Undersökningsmetod

Val av datainsamlingsmetod 4.1.1

Valet av att utforma studien utifrån ett kvalitativt angreppssätt möjliggör för ett antal metodval avseende datainsamlingsmetod. Ett vanligt sätt att samla in data för en kvalitativ studie är att genomföra intervjuer. Vid en kvalitativ undersökning och valet av att genomföra intervjuer riktas fokus ofta mot att söka utreda beteenden och känslor hos individer i olika kontext. För att lyckas fånga både respondenternas beteende och känsla är det av stor vikt att det finns möjligheter till flexibilitet under intervjuns gång. Att intervjun är flexibel innebär att frågorna som ställs anpassas till de svar som respondenterna tidigare gett, snarare än att följa ett givet manus. På så sätt ges möjlighet att fånga och utveckla svar som respondenten ger och som intervjuarna initialt inte räknat med (Bryman & Bell, 2017).

Valet av kvalitativa intervjuer framför andra metoder grundar sig främst i det faktum att fokus i denna studie ligger på att fånga uppfattningar om revisorns roll i studiens empiriskt undersökta bolag. Även valet att använda genomförda revisorsbyten som ett steg i att öka förståelsen för och fånga denna roll, passar sig bäst med intervjuer tack vare dess förmåga att återskapa upplevelser av en händelse som vid datainsamlingstillfället redan

ägt rum. Dessa aspekter utgör tydliga argument för att välja intervjuer framför exempelvis observationer, eftersom sådana sker vid ett givet tillfälle och oftast används för att exempelvis studera interaktioner mellan sociala aktörer inom en given social kontext. Det byte som bolaget i fråga har genomgått har i enlighet med studiens urval, som presenteras nedan, skett någon gång mellan 2017-2019. Det innebär att det för studien finns en förväntan att på något sätt återskapa den tidigare händelse som låg till grund för detta byte för att öka förståelsen för den och samtidigt revisorns roll i bolaget. För detta syfte kan en av fördelarna med kvalitativa studier lyftas, eftersom dessa har förmågan att kunna rekonstruera en förgången händelse (Bryman & Bell, 2017).

Det kvalitativa angreppssätt som ligger till grund för denna studie baseras enbart på intervjuer. Dessa intervjuer är semistrukturerade med anledning av att syftet med studien bygger på att skapa en större förståelse för revisorns roll i mindre bolag och hur ägarrollen kan ha betydelse för hur bolaget ser på revisorn. För att uppfylla ett sådant syfte krävs att respondenten får svara relativt fritt, vilket därmed talar för valet av semistrukturerad intervju. Detta samtidigt som vissa uppställda frågor krävs för att kunna ta ingång i redan befintliga teorier (Bryman & Bell, 2017).

Fördelen med en semistrukturerad intervju till skillnad från en ostrukturerad, som även det är en förekommande metod att använda sig av vid kvalitativ forskning, är att intervjuarna med hjälp av skrivna intervjuguider under intervjuns gång kan hjälpa respondenten att hålla sig till rätt område. I kvalitativ forskning med ostrukturerade intervjuer har intervjuaren istället bestämt sig för ett övergripande mål med intervjun, med fokus på att låta respondenten prata relativt fritt om det som intervjun ämnar beröra. Skillnaden blir därmed vid en semistrukturerad intervju att intervjuaren har en tydligare bild av vad denne vill att samtalet ska beröra, varför ofta fler, mer ingående teman ställs upp. Med hjälp av båda dessa typer blir det därmed möjligt för intervjuaren att fånga in aspekter som respondenten naturligt berör, vilket inte är möjligt i exempelvis en

strukturerad intervju där samtalet mer strikt följer ett givet frågeformulär (Bryman & Bell, 2017).

