov av omformulering av den teori som tidigare ställts upp.
Därmed har studien inslag av även en induktiv ansats, vilket gör att studien sammantaget antar en abduktiv forskningsansats.
2.2 Forskningsstrategi
Vid val av forskningsstrategi finns olika valmöjligheter. De vanligaste sätten att utgå från är valet mellan att utforma en kvantitativ eller kvalitativ forskning, men enligt Bryman och Bell (2017) finns också möjlighet att genomföra studier där både kvantitativa och kvalitativa inslag istället integreras. Det syfte som denna studie ämnar uppfylla, det vill säga öka förståelsen för vilken roll som revisorn spelar i mindre bolag och ägarrollens betydelse kan bäst antas fångas med hjälp av en kvalitativ metod. Fördelen med en kvalitativ metod är att den skapar möjligheter för att fånga bakomliggande beteenden och värderingar hos de sociala aktörer som undersöks. Sådana aspekter är svårare att fånga in vid kvantitativ metod, eftersom mer fokus läggs på att istället fånga in ett stort urval och skapa en generaliserad bild för just det urvalet (Bryman och Bell, 2017). Van Ees, Gabrielsson och Huse (2009) menar att man vid förståelse av beslut som tas i en organisation måste vara medveten om att varje individ inför varje beslutssituation tar med sig ett antal sammansättningar av olika uppfattningar, vilka är direkt påverkade av dess underliggande värderingar och beteenden. Tillämpat på syftet för denna studie, blir det av största vikt att försöka fånga dessa uppfattningar hos de individer som inom bolaget är
involverade i valet av revisor och därmed har en insyn i hur bolaget ser på revisorns roll.
Med grund i ovanstående anser vi som tidigare nämnt det vara fördelaktigt att utnyttja de fördelar som en kvalitativ forskningsstrategi kan fånga, det vill säga resonemang, uttryck och känslor hos de personer som är involverade i bolagets val av revisor och vilken roll denne spelar i bolaget.
Att valet av revisor innebär en form av beslut talar för att det borde finnas mycket mer information att hämta för att försöka förklara klientens perspektiv på revisorns roll än att endast försöka förklara samband mellan givna variabler. Ytterligare argument för den kvalitativa forskningsstrategin för just den här studiens syfte är att fokus vid denna metod vänds mot hur saker och ting uppfattas av olika sociala aktörer och hur dessa förmedlar sina uppfattningar till forskaren. På så sätt får forskaren en djupare bild av individernas åsikter och når lättare det bakomliggande målet med forskningen, det vill säga att komma under ytan på fenomenet.
Kvalitativa forskare står nämligen inför ett visst antal inriktningar och val av exempelvis datainsamlingsmetod, vilka i de mest förekommande fall utgörs av deltagande observationer eller intervjuer. Med hjälp av den närhet som forskaren får till verkligheten genom att antingen delta i sin observation eller samtala med berörda individer, skapas därmed förutsättningar för att djupare kunna gå in på fenomenet. Att nå ett sådant djup är inte på samma sätt möjligt vid en kvantitativ undersökning eftersom datainsamlingsmetoder såsom enkäter istället används. Skillnaden mellan enkäter och intervjuer är att enkäterna då skickas ut till respondenterna utan möjlighet till samma typ av social interaktion, vilket försvårar möjligheterna till det djup som studien förväntas fånga (Bryman & Bell, 2017).
2.3 Teoretisk utgångspunkt och litteraturval
Den teoretiska utgångspunkten kommer i första hand baseras på agentteorin och tanken om hur en ökad separation mellan ägande och kontroll medför ett ökat behov av en oberoende revisor som granskar bolagets räkenskaper.
Det agentteoretiska perspektivets grundläggande tanke om denna oberoende övervakning som det främsta behovet av en revisor har fått stor betydelse för forskning inom området (se exv. Beattie & Fearnley, 1995; Beattie &
Fearnley, 1998; Francis & Wilson, 1988; Williams, 1988). Även den svenska lagstiftningen har influerats av detta synsätt. Till exempel stadgar Revisorslagen (2001:883) 20 § att revisorn bör vara såväl opartisk som självständig i sina uppdrag samt vara objektiv i sina ställningstaganden.
