Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelarna Högsbo och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbun

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelarna Högsbo och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

(2)

Nyckeltal inom äldreomsorgen 2002

Sammanfattning . . . 3

1. Inledning . . . 4

1.1 Bakgrund . . . .4 1.2 Syfte . . . .4 1.3 Process . . . .4

2. Kommunbeskrivningar . . . 5

2.1 Ale . . . .5 2.2 Alingsås . . . .6 2.3 Härryda . . . .6 2.4 Högsbo SDN . . . .7 2.5 Kungsbacka . . . .8 2.6 Kungälv . . . .8 2.7 Lerum . . . .9 2.8 Lilla Edet . . . .9 2.9 Mölndal . . . .10 2.10 Partille . . . .10 2.11 Stenungsund . . . .11 2.12 Tjörn . . . .12 2.13 Tynnered SDN . . . .12 2.14 Öckerö . . . .13

2.15 Befolkning 2002 och befolkningsprognos för 2010 . . . .14

2.16 Kostnad för äldreomsorg . . . .15

3. Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende . . . 18

3.1 Insatser enligt SOL . . . .18

3.2 Särskilda boenden . . . .20

3.3 Personalbemanning i särskilda boenden . . . .26

3.4 Nyckeltal för särskilda boenden . . . .27

3.5 Hemtjänst i ordinärt boende . . . .29

3.6 Hemtjänst i serviceboende . . . .31

3.7 Hemtjänstens kostnader och beviljad tid . . . .32

3.8 Vad kostar en hemtjänsttimme? . . . .34

3.9 Kostnad för särskilt boende omräknat i hemtjänsttimmar . . . .36

3.10 Förebyggande verksamhet . . . .38

3.11 Insatser enligt HSL . . . .41

3.12 Köpta platser . . . .44

3.13 Kvalitet inom äldreomsorgen . . . .45

4. Personalförsörjning . . . 48

4.1 Personalbefrämjande aktiviteter . . . .48

4.2 Enhetschefer i äldreomsorgen . . . .51

5. Prognos fram till år 2010 . . . 55

5.1 Prognos för personer med insatser . . . .55

5.2 Prognos för personalbehov . . . .55

5.3 Prognos för framtida kostnader . . . .56

(3)

(4)

Sammanfattning

Det är med stor glädje som vi här presenterar den åttonde generationen av ”Nyckeltal inom äldreomsorgen” i Göte-borgsregionens regi. Glädjen ligger dels i att ännu en gång ha lyckats med att genomföra projektet, genom ett fantastiskt gott samarbete och stort engagemang. Glädjen ligger också i att detta är första året som alla medlems-kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är representerade i projektet, tolv kranskommuner och två av stadsdelarna från Göteborgs Stad.

Rapporten innehåller en mängd data i form av nyckeltal i tabeller och diagram samt beskrivande och analyserande texter. Rapporten kan läsas på olika sätt, beroende på vil-ket syfte läsaren har. Den som vill läsa innehållet mer över-gripande kan i varje kapitels inledning och i diagrammen med dess analyserande texter hitta denna information. De exakta siffrorna som diagrammen baserar sig på finns i tabellerna. Vill man sedan hitta förklaringar till likheter och olikheter mellan kommuner finns kommunernas egna beskrivningar om varje verksamhet. För att enkelt hitta de stora nyheterna i årets rapport finns de kortfattat beskriv-na här i sammanfattningen, med hänvisning till var de kan hittas i rapporten.

Nyckeltalens påverkan över tid

I kapitel 2.16 är nettokostnad för äldreomsorgen sam-manställd för samtliga år som arbetet med nyckeltal inom äldreomsorgen har gjorts i Göteborgsregionens regi. Några kommuner har varit med från projektets start, 1995, några har varit borta något år men kommit tillbaka och några har kommit till under de senaste åren. I en sammanställ-ning av alla nettokostnader över tid kan noteras att kom-munerna närmat sig varandra allt mer för varje år. Vi som årligen arbetat med innehållet i rapporterna vill gärna tro att det beror på att nyckeltalsrapporten bidragit till ökade kunskaper och att man genom den lär av varandra.

Vad kostar en hemtjänsttimme?