Urval 4.1.2

Vid genomförandet av kvalitativa studier är det främsta syftet att skapa förståelse för ett fenomen, snarare än att som vid kvantitativa studier finna generaliserbara förklaringar. Till skillnad från kvantitativ forskning innebär ett sådant fokus även en önskan om att söka olikheter hos det valda fenomenet istället för att söka ett samband i form av likheter hos vissa givna variabler (Eneroth, 1984). I kvantitativ forskning är dessutom urvalets representation av största vikt. Att ett urval är representativt innebär att slutsatserna som dras från studien går att generalisera till en större population, vilket är det främsta målet med kvantitativ forskning. I kvalitativ forskning är dock representationen inte av lika stor betydelse, eftersom målet inte är att skapa någon generalisering utan endast en ökad förståelse för det fenomen som undersöks. Till följd av dessa utgångspunkter är ofta ett avsiktligt urval att föredra för kvalitativa intervjuer (Yin, 2011).

Urvalet för denna studie baseras på ett avsiktligt bekvämlighetsurval, där en geografisk begränsning till bolag som är verksamma i Växjö, Alvesta och Tingsryds kommun har gjorts. Ett bekvämlighetsurval innebär att urvalet väljs baserat på den grund att de är lättillgängliga (Yin, 2011). För denna studie görs en sådan avgränsning främst med anledning av att möjliggöra en fysisk intervju med de respondenter som har en insyn i vilken roll revisorn spelar i bolaget. Främst eftersom en fysisk närvaro förväntas fånga upp svar på de frågeställningar som ställs upp mer ingående än vad som är möjligt vid exempelvis enkäter. Detta med anledning av att den fysiska närvaron skapar förutsättningar för att fånga mer reaktioner och känslor genom både ljud och kroppsspråk än vad andra intervjuformer har förmågan att göra, såsom till exempel telefonintervjuer där endast ljudet uppfattas. Dessutom finns en förväntning om att fysiska intervjuer möjliggör för intervjuarna att

fånga upp reaktioner under intervjuns gång och vidare på bas av dessa reaktioner utveckla intervjuns innehåll och på så vis skapa mer dynamiska intervjuer med ett innehåll som ytterligare bidrar till studien (Bryman &

Bell, 2017).

När urvalet begränsats till valda kommuner skapades med hjälp av en sökning på databasen Infotorg ett första urval. Urvalskriterier som sattes vid denna sökning fokuseras till att bolaget skulle vara ett aktiebolag, vara aktivt, vara verksamt i Kronobergs län och sedan specifikt Växjö, Alvesta och Tingsryds kommun. Den svenska marknaden består som tidigare nämnt till stor del av mindre bolag som i hög grad karaktäriseras av koncentrerat ägande. En utgångspunkt för den här studien är att undersöka om agentteorins antaganden om separation mellan ägande och kontroll samt behovet av revisorn går att tillämpa i en svensk kontext. Främst av det skälet att agentteorin till en början växte fram på den amerikanska marknaden där bolagen istället i hög grad karaktäriseras av större bolag med lägre koncentrerat ägande. För att bidra till att skapa ökad förståelse för detta, finns därmed skäl att undersöka fenomenet hos mindre bolag, eftersom de utgör en stor del av den svenska marknaden. Samtidigt som de i mindre utsträckning förväntas uppleva den separation som agentteorin tar för given.

Därmed behövde även en distinktion av definitionen mindre bolag göras. En sådan distinktion gjordes på bas av Europeiska kommissionens (2009) definition av mindre bolag. Denna definition utgår från att bolag med mellan 10-49 anställda ska räknas som mindre bolag, varför även denna avgränsning slutligen användes vid utsökning av studiens initiala urvalsgrupp.

För att skapa en större förståelse för revisorns roll i de mindre bolagen på den svenska marknaden såg vi fördelar med att undersöka faktiska genomförda revisionsbyten. Detta med anledning av att ett byte förväntas innebära en situation där bolaget i fråga faktiskt fått resonera kring revisorn, vad denne bidrar med och om den lever upp till uppställda förväntningar.

Med anledning av ovanstående behövde därmed ytterligare avgränsningar göras, det vill säga att välja ut de bolag som genomfört ett faktiskt byte av sin revisor. För att ta reda på om en sådan händelse skett gjordes för samtliga bolag inom urvalet en sökning på öppna ärenden på Bolagsverket.se, med vetskapen om att samtliga aktiebolag är skyldiga att registrera en sådan typ händelse hos denna myndighet (Bolagsverket, 2016).

