5. Prognos fram till år 2010
5.3 Prognos för framtida kostnader
Den prognostiserade nettokostnaden fram till 2010 är baserad på den beräknade förändringen av vårdta-gare i avsnitt 5.1 ovan. Det som inte räknas med i prognosen, som bygger på kostnadsnivå och löneläge för år 2002, är löneökningar. Personalkost-nad är en stor del av nettokostPersonalkost-naden och det viktigt att löneökningar inte glöms bort i detta sammanhang.
Med hänsyn till konkurrens på arbetsmarknaden, brist på utbildad personal inom vården, svårigheter att rekrytera unga till att utbilda sig inom vården m.m. så är det svårt att prog-nostisera vilka löneökningar vi har att vänta framöver. Det visar inte minst den kommunalarbetar strejk som varit under senvåren 2003. Brister på personal inom vissa yrkesgrupper
märks redan genom löneglidning för t.ex. sjuksköterskor och kraven på löneökningar inom övriga grupper är också stora. Den nedan prognos-tiserade nettokostnadsökningen är mycket stor för flera av kommunerna. Räknas dessutom löneökningar, löne-glidningar och ev. befintlig underka-pacitet i dagens verksamhet till kan ökningarna bli betydligt större.
Nettokostnad 2002, i tkr Prognostiserad föränd-ring av nettokostnad
mel-lan år 2002–2010, i tkr Prognostiserad netto-kostnad 2010, i tkr Förändring av nettokostnad i % Ale 140 237 29 391 169 628 21% Alingsås 304 079 21 497 325 576 7% Härryda 146 318 48 755 195 073 33% Högsbo SDN 175 062 -22 160 152 902 -13% Kungsbacka 354 264 188 988 543 252 53% Kungälv 218 338 37 585 255 923 17% Lerum 193 305 64 740 258 045 33% Lilla Edet 88 508 2 449 90 957 3% Mölndal 375 122 78 831 453 953 21% Partille 178 772 59 783 238 555 33% Stenungsund 103 858 60 768 164 626 59% Tjörn 102 991 27 376 130 367 27% Tynnered SDN 163 995 29 860 193 855 18% Öckerö 78 111 4 241 82 352 5% Totalt 2 622 960 625 535 3 248 495 24%
rekryteringarna beror på att andelen äldre kommer att vara fler år 2010, vilket utgör nettorekryteringsbehovet på 25 000 personer. Kommunförbun-det räknar också med att behovet av sjuksköterskor ökar kraftigt fram till 2010. Det beror på ett ökat behov av medicinsk kompetens och antalet
utbil-dade förutspås då inte att räcka till. Om motsvarande procentu-ella ökning av personalbehovet, som Kommunförbundet redovisar för hela landet fram till 2010, appliceras för kommunerna här innebär det med nedanstående nettorekryteringsbehov på 1 430 personer ett beräknat
brut-torekryteringsbehov på drygt 10 000 personer fram till 2010. Kommu-nerna och stadsdelarna här står för femtio procent av hela Göteborgsre-gionens befolkning vilket innebär att det totala bruttorekryteringsbehovet för hela Göteborgsregionen bör ligga runt 20 000 personer fram till 2010.
För flera av kommunerna är de prognostiserade kostnadsförändring-arna mycket stora, tjugofyra procent totalt. Strategierna för hur detta ska lösas är varierande och beror på vilka antaganden som görs och vilken forskning och teorier man sät-ter sin tilltro till. En strategi är tron på att äldre inom en ganska snar
framtid kommer att vara friskare mycket längre och att kostnaderna därför inte kommer att öka så särskilt mycket och att äldreomsorg är något människor bara kommer att behöva i begränsad omfattning under sina allra sista år. En annan strategi är att börja fondera pengar för vad som komma skall, vilket inte är en lätt utmaning
i det stränga ekonomiska läge som redan råder. En tredje strategi som diskuteras är ett ökat statligt ansvar för äldreomsorgen24. Vissa föresprå-kar också att vi måste tänka om helt och förutsättningslöst fundera över vilken vård och omsorg vi önskar, måste och vill ha i framtiden och vad vi är beredda att betala för den.
-15 0 15 30 45 60 Högsbo SDN Lilla Ed et Öcker ö Alings ås Kung älv Tynne red SDN Mölndal Ale Tjörn Parti lle Lerum Härryda Kungsbacka Stenun gsund 59% 53% 33% 33% 33% 27% 21% 21% 18% 17% 7% 5% 3% -13%
Prognostiserad procentuell förändring av nettokostnaden/personer med insatser mellan 2002 och 2010
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, skriver i sin debatt-artikel i GT/Expressen den 12 maj 2003, (i samband med
Kommunalar-betarstrejken) om de stora vägval som kommunernas står inför de närmaste årtiondena p.g.a. de förändringar i demografi som vi har att vänta:
”Finansieringens paradox är att hus-hållen blir rikare, medan de offent-liga inkomsterna stagnerar. Då måste gränsen mellan privat och offentligt omprövas. Vad kan hushållen själva ta över? Under senare år har det mesta av tandvården flyttat över till den privata köpkraften. Äldreomsor-gen och fritidshemmen kan bli nästa område för olika slags privatiseringar och blandformer, allt från att mark-naden tar över delar av hemtjänsten till kooperativ där människor byter tid med varandra och mellan olika skeden i livet.