I förra årets rapport användes för första gången Svenska kommunförbundets modell för att beräkna kostnaden för en hemtjänsttimme, utförd hos vårdtagaren. Förra året tog vi steget och gjorde mätningar i hemtjänsten för hur tiden används och genom det kunnat räkna fram kringtiden (icke vårdtagartid). I år har mätningarna gjorts ännu en gång. Årets mätning, liksom föregående år, visade att den totala kringtiden ligger på strax över fyrtio procent. I årets rapport har vi gått vidare i modellen och räknat fram kost-naderna för en hemtjänsttimme, vilket presenteras i kapitel

3.8. I kapitel 3.9 används sedan det framräknade priset på en hemtjänsttimme för att se hur många hemtjänsttimmar som motsvarar kostnaden för en plats i särskilt boende.

Mätning av tid i hemsjukvården

I takt med att den kommunala hälso- och sjukvården växer och blir en allt mer omfattande verksamhet blir det också intressant att titta på hur innehållet i arbetet ser ut. Några har uttryckt det som att ”det är dags att sätta hemsjukvår-den på kartan!”. Inspirerade av mätningarna som gjorts i hemtjänsten utformade vi en liknande modell för mätning av tid i hemsjukvården. Resultatet av mätningarna redovi-sas i kapitel 3.11 och visar på att den direkta patienttiden är knappt en tredjedel av den totala arbetstiden. Tiden för handledning och delegation till övrig vårdpersonal är mycket liten, vilket också står i paritet till den låga ande-len tid för hälso- och sjukvårdande insatser i mätningarna gjorda i hemtjänsten.

Arbetsledning

Det råder ingen tvekan om att förutsättningarna för ett gott ledarskap är en av ”nycklarna” till en väl fungerande verksamhet. Att mäta och jämföra detta i siffror är inte helt enkelt, särskilt som det många gånger handlar om personliga egenskaper hos cheferna själva. Alla chefer behöver dock förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. I kapitel 4.2 beskrivs därför hur chefernas ansvar ser ut avseende antal anställda och antal vårdtagare. Som ett komplement till tabellerna beskrivs också vilken typ av administrativt-, verksamhets- och personligt stöd som finns tillgängligt för cheferna samt möjlighet till kompe-tensutveckling.

Prognos fram till år 2010

För flera av kommunerna är de prognostiserade kostnads-förändringarna fram till 2010, för äldreomsorgen mycket stora. Från en minskning på 13 procent upp till en ökning på 59 procent. I kapitel 5 redovisas prognosen baserad på dagens verksamhet och den prognostiserade befolknings-utvecklingen. Prognosen visar bl.a. på rekryteringsbehovet fram till 2010, där den största utmaningen kanske inte lig-ger i det förändrade vårdbehovet och ökande andel äldre utan snarare i stora pensionsavgångar och naturlig rörlig-het hos befintlig personal.

(5)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre regleras i Soci-altjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Uppdraget är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort. Kommunerna kan själ-va bestämma inriktning och utform-ning på verksamheten. Det medför att den kommunala äldreomsorgen kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därför allt större. Inte minst mot bakgrund av en ökande äldre befolkning, begränsade resur-ser samt ökade krav på kvalitet och valfrihet.

Kommunerna rapporterar årligen in offentlig statistik för äldreomsor-gen till bl.a. SCB och Socialstyrelsen. Den statistiken saknar en del infor-mation för att en rättvisande jämfö-relse mellan kommunernas verksam-heter ska kunna göras. Dessa brister är ursprunget till att arbetet med ”Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionen” startade 1995. På grund av olika arbetssätt och redovisningsprinciper blir inte den offentliga statistiken helt jämförbar, då nyckeltalen många gången har

varierande innehåll. I arbetet med den här rapporten görs en mer omfat-tande genomgång av varje nyckeltal. Att ta fram dessa nyckeltal kan sedan medföra att några kommuner får räkna fram delar manuellt och ibland genom schablon, vilket ändå gör nyckeltalen mer rättvisande vid en jämförelse. I den här rapporten finns också, till skillnad från den offentliga statistiken, beskrivning av verksam-heten för att ge en mer heltäckande bild som kan förklara skillnader och likheter kommuner emellan.

1.2 Syfte

Arbetet syftar till att få fram nyck-eltal och beskrivningar som möjlig-gör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg. Dels för att lära om och jämföra med andra verksamheter men också för att få en ökad förståelse för den egna och dess unika delar. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äld-reomsorgen som är av speciellt intres-se att utveckla och analyintres-sera mer.

