Vad är viktigt i de flexibla arbetsformerna för lärare och elever? Lärarna berättar om att de just nu inte tycker att de är speciellt flexibla i sitt sätt att

arbeta. Att de själva uttrycker detta tyder på en flexibilitet i sig att man kritiskt granskar sitt sätt att arbeta. Att falla tillbaka och tro att man är färdig kan bli nedgången för ett i övrigt bra sätt att arbeta i skolan.

Lärarna beskriver i intervjuerna hur de arbetar med eleverna på ett mer traditionellt sätt nu och att de gärna ser att de till viss del går tillbaka till hur de arbetade flexibelt

från början. Dagarna har varit upplagda så att man först har haft en föreläsningstimme med genomgång. Och därefter har eleverna arbetat självständigt med uppgifter i samma ämne och med läraren tillgänglig. Eleverna berättar samma sak och några av eleverna tycker att detta är ett bra sätt att arbeta eftersom de då får den hjälp de behöver. Uppgifterna finns tillgängliga på plattformen och de går också att lämna in via plattformen.

I och med att lärarna har valt att låsa upp eleverna på verkstadstiden till ett visst ämne minskar tiden som eleven kan planera själv och elevens val att arbeta med vilka

uppgifter de vill när de vill. Eleverna säger både att verkstadstiden är en för liten del av veckan och att de gärna vill ha verkstadstid i ett klassrum där det finns en ansvarig lärare men att de själva ska få använda tiden till det som de behöver. Tittar man på utfallet av enkäten i fråga 11, kan man se att det är den tredje årskursen som tycker att det finns för lite verkstadstid. Detta kan bero på att elever och lärare inte planerat tillräckligt så att man har alldeles för mycket kurser och uppgifter som ska bli färdiga elevernas sista år. Eller så beror det på det som lärarna själv säger att de har fallit

tillbaka och inte är så flexibla i sitt sätt att lägga upp schemat längre. Eftersom elevernas möjlighet att kunna planera självständigt delvis ligger i att de har egen tid att arbeta på så tar man bort detta för eleverna genom att var mindre flexibla.

Lärarnas roll har förändrats, de är mer handledare än föreläsare. Centrum har förskjutits från läraren till eleven (Sörling och Österling, årtal okänt). Detta kan vara ganska svårt och det behövs säkerligen träning för att klara av det nya uppdraget. Men att detta samarbete fungerar är mycket viktigt för det är, som en av lärarna sa i intervjun, i mångt och mycket avhängande av lärarens attityd om eleven klarar av att arbeta i flexibla former. Lärarna säger själva att det nu krävs mycket av dem, de ska vara en slags allroundmänniskor.

Mentorsrollen har blivit en central del i lärarnas arbete och de upplever att de arbetar mycket med de mentorselever de har. Eleverna i sin tur talar om att de inte ser mentorn som den viktigaste på skolan utan att de gärna går till andra innan de går till sin mentor. Sahlin och Becker (2005) säger att det är viktigt att ha en kurs färdigplanerad när man presenterar den för eleverna. Det är också viktigt att man har en viss tidsplan så att det finns en struktur i upplägget. Men en fundering som kommer upp är ju då hur flexibelt det egentligen är för eleverna och lärarna? Lärarna pratar om vikten av att eleverna får ha en arbetsdag i skolan. Då kan det vara viktigt att kunna planera sin tid i skolan en vecka framåt. Stora inlämningsuppgifter som ska vara klara måste eleverna planera in

under en längre tid. Trots att man planerar i förväg så är ju meningen att man ska vara flexibelt och i strukturen kunna göra ändringar i planeringen om eleverna vill detta. Läraren ska även kunna skjuta på inlämningsdatumet om detta krävs i samråd mellan lärare och elever.

Loggboken hade lärarna tänkt skulle bli en länk till eleverna och ett sätt för dem att börja tänka på hur de lär sig och vilka problem de haft på vägen. I Sörling och Österling (årtal okänt) beskriver en lärare att eleverna ska berätta om deras väg till kunskap han vill inte veta hur många uppgifter de hunnit med på en dag. I resultaten kan man läsa elevernas berättelser om de många olika loggboksvarianterna som lärarna har provat. Och jag tror att elevernas ointresse beror på att de inte fått en introduktion till vilken nytta de har av att föra loggbok. Nu använder eleverna sig av loggboken som en vanlig almanacka utan att skriva upp vad som händer med dem i processen. Då har nyttan av en loggbok försvunnit till stor del. För att loggboken ska fungera så måste eleverna få en noggrann genomgång i hur man arbetar med denna. Lärarna måste följa upp elevernas loggböcker och hjälpa dem att ställa rätt frågor till sig själva. Scherp (2001) skriver att läraren bland annat ska utmana eleverna och utvärdera vägen till kunskapen. Grupparbete är något som kommer upp i Sörling och Österling (årtal okänt), där man varnar för att ett flexibelt arbetssätt kan göra att allt handlar om individen och att eleverna eller de anställda senare inte klarar att arbeta i grupp. En av lärarna tar upp detta i intervjun och menar att eleverna är helt handikappade när det gäller grupparbete och att det är något som man måste tänka på att arbeta med i alla ämnen. En elev pratar också om grupparbete och menar på att det kan hjälpa henne att göra saker som hon inte skulle ha klarat av om hon varit själv. Att elever lär elever anser jag är något positivt som man bör arbeta för i skolan.

Datorns betydelse i det flexibla arbetssättet varierar mycket. I Sahlin och Becker (2005) påpekas det att det inte alltid är nödvändigt att ha en lärplattform, att det

viktigaste är att man är överens om vad lärplattformen som man väljer ska användas till. En lärare påpekar i en intervju att det kan vara helt nödvändigt att ha en väl fungerande lärplattform för att kunna klara av att hantera inlämningsuppgifter och andra

administrativa delar i lärarlaget.

Att informera eleverna om hur man arbetar flexibelt är viktigt anser jag har framgått både i resultatet av intervjuerna och av det som Kjellin, m.fl.(2004) säger. Vissa av eleverna i studien vet på sin höjd att det handlar om att ta mer ansvar för studierna medan andra har en stor insikt i vad det är att arbeta flexibelt. För att eleven ska kunna

utnyttja de fördelar som finns med flexibelt lärande bör man innan de börjar skolan informera så noggrant man kan och direkt vid skolstart bör det viktigaste målet vara att eleverna vet allt om att studera flexibelt. Framförallt är det viktigt att de ansvariga lärarna i lärarlaget själva får berätta för de presumtiva eleverna hur de arbetar. Det är lätt att informationen inte blir korrekt om den inte kommer direkt från källan anser jag.

5.2.1 Slutsats

Jag har kommit fram till att i flexibla arbetssätt bör det finns en struktur och man bör använda sig av tidsplanering. Men denna ska vara av en överskådlig sort som går att ändra på när eleverna får utöva sin demokratiska rättighet. Vad som är viktigt för eleverna är att de får vara med och bestämma, även om det finns en planering när kursen startar. Mentorns roll är inte lika viktig för eleverna som jag trodde, utan den hamnar i bakgrunden till den roll som handledaren (läraren) har. Däremot är det viktigt att eleven har någon som hjälper den att ta större val som att välja rätt kurser med tanke på vad eleven vill göra i framtiden. Men här är det viktigt att inte köra över eleven utan faktiskt låta dem välja själva. Mentorns roll ska vara att vägleda inte styra. Att eleverna får föra en loggbok anser jag är viktigt för att de ska lära sig att reflektera över sitt