Omprövningen måste handla om hela skatteutrymmet. Under
efterkrigstiden har transfereringarna – socialförsäkringarna – ökat långt snabbare än investeringar – vägar, byggnader och konsumtion – skola, vård och omsorg. På pensionsområ-det har pensionsområ-det offentliga systemet redan kompletterats av avtalsförsäkringar och individuella lösningar. Kan detta upprepas på andra områden, och därmed frigöra skatteutrymme?
Lönefrågorna är centrala för den offentliga rekryteringen, men ingångslönerna är inte det enda problemet. Det är väl så viktigt att höja betalningen för utbildning och erfarenhet, så att de som börjar uppmuntras att gå vidare, fördjupa
sig och stanna kvar i verksamhe-terna. Annars riskerar vården och omsorgen att bli genomgångsyrken på arbetsmarknaden. Konflikten mel-lan Kommunal och Kommun- och Landstingsförbunden är den hit-tills tydligaste varningssignalen om behovet att finna nya lösningar för den framtida välfärden. Detta är de närmaste årtiondenas stora samhälls-fråga.”
Bilaga A Personalbemanning i särskilt boende
(avsnitt 3.3)
Förutsättningar för beräkningar:
• Redovisning för årsarbetare är hämtade från personalbudget för respektive enhet.
• Personal som arbetar mot enheterna, men i annan organisation, (t.ex. sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal), har schablonmässigt fördelats till respektive boendeenhet.
• Årsarbetare från verksamhet bedriven i entreprenadform har framräknats schablonmässigt utifrån andel av totalkostnaden.
• Årsarbetare från andra tjänsteköpta verksamheter, (t.ex. mat, vaktmästeri, städ m.m.), har likaså fram räknats utifrån andel av kostnaden för tjänsten.
• Avseende kök inom boendeenheten, som producerar mat även till andra enheter eller verksamheter, har årsarbetare schablonmässigt reducerats motsvarande del som inte avser den egna enheten.
• Antal personal redovisar separat dag och natt när arbete bedrivs dygnet runt. Kvällstjänst redovisar som dagarbete.
• Följande personalkategorier redovisas: - Arbetsledning (första linjen)
- Sjuksköterskor - Kökspersonal - Vårdpersonal
- Rehabiliteringspersonal (arbetsterapeuter/sjukgymnast) - Övrig personal (städ, vaktmästare, terapisjukgymnastbiträde) • Personal som inte ingår i redovisningen:
- Administrativ personal - Lönebidragsanställda
- MAS
- Biståndsbedömare
Bilaga B Nyckeltal för särskilda boenden
(avsnitt 3.4)
Förutsättningar:
• Kostnader/intäkter hämtade från bokslut 2002 • Po-påslag = 40 %
Kostnader för verksamheter som arbetar mot enheterna, men i annan organisation, har schablonmässigt fördelats tillrespektive boendeenhet (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Kostnader för verksamhet driven i entreprenadform/andra tjänsteköp har schablonmässigt uppdelats på personalkostnader respektive övriga kostnader (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Avseende kök inom boendeenheten, som producerar mat även till andra enheter eller verksamheter, har årsarbetare schablonmässigt reducerats motsvarande del som inte avser den egna enheten. (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Lokalkostnad omfattar samtliga hänförliga lokaler avsett var de redovisas
• Övriga kostnader ingår alla resterande kostnader som inte är personal- eller lokalkostnader. T.ex. mat, inkontinenshjälpmedel m.m.
• Eventuella inäktshyror från boende eller andra hyresgäster redovisas som en minskning av lokalkostnaden. • Kostnader för utbildningsvikarier och dyl. ingår inte.
• Som intäkter redovisas vård/service- och kostavgifter samt ev. övriga intäkter (t.ex. intäkter från personalkost, försäljning terapi och dyl.
Bilaga C – Beräkning av Hemtjänsttimmen
(avsnitt 3.8 och 3.9)
Beräkningen för vad en Hemtjänsttimme hos brukaren kostar baserar sig på Svenska Kommunförbundets modell ”Hem-tjänsttimmen – En modell för beräkning av kostnaden för en timme utförd hemtjänst, 2003-02-04 av Svenska kommun-förbundet” som är framtagen tillsammans med 23 kommuner i landet. I rapporten från Kommunförbundet finns utförlig beskrivning för hur beräkningen görs men en kort sammanfattning visas nedan.