1.3 Process

Arbetet med årets rapport, som avser verksamhetsåret 2002, har genom-förts i samarbete med kommunerna – Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka,

Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö samt stadsdelarna Tynnered och Högsbo i Göteborgs Stad. Samtliga kommuner i Göteborgsregionen och alla stadsdelarna inom Göteborgs Stad bjuds in att anmäla sitt del-tagande i arbetet med nyckeltalen. Arbetsgruppen har bestått av en till fem representanter per kommun, där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare samt chefer på flera nivåer. Gruppen har träffats vid fem tillfäl-len från augusti 2002 till maj 2003 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rap-porten samt tillvägagångssätt. Grup-pen hade först en dag i augusti 2002 för en dags uppföljning av 2001 års rapport, en arbetsgrupp träffades i december för att fördjupa arbetet inom några områden. Det inledande arbetet för 2002 års rapport bestod av att de deltagande kommunerna hade två dagars internat där förut-sättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan tillsammans bestämdes. Efter insamlande och sammanställande av uppgifterna hölls först ett korrige-ringsmöte följt av två analysmöten. Göteborgsregionens kommunalför-bund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för samman-ställningen.

Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen

Maki Almusawe Ale kommun Kaj Andréasson Mölndals kommun

Gullan Eriksson Ale kommun Kai Rehdin Mölndals kommun

Eva B Andersson Ale kommun Benkt Ohlson Mölndals kommun

Sonny Dahl Alingsås kommun Maria Standar Partille kommun

Birgitta Näslund Alingsås kommun Katarina Noord Partille kommun

Roland Olsson Alingsås kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun

Ljubica Mrdja Härryda kommun Patrik Alexandersson Stenungsunds kommun

Marie Björlid Härryda kommun Laila Erlandsson Stenungsunds kommun

Annika Andersson Härryda kommun Eva Källén Stenungsunds kommun

Anne-Marie Bergenthorn Högsbo SDN, Göteborg Noomi Holmberg Stenungsunds kommun

Per Forsström Högsbo SDN, Göteborg Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun

Sixten Hallberg Kungsbacka kommun Helena Stahre Tjörns kommun

Eva Djervbrant Jacobsson Kungsbacka kommun Lisbeth Sjöling Tynnered SDN, Göteborg Lilianne Bengtsson Kungälvs kommun Gunilla Sundqvist Tynnered SDN, Göteborg Carina Carlsson Kungälvs kommun Inger Thalenius Tynnered SDN, Göteborg

Lars Wingfors Lerums kommun Johanna Johansson Öckerö kommun

Andreas Hasselteg Lerums kommun Eva Bergström Öckerö kommun

Ulla Börjesson Lilla Edets kommun

Mona-Lis Kärnstrand Lilla Edets kommun Projektledning och sammanställning

(6)

2.1 Ale

Ale kommuns befolkning finns gan-ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älv-dalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kom-munen har som många andra för-ortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen.

Organisation

Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar, äld-reomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Inom äldreomsorgen finns en äldre-omsorgschef och nio enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar fullt ut för sitt område. I de flesta fall är verk-samheten renodlad i form av hemtjänst/servicehus eller boende.

2 Kommunbeskrivningar

Två chefer ansvarar för rehabilite-ringsverksamheten respektive hem-sjukvården. Antal anställda per hel-tidsanställd chef varierar mellan trettiofem till sextiofem personer. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömarenhet som arbetar mot både äldre- och handikapp-omsorgen. Fördelning av lediga plat-ser inom särskilda boenden görs av en ”boendegrupp”. I Surte driver ISS Care partner Service AB ett äldrebo-ende på entreprenad. Hälso- och

sjuk-vården inklusive nattpatrull finns samlad i en organisation med enskild chef. Sjuksköterskorna har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordi-närt och särskilt boende inom ett geo-grafiskt område. På natten ingår sjuksköterskorna i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med indi-viden i centrum, och för att förverk-liga detta arbetar vi med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt.

Fakta Ale kommun

Befolkning

Antal invånare 2002-12-31 ...25 835 varav andel personer 65-w år... 13,1%

Total kommunal skatt...32:25

varav primärkommunal skatt (exkl. begrav-ningsskatt och begravningsavgift) ...22:00

Personal i äldreomsorgen

Antal årsarbetare ...315 Antal anställda...380 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 83%

Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader ... 16,3%

Nettokostnad per inv, 65-w år ... 41,5 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år .... 153,8 tkr

Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader ...125 512 Lokalkostnader ...9 795 Övriga kostnader ...19 866 Bruttokostnad ...155 173 Intäkter ...14 936 Nettokostnad...140 237

Nettokostnad per verksamhet, Tkr

Särskilda boendeformer ...65 407 Stöd i ordinärt boende ...30 356 Stöd i serviceboende...8 649 Hemsjukvård ...10 103 Rehab ...11 950 Bostadsanpassning ...1 000 Färdtjänst ...2 359 Övrigt ...10 413 Nettokostnad...140 237