Samtidigt har nyligen nya lagar om obligatorisk byrårotation (det vill säga kontinuerliga revisorsbyten) för bolag med allmänt intresse införts, i syfte att än mer stärka revisorns oberoende (EtikU 14, 2019).
Agentteoretiska antaganden om revisorns oberoende och hur endast detta föranleder behovet av revision förutsätter en separation mellan ägande och kontroll, vilket i hög grad tidigare förväntats uppstå i stora bolag. Den svenska marknaden består dock till stor del av små bolag, som enligt agentteoretiska antaganden inte torde uppleva någon separation alls eftersom ägarens möjlighet att vara insatt i verksamheten ökar när bolaget är mindre. För att skapa en ökad förståelse för revisorns roll i mindre bolag samt hur den påverkas av bolagets ägarstruktur, kommer studien initialt försöka klarlägga hur ägarstrukturen ser ut i dessa bolag. Genom detta tror vi oss kunna skapa oss en bild av om dessa trots teoretiskt uppställda förväntningar faktiskt kan uppleva den separation mellan ägande och kontroll som tidigare i hög grad endast förutsatts finnas hos stora bolag.
För att sedan kunna fånga vad ovanstående får för effekt i revisorns roll kommer studien även utgå från tidigare forskning på bakomliggande drivkrafter för revisorsbyten samt ansatser som berör hur olika ägaridentiteter får effekt i bolagsstyrningen. Logiken bakom att använda
litteratur om genomförda revisorsbyten förklaras av att bolag som stått inför ett faktiskt revisorsbyte förväntas ha tänkt till extra kring revisorns roll, i jämförelse med bolag där det inte skett ett byte nyligen. Något har fått bolaget att fundera över bytet, vilket kan tänkas härledas ur till exempel ett missnöje hos någon av de faktorer som värderas högst. Alternativt skulle det omvänt kunna handla om att bolaget i fråga av någon anledning blivit tvungna att byta revisor, vilket på motsvarande sätt kan väcka tankegångar avseende vad som värderas. Genom att därmed diskutera revisorns roll i bolag som genomfört ett faktiskt revisorsbyte inom en viss tidsram, ser vi stora möjligheter att lättare fånga denna upplevda roll. Framförallt ser vi större möjligheter i jämförelse med vad som hade varit möjligt om revisorns roll i allmänhet diskuterats med bolag som inte bytt revisor och som av bekvämlighet eller andra skäl vid räkenskapsårets slut beslutar att välja om den revisor som man tidigare haft.
En stor del av den forskning som tidigare gjorts inom revisionslitteraturen har främst utgått från agentteorin och därmed tanken om ägare som en homogen grupp där rationalitet och vinstmaximering är av största vikt.
Forskare som Thomsen och Pedersen (2000) har dock kunnat identifiera att olika ägare kan ha olika mål och preferenser, vilket de benämner som ägarens identitet. Hur dess mål ser ut får effekt i hur ägaren sedan utformar styrningen av bolaget. Till följd av dessa insikter kommer studien även att diskutera ägaridentiteter och ägarrollens betydelse.
3 Teoretisk referensram
I kapitel tre beskrivs och förklaras de teorier och den tidigare forskning som finns inom ämnet. Kapitlet inleds med en genomgång av revisorns roll som en utomstående part som oberoende ska granska ett bolags räkenskaper, med ansats i grundläggande agentteoretiska antaganden. Sedan följer en presentation av hur olika ägarstrukturer, benämnt utifrån av ägarkoncentration och ägartyper, påverkar ett bolags beteende. Slutligen presenteras tidigare identifierade drivkrafter bakom varför ett bolag väljer att byta revisor, vilket kan tänkas förklara hur bolag upplever revisorns roll.
3.1 Agentteorin
Som tidigare nämnt har Berle och Means (1932) ursprungliga antaganden om separation mellan ägande och kontroll, som senare kom att samlas under namnet agentteorin, haft stor inverkan på både forskning inom ämnet och juridisk tillämpning (Bricker & Chandar, 1998). Genom utveckling av de resonemang som drevs av Alchian och Demsetz (1972) om bolaget som en sammansättning fullt med kontrakt inom vilket samtliga parter är beroende av varandra, utvecklade sedan Jensen och Meckling (1976) den tes om agentförhållandet som Berle och Means (1932) drivit, vilket även det snart kom att få betydelse för framtida förståelser för hur bolag är organiserade.