• I beräkningarna används utfall 2002 för vårdbiträdesgrupper: Månadslön, timlön, fyllnad och övertid (den totala kostnaden inkl. den egna kommunens PO-pålägg).
• Kostnaden delas sedan med en genomsnittlig beräknad kostnad för en årsarbetare i den egna kommunen. I beräkningen för årsarbetaren ingår enbart månadslön, semesterdagstillägg och PO-pålägg. Härigenom får man fram en kostnad per årsarbetare och antal årsarbetare i kommunen.
• Förutsättningen är att samtliga årsarbetare kan arbeta 1 700 timmar om året. Antal årsarbetare i kommunen x 1 700 är den möjliga produktionen av hemtjänsttimmar.
• Detta minskas med den mätta kringtiden i hemtjänstmätningarna i den egna kommunen. Exempel: en kringtid på 40% innebär att en årsarbetare kan utföra 1 020 timmar hemma hos vårdtagaren.
• Med ovanstående uppgifter kan sedan beräkning av kostnader för en hemtjänsttimme enligt modellen tas fram. Se uppställning nedan:
Totalt antal hemtjänsttimmar per årsarbete i kommunen:___ Totalt antal årsarbeten i kommunen:___
Totalt antal hemtjänsttimmar i kommunen:___
Total kostnad per årsarbetare per hemtjänsttimme
Lönekostnad för baspersonal
1. Lönekostnad för baspersonal ink. PO och semester-dagstillägg men exkl. OB
2. OB-tillägg inkl PO 3. Sjuklönekostnad inkl. PO
Summa lönekostnad
Tilläggskostnader för hemtjänst
4. Ledning och administration - Enhetsnivå - Driftstöd - Gemensamma ledningskostnader 5. Arbetsanpassning/rehabilitering 6. Fortbildning 7. Driftskostnader 8. Annat
Summa övriga kostnader
Nyckeltal
Lönekostnad per årsarbetare: Lönekostnad per hemtjänsttimme:
Övrig kostnad per årsarbetare: Övrig kostnad per hemtjänsttimme:
Bilaga D Mätning av tid
Mätning av tid i hemtjänsten
(avsnitt 3.7)Definitioner för mätning av tid inom hemtjänsten enligt Svenska kommunförbundets modell. Procenttalen visar andelen av den sammanlagda arbetstiden för alla deltagande kommuner/stadsdelar som åtgått till respektive aktivitet:
Vårdtagartid HSL-tid Kringtid
• Personlig hygien, uppstigning/ läggning
16,7% • Läkemedelshantering 2,9 % • Gång/cykeltid 16,7%
• Måltider 9,6 % • Insulingivning med penna 0,3 % • Väntetid 3,6 %
• Arbetsplanering/administration 6,8 %
• Svara på /åka ut vid larm 1,0 % • Provtagning 0,1 % • Vårdplanering 0,6 %
• Promenader/rekreation 1,2 % • Sondmatning 0,0 % • Rapporter 2,2 %
• Assistans vid besök 1,0 % • Såromläggning, lindning 0,3 % • Vårddokumentation 0,6 % • Samtal med vårdtagare/
närstående
7,5 % • Stomiskötsel 0,1 % • Samtal relaterade till vårdtagare 1,1 %
• Tvätta 1,8 % • Spolning och sättning av kateter 0,1 % • Övriga samtal 0,2 %
• Städa 6,0 % • Ordinerade stödstrumpor 0,6 % • Arbetsplatsträffar 1,5 %
• Handla 2,8 % • Trycksårsprofylax 0,0 % • Kvalitetsuppföljning/
utvecklingsarbete
0,6 % • Post- och bankärenden 0,1 % • Andra av ssk delegerade uppgifter 0,5 % • Introduktion av personal/student 0,2 % • Hämtning av läkemedel på apotek 0,4 % • Uppgift på delegation av
arbetste-rapeut
0,1 % • Vård av lokal och material 0,6 % • Andra uppgifter enl. SoL 2,2 % • Uppgift på delegation av
sjukgym-nast
0,3 % • Egen utbildning/ projektmedverkan
0,9 %
• Matdistribution 3,6 % • Fackligt arbete 0,0 %
• Personlig tid 1,6 %
• Icke arbetstid (raster & lunch) 4,7 %
• Annat arbete 1,8 %
Mätning av tid i den kommunala hälso- & sjukvården
(avsnitt 3.11)Definitioner för mätning av tid inom den kommunala Hälso- & Sjukvården. Modell är skapad med utgångspunkt i modellen ovan för mätning inom Hemtjänst. Procenttalen visar andelen av den sammanlagda arbetstiden för alla delta-gande kommuner/stadsdelar som åtgått till respektive aktivitet:
Direkt Patienttid Indirekt Patienttid och Kringtid
• Sårvård 4,8 % Patientrelaterat Patientrelaterat handledning/utbildning
• Läkemedelsrådgivning 4,0 % • Kontakt/möte med närstående/ anhöriga
7,7 % • Handledning/utbildning enskild personal
0,9 % • Diabetesvård/insulingivning 1,9 % • Kontakt/möte med andra
vård-givare