I detta kapitel finns för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi och organisation, med fokus på omsorg om den äldre befolkningen (65-w år). För varje kom-mun finns också en faktaruta innehållande siffror från bokslut för år 2002 och andra fakta som t.ex. befolkning, skattesats och personal. Alla Göteborgsregionens kommuner ligger i Väs-tra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Halland. Efter fakta om kommunerna redovisas befolkningssiffror för 2002 samt befolkningsprognos för 2010. Kapitlet avslutas sedan med några sammanfattande jämförelser av kommunernas kostnader för äldreomsorgen i sin helhet.

(7)

2.2 Alingsås

Alingsås kommun ligger 45 km nordöst om Göteborg. Cirka sjuttio procent av befolkningen bor i central-orten Alingsås. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Kommunen är mycket landsbygdspräglad och har en

viss befolkningskoncentration i den norra delen av kommunen.

Organisationsbeskrivning

Under kommunfullmäktige och kom-munstyrelse lyder totalt nio nämnder, där i bland Vård &

Äldreomsorgs-2.3 Härryda

Fakta Alingsås kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...186 743 Stöd i ordinärt boende ...55 409 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...23 829 Rehab ...17 932 Bostadsanpassning ...2 826 Färdtjänst ...5 981 Övrigt ...11 359 Nettokostnad...304 079

nämnden. Förvaltningen är orga-niserad i Vård & Omsorg samt en administrativ enhet. Vård & Omsorg har en områdesindelning baserad på fem hemtjänst/hemsjukvårdsområden samt en rehabenhet och en enhet för fastigheter. Kommunens sjuk-sköterskor är placerade inom res-pektive hemtjänstområde. Under förvaltningsenheten finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i fler enheter, vilka leds av enhetschefer. Varje enhetschef kan ansvara för upp till ca femtio anställ-da. Förvaltningen har tre färdtjänst-handläggare, centralt placerade under den administrativa chefen. Vård & Äldreomsorgsnämnden ansvarar för alla hälso - och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsaser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med sju års ålder. Bistånds-bedömningen genomförs av särskilda biståndshandläggare som är centralt placerade inom administrationen.

Härryda kommun ligger utmed riks-väg 40 mellan Göteborg och Borås. Hälften av ytan är täckt av skog och en tolftedel av sjöar. Företag med behov av goda kommunikationer uppskattar Härryda kommun för närheten till de stora riksvägarna, järnvägen, Göteborgs hamn, Göte-borg och till Landvetter flygplats, som ligger mitt i kommunen. I den största orten, Mölnlycke, bor unge-fär hälften av kommunens invånare. Närmast flygplatsen ligger Landvet-ter och den lilla orten Härryda, i ösLandvet-ter Hindås, Rävlanda och Hällingsjö.

Organisationsbeskrivning

Socialtjänsten är en av den kom-munala förvaltningens fem sektorer. Socialtjänsten är i sin tur uppdelad i fyra verksamhetsområden: Ledning

Fakta Härryda kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...81 645 Stöd i ordinärt boende...28 887 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...16 737 Rehab ...4 634 Bostadsanpassning ...662 Färdtjänst ...3 375 Övrigt ...10 377 Nettokostnad...146 318

(8)

2.4 Högsbo SDN

Högsbo är en av Göteborg Stads tjugoen stadsdelar och tillhör väster-regionen tillsammans med Askim, Frölunda, Tynnered och Älvsborg. Bostäderna i stadsdelen består i huvudsak av lägenheter i flervå-ningshus som saknar hiss. Det finns

i stadsdelen ett stort industriområde som sysselsätter ca femtontusen män-niskor. Stora delar av Högsbo ligger i berg och bergssluttningar som gör att vissa delar av Högsbo är mycket backigt. Stadsdelen har en befolkning med hög andel äldre och andelen

invå-nare som är sjuttiofem år och äldre är dubbelt så stor som genomsnittet för Göteborg. Andelen personer i stads-delen med invandrarbakgrund är drygt fem procent.