Om kontraktsförhållandet mellan samtliga parter inom bolag tillämpas på agentteorins antaganden, ansåg Jensen och Meckling (1976) att relationen mellan ägare och ledning i egenskap av principal och agent kan ses som en relation där principalen anlitar en part i form av agent för att utföra vissa tjänster åt denne. Där tjänsterna i detta fall handlar om delegering av kontrollen av den dagliga verksamheten och befogenheten att fatta beslut.
När en agent anställs uppstår en så kallad informationsassymmetri till följd av att agenten som dagligen arbetar nära verksamheten besitter mer information om bolagets ekonomiska ställning än vad bolagets principal har tillgång till. Denna informationsasymmetri skapar möjligheter för agenten att agera opportunistiskt, det vill säga att ta tillfället i akt att tillgodose sina
egna intressen på bekostnad av principalens (Jensen & Meckling, 1976). Ett sådant antagande baseras på tanken om den rationella ekonomiska individen, vilken enligt klassisk ekonomisk teori i största möjliga mån agerar i syfte att maximera sin egennytta. Utifrån klassisk ekonomisk teori finns en förväntan om att samtliga parter inom bolaget endast agerar på bas av en sådan självmaximering och med en rationalitet för ögonen, vilket innebär att dessa alltid söker maximal nytta och väljer det beslut som förväntas ge denna nytta. Vid delegering av ansvar från principalen till en agent skapas utifrån dessa antaganden riskfyllda situationer, eftersom principalen inte längre har samma insyn i bolaget som tidigare och det därmed ges möjlighet för den självmaximerande och rationella agenten att ta beslut på bas av egen nytta istället för principalens (Frohlick et al., 1984).
Problemet med den informationsasymmetri som skapas är också att agenten med hjälp av sin insyn i den dagliga verksamheten får ett informationsövertag i förhållande till principalen, vilket kan utnyttjas genom att agenten sållar den information om bolaget som senare ges till dess principal. Enligt agentteoretiska antaganden krävs därmed vissa insatser från principalen för att hindra agenten från att utnyttja dessa möjligheter. För dessa insatser skapas kostnader, vilket ur ett agentteoretiskt perspektiv benämns som agentkostnader. Kostnader som utan agenten inte hade krävts och som principalen till följd av delegering och separation mellan ägande och kontroll får stå för. Dessa insatser som i slutändan innebär en agentkostnad för principalen ansåg Jensen och Meckling (1976) utgöras av främst införandet av bonussystem i syfte att skapa incitament för agenten att agera i enlighet med principalen intressen. Ytterligare en sådan insats beskrevs som möjligheten för principalen att anlita en utomstående, oberoende och objektiv part med uppgift att övervaka agentens arbete (Jensen & Meckling, 1976). Denna utomstående part som granskar agentens arbete ansåg senare också Watts och Zimmerman (1983) vara av stor betydelse för principalen att säkerställa att den opportunistiska agenten trots allt bedriver bolaget med rätt intressen för ögonen.
Revisorns oberoende 3.1.1
Efter att det agentteoretiska perspektivet lyfts fram, fick tanken om den övervakande parten som kontrollerar ledningens arbete snart också betydelse för revisionslitteraturen. Med ansats i Jensen och Mecklings (1976) resonemang om att det finns en relation mellan behovet av övervakning och en separation mellan ägande och kontroll, redogör Watts och Zimmerman (1983) för betydelsen av en revisor som denna övervakande kontrollmekanism (Nilsson, 2016). Watts och Zimmerman (1983) intresserade sig för den hypotes om separationen mellan ägande och kontroll som Jensen och Meckling (1976) drivit, och ställde sig frågan om den oberoende revisorns existens faktiskt är en följd av statliga sanktioner eller istället, som Jensen och Meckling (1976) beskrev det, en följd av ett identifierat behov av övervakning hos de tidigaste bolagen i samband med att agentproblematiken uppstod.