Genom sökningen kunde ett antal bolag av den ursprungliga urvalsgruppen identifieras ha registrerat ett ärende om byte av revisor inom de sex senaste åren. För att aktualisera studien och även öka sannolikheten för att fånga in respondenter från respektive bolag som faktiskt varit involverade i den process som revisorsbytet inneburit, avgränsades urvalet till de bolag som genomfört bytet av sin revisor under de tre senaste åren, därmed under räkenskapsåren 2017, 2018 och 2019. Denna avgränsning ökar sannolikheten för att de personer som varit involverade i processen från att beslut tagits om att byta revisor fram till dess att bytet faktiskt genomförts, finns kvar i bolaget. På så vis skapas mer relevans i intervjuer och datainsamling eftersom händelser naturligt sett är enklare att beskriva för individer som faktiskt varit inblandade i händelsen i förhållande till individer med sekundär information (Bryman & Bell, 2017). De huvudsakliga respondenterna i bolagen som valdes ut är därmed personer som varit väl insatta i revisorsbytet hos det utvalda bolaget, vilket i samtliga fall visade sig vara bolagets ägare eller ledning, alternativt VD.

Samtliga bolag måste anmäla till Bolagsverket om ett byte av revisor har genomförts (Bolagsverket, 2016). Med hänsyn till den valda metoden för att uppnå studiens syfte, det vill säga att försöka fånga revisorns roll genom att undersöka genomförda revisorsbyten hos mindre bolag, krävs förutsättningen att bolaget själva initierat bytet av någon anledning.

Ärenden på Bolagsverket.se som avsåg “Eget utträde för revisor” och

“Ändring av företrädare/revisor pga avisering från myndighet” ansågs därmed falla utanför studiens omfattning, vilket ledde till en uteslutning av

ytterligare bolag. Slutligen gjordes en avslutande avgränsning av de bolag som återstod på grundval av att studien även söker undersöka fall där ägarkoncentrationen är hög och ifall det finns en separation mellan ägandet och ledningen i sådana bolag eller inte. Det resulterade i att endast de bolag som har en verklig huvudman med mer än 50 % kontroll genom aktier, som enligt Högfeldt (2005) är att definiera som högt koncentrerat ägarskap, i bolaget valdes ut. Även denna utsökningen gällande verklig huvudman gjordes med hjälp av Bolagsverket.se. En verklig huvudman innebär en eller flera personer som har möjlighet att påverka bolaget och är enbart ytterligare en definition av bolagets ägare som Bolagsverket väljer att använda sig av (Bolagsverket, 2019).

Totalt kontaktades 38 stycken bolag först genom mail och därefter per telefon. För detaljerad utformning av det mejl som skickades ut till bolagen, se Appendix 1. Vid kontakt med dessa 38 bolag upptäcktes några problem.

Dels behöver inte en anmälan av byte av revisor till Bolagsverket enbart innebära att bolaget initierat bytet själva, majoriteten av bolagen som kontaktades menade på att de inte bytt revisor. Ofta hänvisades detta till att den tidigare revisorn gått i pension och att bolaget därmed blivit tvingade till ett byte. Dessutom hade flertalet bolag bytt revisor då denne valt att sluta på den revisionsbyrå som bolaget hade och bolaget i sin tur känt en lojalitet till sin revisor och valt att följa med sin revisor till den nya byrån. Detta registrerades då som ett byte av revisor på Bolagsverket eftersom bolaget i praktiken bytt revisionsbyrå men inte revisor.

Båda dessa situationer föranleder en anmälan om revisorsbyte till Bolagsverket och innebär i realiteten att ett revisorsbyte skett. Det innebär att också dessa fall torde vara av intresse för denna studie eftersom att syftet är att utröna skillnader i revisorns roll i förhållande till ägarrollen. Att de bolag som bytt revisor på grund av ovanstående inte ansåg sig vara av relevans till studien för att inget egentligt byte hade skett, ger en bild av att de som svarat verkar ha en annorlunda uppfattning om vad ett byte innebär.