2,5 % • Handledning/utbildning för grupp 1,0 % • Provtagning 1,5% • Vårdplanering sjukhus 0,5 % • Handledning/utbildning för
när-stående
0,1 % • Kateter/Inkontinensvård 0,9 % • Vårdplanering övrigt 1,9 % • Handledning studerande 1,0 % • Smärtlidndring 0,8 % • Färdtid: Bil/gång/cykel 10,3 %
• Palliativ vård 1,2 % • Kötid 0,6 % Eget
• Andra uppgifter enligt HsL 2,2 % • Övriga transporter t ex av prov 0,5 % • APT och övriga möten 4,2 % • Bedömning 3,9 % • Delegation undersköterska/
vårdbiträde
0,9 % • Refl ektion 1,5 %
• Samtal 6,0 % • Förrådshantering, relaterad till patient
1,7 % • Egen utbildning 2,4 %
• Undervisning direkt till patient 0,6 % • Journaldokumentation 11,9 % • Personalplanering 1,7 %
• Väntetid hos patient 0,3 % • Överrapportering 7,4 % • Icke arbetstid 3,9 %
• Läkemedelshantering (förskrivning/apotek) 3,7 % • Egen/personlig tid 2,4 % • Förskrivning av inkontinenshjälp-medel 0,8 % • Uppf. Av verksamhet (stat/
avvikelserapportering)
1,1 % • Underhåll arbetsrel. utrustn. (bil,
MTP, m.m.)
Bilaga E – Prognos 2010
(avsnitt 5.1 – 5.3)
Underlag och förutsättningar
• Befolkningssiffror för 2002-12-31 och befolkningsprognos för 2010.
• Varje kommun har redovisat: ”Antal personer i ordinärt boende som var beviljad hemtjänst den 1 oktober 2002” samt ”Antal personer som bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2002”. Dessa uppgifter rap-porteras till SCB varje år i blanketten ”Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen”. De uppgifter som vi är intresserade av här är första kolumnen i tabellerna 1.1 samt 1.4. Kommunerna har redovisat siffrorna med uppdelning på åldersgrupperna 65-79 år och 80-w. För att hemtjänst i serviceboende inte ska räknas in under personer med insatser i särskilda boenden har personer med insatser i form av hemtjänst och boende i serviceboende reducerats från tabell 4.1 och adderats till tabell 1.1. • I prognosen är enbart åldrar 65-w medräknade.
• Prognosen förutsätter också att ingen förändring sker fram till 2010 i synen på vilken typ av boendeformer och biståndsbedömning vi har jämfört med idag. Brister eller överkapacitet som eventuellt finns i dag ökar resp. minskar det prognostiserade behovet. Kostnadsprognosen är räknad i 2002 års penningvärde och förutsätter att kostnader och personaltäthet per plats kommer vara densamma 2010 som år 2002.
Tabeller
Prognos för personer med insatser
2002 års siffror för personer i särskilt boende och ordinärt boende, i åldrarna 65-w, har sedan relaterats till befolkningen i samma åldersgrupp för att få fram den procentuella andelen. Därefter har den procentuella andelen multiplicerats med samma åldersgrupp i befolkningsprognosen för 2010. För att får fram den prognostiserade förändringen av antal platser, för personer med insatser i särskilt boende respektive ordinärt boende, tas differensen mellan siffrorna för 2002 och prognosen för 2010 relaterat till varandra.
Prognos för personalbehov
Här används siffrorna i faktarutan för antal årsarbetare inom äldreomsorgen. Antalet årsarbetare 2002 delas med antal personer med insatser enligt SoL 2002 och räknas sedan om genom att multipliceras med det prognostiserade antalet personer med insatser för 2010.
Prognos för framtida kostnader
Nettokostnaden från ”Faktarutan 2002” för respektive kommun delas med antal personer med insatser för att få fram Nettokostnad per vårdtagare. För att får fram Nettokostnadsökningen för 2010 räknas nettokostnad per vårdtagare multiplicerad med den beräknade ökningen av antalet platser för 2010. Den ökningen relateras sedan till Nettokostnaden för 2002 för att få fram den procentuella förändringen av kostnaderna.
GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 860 000 invånare.
Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.
GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.
Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.
Besök Gårdavägen 2
|
Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35|
Fax 031–335 51 19e-post gr@gr.to