För att reda ut och bringa klarhet i detta fenomen fokuserade Watts och Zimmerman (1983) på ett antal länder och undersökte hur den historiska utvecklingen sett ut i dessa. I studien framkom att det i de flesta fall funnits någon form av granskning i de allra tidigaste bolagen på marknaden, trots att ingen lagstiftning fanns. Genom dessa upptäckter ansåg sig författarna kunna dra slutsatsen att behovet av revisorn torde vara en följd av företagshandlingar, snarare än en följd av statliga sanktioner. Utvecklingen på marknaden tycktes också ske i takt med att bolagen växte sig större, och gick då från att den reviderande parten utgjorts av en intern aktör i bolaget till att bli en mer oberoende revisor som helt står utanför verksamheten.
Watts och Zimmermans (1983) beskrivning av revision ur ett agentteoretiskt perspektiv gav därmed en bild av revisionens funktion som en övervakningsmekanism, vilket var en följd av ett ökat behov av övervakning i bolagen på marknaden. Genom övervakningen som revisorn skulle utföra så objektivt som möjligt, förväntades ägaren kunna förlita sig på att ledningen styrt bolaget i enlighet med ägarens intressen utan att agera opportunistiskt. Behovet av revision ansågs enligt Watts och Zimmerman
(1983) därmed stämma överens med agentproblematiken och användningen av denna profession som en övervakningsfunktion för att minska agentkostnaderna. Det innebar att Jensen och Mecklings (1976) tes om att detta behov varit grunden för införandet av lagstadgade krav inom revision och dess oberoende granskning, faktiskt kunde antas vara rimlig i många sammanhang.
Problemet med agentteorin och slutsatserna om behovet av revisorn som dras från denna teori är dock att dess antaganden i hög grad är fokuserade till större bolag, eller mer specifikt förekomsten av ett ökat behov av övervakning i takt med att bolagen växer sig större. När detta perspektiv dock istället ska appliceras på mindre bolag finns risk för att det upplevs som diffust, eftersom separationen mellan ägande och kontroll inte alltid är lika utbredd och övervakningsbehovet därmed i vissa fall är lägre i dessa bolag.
Om antaganden görs att ett stort bolag i högre utsträckning upplever en hög grad av separation mellan ägandet och kontrollen, skulle förväntningar kunna skapas om att ett sådant bolag också har ett stort behov av en oberoende part som kontrollerar bolaget objektivt. Samtidigt som ett bolag med låg separation skulle uppleva ett lägre behov av den oberoende delen av revisorns uppdrag. Detta för att ägaren i ett bolag med låg grad av separation har större möjligheter att på något sätt behålla insyn i bolagets löpande verksamhet och på så sätt också själv kontrollera dess ledning. Om dessutom separationen i ett bolag skulle vara obefintlig, minskar behovet av just revisorns oberoende ytterligare, eftersom ägaren då antar formen av både agent och principal och det därmed inte finns någon part att kontrollera (Diamant, 2004).
Trots det har forskningen inom ämnet fått så pass stort inflytande att det slutligen påverkat lagstiftning. Det har vidare lett till att även mindre bolag i viss mån idag har lagstiftat revisionskrav för sin verksamhet i lagar som bland annat ABL 9 kap 1 §. För att finna en mening och ett behov av revision hos dessa bolag kan revisorns roll utifrån ovan diskuterat perspektiv till stor del
istället ses som en mekanism som sätts in för att säkerställa att ägaren klarar av skötseln av bolaget (Diamant, 2004).
Ovanstående skapar en bild av att revisorns roll potentiellt kan vara annorlunda i olika bolag. Samtidigt ryms inom begreppet oberoende en hel del tolkningar (Diamant, 2004). Vid diskussion om oberoendets betydelse behöver därför definitionen av oberoendet tydliggöras, samt vad som i praktiken avgör om revisorn är oberoende eller inte. Detta fenomen kan förklaras ur flera aspekter. Dels kan det röra sig om att revisorn på ett direkt eller indirekt sätt har ekonomiska incitament i det bolaget som revideras.