Utifrån dessa förutsättningar skapades en uppfattning om att intresset hos dessa bolag att delta i denna studie saknades. Med hänsyn tagen till att deltagandet i studien också skulle vara frivilligt, fanns inga skäl att gå vidare med dessa bolag. Utöver dessa anledningar till att bolag avböjde att delta då de inte ansåg sig falla in under kriterierna för studien valde också några bolag att inte delta i studien av anledningar som kunde antas bero på en infekterad situation som bolaget i fråga inte ville dela med sig av.

Visserligen var även dessa fall intressanta att studera, men på grund av det frivilliga deltagande föll också dessa bolag bort för studien.

Till slut genomfördes intervjuer på fyra stycken bolag med anledning av att dessa bolag återkom inom en tid som ansågs rimlig för att intervjuerna skulle kunna genomföras på ett korrekt vis. Respondenterna är som tidigare nämnt den eller de personer som var mest insatta vid det revisorsbyte som skedde någon gång mellan 2017-2019, vilket i de intervjuade bolagens fall var dess ägare eller ledning, alternativt VD.

För att öka förutsättningarna för att kunna uttala oss om separationen mellan ägande och kontroll i de bolag som undersökts avsåg vi även att hålla en kompletterande intervju med den part i bolaget, det vill säga dess ägare eller ledning alternativt VD, som inte intervjuades vid det första intervjutillfället.

Vid den första intervjun med samtliga bolag skapades en initial bild av denna separation, vilket sedan låg till grund för beslutet om behovet av att utföra en kompletterande intervju med tre av bolagen. Främsta skälet till att välja bort ett av dessa förklaras av att det i detta bolag tydliggjordes att det trots att det fanns en tillförordnad VD, som visserligen själv också var ägare till bolaget, var bolagets majoritetsägare som stod ansvarig för samtliga beslut. Detta för att den ägare som fått VD-posten endast var tillsatt av pappersmässiga skäl. I två av de resterande tre bolagen nämndes ofta den part, det vill säga ägaren eller ledningen alternativt bolagets VD, som inte blev intervjuad. Det synliggjorde att en nära relation fanns parterna emellan samtidigt som dessa påvisade att en faktisk separation fanns i bolaget. Det

tydliggjorde även det faktum att en kompletterande intervju skulle öka vår förståelse för både relationen mellan parterna och hur separationen upplevdes av dem båda.

Slutligen fanns även skäl att ytterligare utreda relationen hos parterna i studiens fjärde bolag, eftersom det var det bolag som uppvisade mest separation mellan ägande och kontroll. Främst av det skäl att den part som intervjuades, vilket i detta fall var bolagets VD, inte alls på samma sätt refererade till den andra parten, det vill säga bolagets ägare. Oro skapades dock för att separationen skulle vara så pass hög att ägaren frånsagt sig ansvaret för bolaget och därmed inte på samma sätt var lika involverad i bolaget på det sätt som de andra bolagen uppvisat. Detta bekräftades då stora svårigheter uppstod med att komma i kontakt med denne. Utifrån ovanstående hölls därför två kompletterande intervjuer med de bolag som tydligast påvisat att ytterligare information avseende relationen mellan bolagets ägare och ledning gick att hämta. På så sätt skapade vi oss en tydligare bild av såväl bolaget som dess syn på revisorns roll och även hur ägaren påverkar denna syn.

Utformning av intervjuguide 4.1.3

Som tidigare nämnts används vid semistrukturerade intervjuer med fördel en intervjuguide för att säkerställa att de teman som intervjuaren har som mål att beröra fångas in. Då två olika typer av intervjuer genomförs, har två intervjuguider skapats. En större genomförs med respondenten som varit mest insatt i själva bytet av bolagets revisor för att härigenom kunna studera revisorns roll och kopplingen till bolagets ägarstruktur. Därefter genomförs en kompletterande intervju med antingen bolagsledningen eller ägaren beroende på vem som tidigare intervjuats i bolaget. På så vis finns förhoppningar att ytterligare utreda hur ägarstrukturen ser ut och hur den upplevs från båda parter. Den andra intervjuguiden bygger därför i stort på det som tagits upp vid första intervjun.

