Vilka problem har man stött på under utvecklingen av flexibelt lärande?

korrekt från början. I och med att flexibla arbetssätt är väldigt inriktade mot att arbeta individuellt är det av största vikt att man i alla ämnen även arbetar i grupper. Att kunna samarbeta är nödvändigt för att kunna klara av ett arbetsliv eller vidare studier. Datorer är viktiga för lärarna i studien medan eleverna tycker att det ibland blir för mycket databaserat. Varje arbetslag som börjar arbeta flexibelt bör tänka igenom hur de vill lägga upp sitt arbete och inte ta för givet att det är en nödvändighet att göra sig beroende av datorer. Informera eleverna mera! Det är avgörande för om eleverna ska få den rätta förståelsen för sitt eget lärande och kunna utnyttja skoltiden så mycket det går.

5.3 Vilka problem har man stött på under utvecklingen av flexibelt

lärande?

Lärarna berättar om det problem som de upplevde som det största. När de skulle börja lägga upp sina kurser och administrera använde de sig av skolans nätverk som visade

sig inte klara av belastningen. De fick börja om igen i en ny plattform vilket tog på krafterna i början. Sahlin och Becker (2005) talar om att det är viktigt att välja rätt lärplattform. Lärarna säger i intervjuerna att det är en jobbig erfarenhet som de fått. Att hitta ett frånvarosystem som fungerar tillfredställande har tagit lite tid men att de nu har hittat ett som fungerar. Det är givetvis viktigt i ett flexibelt system där man har elever som arbetar självständigt att kunna veta att de varit i skolan och arbetat. Att eleverna byter grupper eller väljer flera kurser som löper under samma period ska inte hindra lärarna från att få en bild av elevens frånvaro.

En fungerande organisation runt det flexibla arbetssättet menar jag är väsentligt för att kunna lösa detta sätt att arbeta. En av lärarna belyser ett problem som kan verka litet men som ställer till mycket extra arbete både för lärare och för elever, nämligen att alla som arbetar inom skolan bör kunna acceptera att man arbetar olika och vara flexibelt i sitt sätt att tänka runt olika former i skolan. Att studievägledningen klarar av att lotsa eleverna runt bland alla olika val i skolan och arbetar mot samma mål som de lärare som finns i arbetslaget är något som man måste tänka på vid införandet. Sahlin och Becker (2005) menar att studievägledningen är en viktig del i skolan för eleverna.

Att utforma en flexibel arbetsmiljö bör man planera noggrant, man bör tänka sig för innan man väljer de lokaler som ska vara till för arbetslaget. Kjellin, m.fl. (2004) menar att det ska kännas naturligt för alla parter att mötas här. Hedlund (1996) skriver också om vikten av en bra skolmiljö där vi tillgodoser elevernas behov. Att ledningen är medveten om vad som krävs och att det inte går åt mindre resurser när man inför flexibelt lärande är nödvändigt. Att inte sprida ut lärarlaget över skolan utan att samla dem i en lokal är bra att tänka på. Lärarna i studien har upplevt att man inte tagit deras behov riktigt på allvar och att de fått göra sådant som egentligen inte ingår i deras arbete som lärare.

Lärarlaget har inte riktigt klarat av att genomföra ämnesintegrerade arbetssätt. Kanske ska man börja i liten skala. Lärarna berättar om hur de tog sig vatten över huvudet och att eleverna då inte tyckte att de fick ut något av arbetssättet. Det är ingen nödvändighet att använda sig av detta arbetssätt, men Sahlin och Becker (2005) påpekar att eleverna uppskattar minskningen av upprepning som finns i kurserna.

I diagram 22 kan man se att det finns en skillnad mellan hur de olika årskurserna har svarat på om lärarna verkar ha lätt för att samarbeta. Eleverna i årskurs ett har skrivit att de tycker det. Medan årskurs två och tre inte tycker detta. Det går inte att får ett svar på detta om man läser lärarnas och elevernas intervjuer men jag har genom att lyssna på

lärarna under min praktik på skolan fått veta att lärarna har gjort en förändring när årskurs ett började. Den förändringen bestod i att lärarna gemensamt bestämde sig för att vara noggrannare med att prata om eleverna och se till så att de hela tiden var sysselsatta i skolan. Denna förändring tror jag även om den inte är en stor förändring har gjort att eleverna känt att lärarna har pratat mer med varandra om kurserna och planeringen. Min teori är att det är denna förändring som delvis speglas i resultatet av diagram 22. Denna teori kan jag inte helt styrka med mina resultat men jag tycker ändå att det är intressant att ta upp.

5.3.1 Slutsats

De problem som lärarna har stött på är framförallt när lärplattformen inte klarar av det flexibla arbetssättet. Att söka upp ett frånvarosystem som fungerar i ett flexibelt system har tagit tid. Organisationen runt lärarna ställer till vissa problem men när det gäller ledningen av laget har det fungerat väl. Lokalplaneringen har varit ett problem som lärarna fått arbeta med under flera år men som nu börjar närma sig sitt slut.

Ämnesintegrering har inte varit så lätt men det är egentligen inget problem som lägger hinder för att arbeta flexibelt. Det anser jag snarare är ett spännande mål för lärarna i arbetslaget att arbeta mot i framtiden.