Ekonomiska incitament kan då exempelvis avse innehavande av aktier i bolaget. I ett fall då en revisor har sådana ekonomiska incitament hos en klient, skulle det kunna innebära att revisorn utför granskningen utifrån egen vinning, vilket kan drabba tillförlitligheten i de uttalanden som denne slutligen gör avseende klientens räkenskaper. Denna utgångspunkt är det mest konkreta kravet på en oberoende revisor som stadgats i Revisorslagen 21 § samt ABL 9 kap 17 §. Utöver det får revisorn bland annat inte heller ha en närstående relation till någon på en betydande position inom bolaget, eftersom det skulle kunna leda till att revisionen också här påverkas av subjektiva bedömningar där den närståendes intressen bejakas (Diamant, 2004).
Ytterligare en aspekt av oberoendet utöver den initiala relation som inte får förekomma mellan revisorn och klienten, finns risk för att nära relationer också skapas i takt med den tid som revisionsuppdraget pågår. I fall då samma revisor eller revisionsbyrå anlitas av samma klient under en lång tid, skapas förutsättningar för parterna att med tiden bilda en relation, även om en sådan inte fanns från början. Det kan leda till att parterna starkt förlitar sig på varandra och slutligen genomför arbetet på rutin, vilket även det kan påverka revisorns förmåga att oberoende granska bolagets räkenskaper (Diamant, 2004). I syfte att hantera sådana situationer har den Europeiska Unionen nyligen infört nya etikkoder. Den nya etikkoden EtikU 14 reglerar längden på
revisionsuppdraget för bolag av allmänt intresse, vilket därmed sätter upp gränser för hur länge ett sådant bolag får anlita samma revisionsbyrå. På så sätt finns en förhoppning om att det går att säkerställa att i alla fall de största bolagen på marknaden inte utsätts för situationer där revisorns oberoende blivit så pass försvagat att tillförlitligheten i dess uttalanden påverkas (Etik U14, 2019).
Utifrån aspekten om revisorns uttalanden och tillförlitligheten i dessa kan därmed sägas att brister i revisorns oberoende skulle innebära ett hot mot revisionens tillförlitlighet. Detta till följd av att revisorns möjligheter att utföra en objektiv granskning försvåras när denne är partisk eller på något sätt tar sitt uppdrag för givet. Om revisorn i fråga exempelvis har känslomässiga band till klienten finns risk att dess uttalanden blir påverkade av personliga preferenser. På så sätt kan tillförlitligheten i revisorns uttalanden försvagas, vilket följaktligen skapar problem för bolagets ägare att förlita sig på det som revisorn slutligen uttalar sig om är korrekt (Diamant, 2004).
3.2 Ägarstruktur
Ett bolags ägarstruktur har genom en mängd forskning visats ha inverkan på och även innebära viktiga konsekvenser för bolagsstyrning (Short, 1994;
Shleifer och Vishny, 1997). I studier av Thomsen och Pedersen (2000) samt Pedersen och Thomsen (2003) undersöks relationen mellan ägarstrukturer och bolagsprestationer för att finna potentiella samband avseende om olika typer av ägarstrukturer kan förklara varför vissa bolag lyckas bättre än andra. Forskarna menar att tidigare forskning som berört ägarstrukturer har tenderat att utgå från att endast olika grad av ägarkoncentration ensamt förklarar begreppet ägarstruktur. Inom denna benämning har då ägarkoncentration förklarats som ägarens makt att få igenom sina mål, ofta mätt i antalet aktier som denne äger.
Enligt Thomsen och Pedersen (2000) finns en aspekt som tidigare forskning missat, nämligen det faktum att även olika typer av ägaridentiteter har en
inverkan på och betydelse för hur ett bolags ägarstruktur ser ut. Ett bolags ägaridentitet förklarar Thomsen och Pedersen (2000) som de faktiska mål och preferenser som ägaren har. Följaktligen menar Thomsen och Pedersen (2000) att ägarens identitet i slutändan också innebär viktiga konsekvenser för bolagssbeteende. Tidigare har dessa begrepp hanterats separat som oberoende av varandra, men forskarna menar på att det finns anledning att öka förståelsen för att dessa tillsammans skapar förutsättningar för och får effekt i såväl prestation som företagsbeteende. Främst av den anledningen att ägare potentiellt skiljer sig i såväl rikedom som kompetens (Thomsen &
Pedersen, 2000), vilket också får effekt i hur de utnyttjar sina möjligheter som ägare.