4.1.3.1 Intervjuguide 1

Intervjuguiden för den här delen av studien består av tre övergripande teman som berör de områden som ansetts vara relevanta för studiens syfte. Syftet med de övergripande teman som valts ut är att de förväntas få respondenten att fundera och resonera kring den egentliga roll som denne upplever att revisorn spelar i bolaget, med hjälp av att diskutera det faktiska revisorsbytet som tidigare ägt rum. För att väcka intresse för studien och intervjun hos respondenten inleds intervjun med tema ett. Här får respondenten i uppgift att visuellt beskriva bolagets verksamhet samt dess struktur och intressenter för att senare alternativt under tiden förklara denna.

På så sätt finns en förväntan om att en avslappnad relation mellan respondenten och intervjuarna skapas redan från start. Det är viktigt för att respondenten ska känna sig trygg, våga dela med sig av sina erfarenheter och känna sig bidragande till studiens slutliga resultat.

Samtidigt är förhoppningen att denna inledning sätter igång respondentens tankebanor avseende bolagets struktur och uppbyggnad. Syftet med denna ingång på intervjun är också att det visar på ett intresse av bolaget från intervjuarnas sida, en förhoppning om en förbättrad relation och att sporra respondenten till att berätta mer och dessutom prata mer öppet. Ytterligare en bakomliggande tanke till tema ett är dessutom att kontrollera att den information som gått att utläsa genom exempelvis årsredovisningar och Bolagsverket är korrekt samt att kontrollera om ägaren faktiskt är insatt i den dagliga verksamheten eller inte, samt hur dennes roll ser ut.

Vidare kommer tema två i intervjun att fokusera på den roll som bolaget upplever att revisorn spelar i bolaget, vilket också kan förklaras som det värde bolaget i fråga upplever med revisorn. Genom att gå in på detta område finns en förväntan om att respondenten börjar fundera kring revisorns roll och naturligt leds tankegångar in på vilka förväntningar som finns på revisorn samt det arbete som denne gör. Fortsättningsvis diskuteras

förväntningar, vilket i sin tur leder in på varför det faktiska revisorsbytet ägde rum som tema tre berör.

Med en intervju uppbyggd på detta vis är målet att skapa en djup intervju som fångar respondentens upplevelser och tankar kring dess revisor samt att intervjuarna med hjälp av samtalet kan landa i mer omfattande förklaringar till varför bolagen väljer att byta revisor och hur processen bakom detta såg ut. Om en intervju istället hade utformats fokuserat till enbart ett av intervjuguidens valda teman finns en tro om att respondenten gett mer impulsiva svar. Det hade då lett till att intervjun inte på samma sätt låtit underliggande tankar och känslor komma upp till ytan. Genom att beröra samtliga teman finns en förväntan om en mer djupgående intervju där hela fenomenet i stort tas upp, vilket därmed kommer åt mer omedvetna och underliggande aspekter. För hela intervjuguiden, se Appendix 2.

4.1.3.2 Intervjuguide 2

För att skapa en större förståelse för den ägarstruktur som bolagen i urvalet har genomförs även en andra intervju. Intervjun görs då med den individ av bolagsledning och ägare som tidigare inte intervjuats. På så sätt skapas möjlighet att fånga båda sidor av separationen mellan ägande och kontroll.

Att en av parterna intervjuats först, beror i respektive fall på att Intervjuguide 1 är fokuserat till revisorsbytet och att det då varit mest relevant att intervjua den som varit mest insatt i revisorsbytet. Intervjuguide 2 är därför inte lika omfattande som Intervjuguide 1 eftersom den part som intervjuats inte är insatt i bytet till samma grad. Intervjuguide 2 syftar därför till att mer utröna den separation som visats mellan ägare och bolagsledning för att kunna studera denna utifrån två synvinklar. Fokus i Intervjuguide 2 blir därför det som i Intervjuguide 1 benämns som tema ett för att på så sätt kunna konstatera om separationen upplevs på samma sätt av båda parter och för att säkerställa att den information rörande bolagsstyrningen som huvudrespondenten lämnat är korrekt. Beroende på hur insatt denna part är gällande revisorns roll i bolaget kommer också tema två med revisorn och