Vidare menar Thomsen och Pedersen (2000) att tidigare teorier fokuserat alltför mycket på den agentteoretiska relationen mellan ägare och dess ledning samt hur det påverkar bolagets styrning, vilket gjort att viktiga insikter om hur ägarens identitet även har inverkan på hur den strategiska styrningen utelämnats. Detta för att forskningen utifrån det agentteoretiska perspekivet utgått från ägare som en homogen grupp, med det främsta syftet att styra bolaget för att maximera ekonomisk avkastning, det vill säga med målet att skapa så högt aktieägarvärde som möjligt (Thomsen och Pedersen, 2000). Även Collin et al. (2017) identifierade det faktum att ägare har olika mål och preferenser, vilket får effekt i styrningen. I den homogena grupp som ägare setts som har utgångspunkten varit att ägare alltid har samma vilja och därmed också kommer att likna varandra i sina handlingar (Collin et al., 2017). Collin et al. (2017) tydliggör dock i sin studie av hur styrningsstrategier får effekt i styrelsekompensation, att ägare skiljer sig i styrning och mål vilket får effekt i bolagsstyrningen och även hur styrningsmekanismer används. Genom sina slutsatser kunde forskarna därmed klargöra att ägarens vilja är relaterad till dess sätt att agera och att denna vilja inte alltid är fokuserad till vinstmaximering. Med hänsyn tagen till ägarens identitet, ökar därmed möjligheterna att förstå bolagssstrategier,
eftersom dessa är starkt reflekterade av ägarens mål och hur denne utövar sin makt.
Ägarkoncentration 3.2.1
Ägarkoncentration karakteriseras av ägarens möjlighet att faktiskt genomföra sina mål. Huruvida detta är möjligt hänger som tidigare nämnt ofta ihop med andelen aktier ägaren har i bolaget enligt Thomsen och Pedersen (2000). Ett bolags ägarkoncentration kan vara hög eller låg. Högt koncentrerat ägande innebär enligt Högfeldt (2005) att en ägare äger minst 50 % av bolagets aktier. Detta innebär därmed att utifrån Högfeldts (2005) resonemang kring att det i Sverige i stort finns ett fåtal ägare som äger den största delen av den svenska marknaden att Sverige äi hög grad är karakteriserat av ett högt koncentrerat ägande. Vidare menar Thomsen och Pedersen (2000) att ett högt koncentrerat ägande i form av aktier innebär en stor makt vid bolagsstämman att få igenom beslut som styr verksamheten i den riktning ägaren önskar. Detta gör att ett högt koncentrerat ägande tenderar att följa majoritetsägarens beslut i större utsträckning.
Ägaridentitet 3.2.2
Ett bolags ägaridentitet beskriver som tidigare nämnt Thomsen och Pedersen (2000) som de mål och preferenser som ägaren har, vilket påverkar hur denne väljer att styra sitt bolag. Pedersen och Thomsen (2003) kategoriserar efter sina antaganden olika ägaridentiteter i fem grupper, vilka enligt forskarna utgörs av de ägare som visats vara representativa för de största bolagen i Europa: finansiella institutioner, icke-finansiella bolag, familjer eller enskilda individer och slutligen statliga ägare. Nedan följer en presentation av dessa ägaridentiteter.
Familjer och enskilda individer som ägare karaktäriseras vanligtvis av företagande där en familj eller en enskild individ finns representerad som både ägare och ledare av bolaget, vilket ger ägarskapet innebörden av en slags dubbel roll (Pedersen & Thomsen, 2003). Till följd av dess karaktär är
bolagets övergripande mål ofta långsiktig överlevnad. För att nå upp till detta mål menar Pedersen och Thomsen (2003) att dessa typer av bolag tenderar att investera mycket i humankapital, vilket också gör dess ägare motvilliga att förlora kontroll.
Till skillnad från identiteten hos de ägare som enligt ovan beskrivits som familjer och enskilda individer förknippas ägarna till de institutionella institutionerna, såsom banker, försäkringsbolag och investeringsbolag, med begrepp som finansiering och låg riskaversion, där ägarrollen ofta är mer specialiserad än andra ägargrupper. Med det menas att prestationen hos ägaren i dessa typer av bolag ofta mäts i ekonomisk framgång, vilket gör att ägarskapet karaktäriseras av målet att skapa aktieägarvärde i en helt annan utsträckning än vad som är fokus i till exempel familjeföretag. Samtidigt mäts prestationen inte på samma sätt i förmågan att hålla bolaget levande, utan mer i ekonomisk framgång och förmågan att skapa aktieägarvärde mätt i monetära mått (Thomsen & Pedersen, 2000).
Icke finansiella bolag beskriver Pedersen och Thomsen (2003) som bolag vars ägare innehar aktier i andra bolag som en del i ett korsägande, där det helt enkelt skapas olika koncernförhållanden. I sådana bolag kan moder- och dotterbolagens verksamheter vara nära sammankopplade, vilket möjliggör för ägaren att sprida risken genom att investera i fler verksamheter och därmed diversifiera sin investering. Samtidigt som det i vissa fall kan öka bolagsvärdet (Williamson, 1975). Bolag ägda av statliga aktörer beskriver Thomsen och Pedersen (2003) slutligen som än mindre i förhållande till familjeföretagen fokuserade till aktieägarvärde och maximering av vinst.
Till följd av de statliga ägarnas intresse avseende politiska mål som låga priser, hög anställningsgrad och andra externa effekter i samhället finns därmed nästintill inga motiv för att driva bolaget mot monetära mål. Ett sådant antagande hävdar Thomsen och Pedersen (2003) kunna hämtas från tidigare teoretisk litteratur på området, gjorda av bland annat Shepherd (1989), Laffont och Tirole (1993) samt Hart, Shleifer och Vishny (1997).
Vad dessa forskare kunnat visa menar Thomsen och Pedersen (2000) vara att statliga ägare snarare ser på effektivitet som ett icke-vinstmaximerat beteende eftersom dess ingripande är fokuserade till förväntningar om att korrigera vissa marknadsmisslyckanden.
Den identitet som Pedersen och Thomsen (2000) benämner som familjeägande kan preciseras med hjälp av den definition som Cannella, Jones och Withers (2015) använder sig av i sin studie. Logiken bakom att fokusera mer på familjeägandet och enskilda individer än de andra identiteterna kan förklaras av hur bolagen på den svenska marknaden historiskt sett ut. Bolagen på den europeiska marknaden beskriver Thomsen och Pedersen (2000) karaktäriseras av hög grad av ägarkoncentration, det vill säga med bolag med endast en ägare eller få ägare, och så är även fallet i Sverige (Högfeldt, 2005). Den amerikanska marknaden med sina stora bolag, sitt spridda ägande och därmed också hög upplevd separation mellan ägande och kontroll har till viss del ansetts som vedertagen. Det går dock att hävda att den svenska marknaden, i jämförelse med den amerikanska, istället till hög grad består av ett fåtal, stora ägarsfärer som kontrollerar merparten av de existerande bolagen och som också gjort det under en lång tid. Dessa ägarsfärer utgörs i grunden av familjer som med fokus på bolagets överlevnad över tid och familjens värde i fokus sett till att bolaget över generationer behållits inom familjen (Högfeldt, 2005). Definitionen av familjeföretag är bred och innefattar alltifrån bolag där den största ägaren utgörs av en familj eller där ägarandelen hos en familj uppgår till 10 eller 20
% av rösterna, till bolag där familjen finns representerad i såväl ledning och styrelse som en del av ägandet. Ytterligare definitioner har dessutom utgått från att ett familjeföretag är ett bolag där den kontrollerande ägaren är en enskild individ eller ett onoterat, privatägt bolag (Darmadi, 2012).
Även familjeföretag som en homogen grupp kan skilja sig åt beroende på hur ägaren väljer att driva sitt bolag (Cannella, Jones & Withers, 2015). Ur ett identitetsperspektiv identifierade Cannella, Jones och Withers (2015) två
olika typer av familjeföretag som på grund av olika ägartyper får återspeglingar i önskemål om kontroll och inflytande. Dessa kategoriserades som familjeföretag och ensamgrundare, där familjeföretag består av flera familjemedlemmar som på något sätt är involverade i verksamheten och ensamgrundare av endast grundaren som ensam familjemedlem representerad i bolaget. Den organisatoriska identiteten hos bolaget ansåg därmed Cannella, Jones och Withers (2015) ha stor inverkan i bolagsstyrningen och slutligen vara en avgörande faktor till valet av vilken styrning som för bolaget ger bäst resultat.
Enligt Cannella, Jones och Withers (2015) tenderar familjeföretag i det här hänseendet att fokusera på att behålla kontroll inom familjen genom generationer. Beslutsfattandet är kollektivt och för att nå organisationens övergripande mål där familjens värde ligger i fokus och det samtidigt är av största vikt att hänsyn tas till alla familjemedlemmars olika intressen. I kontrast till ovanstående är den organisatoriska identiteten i bolag med ensamgrundare som ägare mer individualistisk där bolaget ses som en förlängning av ägaren och fokus istället riktas mot maximering av bolagets avkastning.
3.3 Drivkrafter bakom revisorsbyten
Inom revisionslitteraturen har en mängd forskare undersökt vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom det faktum att bolag väljer att byta ut sin revisor (se exv. Beattie & Fearnley, 1998; Beattie & Fearnley, 1995;
Fontaine, Letaifa & Herda, 2013; Haskins & Williams, 1990; Sands &
McPhail, 2003; Williams, 1988; Eichenseher & Shields, 1983; Francis &
Wilson, 1988; Magri & Baldacchino, 2004). De mest framträdande studier som gjorts har då fokuserat på stora bolag (se exv. Beattie & Fearnley, 1998; Beattie & Fearnley, 1995; Fontaine, Letaifa & Herda, 2013; Haskins
& Williams, 1990; Sands & McPhail, 2003; Williams, 1988), eller att skapa en uppfattning om hur dessa faktorer skulle kunna skilja sig mellan stora och små bolag (se exv. Eichenseher & Shields, 1983; Francis & Wilson,
1988; Magri & Baldacchino, 2004). Nedan följer en sammanställning av de faktorer som visat sig mest framträdande och som bäst lyckats förklara revisorsbyten i tidigare forskning.
Revisionskvalitet 3.3.1
I diskussionen om revision och drivkrafter bakom att genomföra ett revisorsbyte men också motiv för att behålla sin revisor är kvalitetsbegreppet en central aspekt. Revision handlar i stora drag om att en oberoende part granskar ett bolags finansiella rapporter och efter utförd granskning uttalar sig om dessa (Diamant, 2004). Enligt revisionsbranschen själva sätts genom dessa uttalanden vad man kan kalla en slags kvalitetsstämpel på bolagets verksamhet och en försäkran om att de finansiella rapporterna visar en rättvisande bild av bolaget (se exv. PwC, 2015). De huvudsakliga användarna av de finansiella rapporterna är bolagets intressenter, och tack vare de uttalanden som revisorn gör skapas en förväntan hos dess intressenter om att den information som ges ut går att lita på. Det gäller intressenter så som exemeplvis kreditgivare som ska bevilja lån, som ägare i samband med dess kontroll av vad som skett under räkenskapsåret i de fall då dessa saknar tillgång till det interna arbetet, vilket mer förekommande sker vid separation mellan ägande och kontroll (Pentland, 1993).
Enligt Francis (2011) är begreppet revisionskvalitet ett svårtolkat begrepp som inte kan rymmas endast inom en definition. I ett försök att reda ut begreppet anger Francis (2004) att det dock kan konceptualiseras till ett mätbart begrepp som rangordnas från högt till lågt, där låg revisionskvalitet innebär en hög risk för revisionsfel. Utifrån dessa aspekter menar Francis (2004) att det går att se på revisionskvalitet i termer av till vilken grad ett revisionsfel kan förväntas. Revisionsfelet i fråga kan då ges i uttryck på två olika sätt, antingen då revisorn inte lyckas leva upp till uppsatta revisionsstandarder eller då denne misslyckas att lämna en tillförlitlig revisionsberättelse.