Organisationsbeskrivning

Stadsdelschefen är den högsta chefs-nivån för förvaltningen, som är indelad i sju verksamhetsområden. Högsbo är resursnämnd och ansva-rar dels för hemsjukvård och miss-bruksvård i väster samt boende och aktiveringscentrum för neurologiskt funktionshindrade, specialpedagogik och särskola för hela kommunen. Drygt artonhundra personer arbetar i förvaltningen och äldreomsorgen är den största verksamheten. För äldreomsorgen ansvarar en verksam-hetschef och för varje boende och för hemtjänsten ansvarar en enhetschef. Under enhetscheferna finns sam-ordnare som har arbetsledaransvar och budgetansvar. I Högsbo arbetar man med ett nära ledarskap och det innebär att samordnarna har personalansvar för mellan tio till tjugofem personer. Äldreomsorgen har ett biståndskontor som beslutar om insatser till personer över 65 år. Här finns även en gemensam belägg-ningsenhet för väster som fördelar platser på särskilda boenden. På sär-skilda boenden finns sjuksköterskor i den egna organisationen. Högsbos hemsjukvård ansvarar för den kom-munala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet. I stadsdelen finns även en MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Trygghetslarm besva-ras och fördelas av en trygghetsjour i stadsdelen Frölunda.

Fakta Högsbo SDN

Befolkning

Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 47,0%

Särskilda boendeformer ...111 994 Stöd i ordinärt boende...36 120 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...5 011 Rehab ...3 884 Bostadsanpassning ...1 058 Färdtjänst ...6 154 Övrigt ...10 841 Nettokostnad...175 062

och administration, Äldreomsorg, Handikappomsorg samt Individ och familjeomsorg. Sektorn har tre chefs-nivåer: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år i både de särskilda boendefor-merna och i det ordinära boendet. Äldreomsorgen är indelad i särskilda boenden, biståndsenhet, hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Häl-so- och sjukvården är indelad i två hemsjukvårdsdistrikt och en rehabili-teringsverksamhet. I hälso- och sjuk-vårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Hemtjänst- och rehabiliterande insatser utförs även för personer under 65 år. Färdtjäns-ten flyttades i början av 2000 över till

(9)

2.6 Kungälv

Kungälvs kommun ligger norr om Göteborg. Områdena Kungälvs stad och Ytterby har i det närmaste vuxit samman. I dessa delar bor ungefär hälften av kommunens befolkning. Kommunen omfattar både tätort, glesbyd och skärgård. Ön Marstrand har en mer omfattande permanentbo-ende befolkning medan det på övriga öar bor färre året runt.

Organisationsbeskrivning

Kommunorganisationen i Kungälv är s.k. traditionell. Socialtjänsten är upp-delad i fyra verksamheter; handikapp-omsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Hälso- och sjukvården leds av en verksamhetschef och är organiserad i två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef, med stöd av tre verksamhetssekreterare. Deras uppgifter är främst anhörigstöd, datastöd samt stöd i förändrings- och utvecklingsarbete. Äldreomsorgen är indelad i sjutton enheter som leds av

2.5 Kungsbacka

Kungsbacka kommun har ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolk-ningen. Kommunens läge mellan ”hav och insjö” lockar till sig nya invånare och befolkningen ökar stadigt. Av Kungsbackas ca tjugosextusen bostä-der består ca sjuttio procent av små-hus, tjugofem procent av hyresrätter och fem procent av bostadsrätter. Av kommunens ca artontusen utpendlare reser drygt åttio procent till Göteborg och Mölndal.

Organisationsbeskrivning

Äldreomsorgsförvaltningen arbetar under Äldreomsorgsnämnden och är en av kommunens tolv förvalt-ningar. Under förvaltningschefen är verksamheten indelad i tjugo verk-samhetsbaser varav sexton innefat-tar någon form av äldreboende och i sex av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Endast en

verk-samhetsbas omfattar enbart ordinärt boende. Det finns dessutom verksam-hetsbaser för larm- och nattpatruller, för hemsjukvårdens sjuksköterskor i centrum och nordväst och för rehabi-literingsverksamheten som utgörs av

arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabassistenter. Åtta biståndshand-läggare, nu organiserade under en egen verksamhetschef, beslutar om hemtjänstinsatser, anhörigvård och inflyttning på äldreboenden.

Fakta Kungsbacka kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...139 729 Stöd i ordinärt boende...60 816 Stöd i serviceboende...93 674 Hemsjukvård ...23 081 Rehab ...3 410 Bostadsanpassning ...1 756 Färdtjänst ...5 299 Övrigt ...26 499 Nettokostnad...354 264

vardera en enhetschef. Biståndsen-heten ansvarar för alla utredningar enligt socialtjänstlagen och enhets-chefen för denna verksamhet ansva-rar för boendeplaceringar. Under 2001 organiserades ledningen om för äldreomsorgens kök. En

kost-chef ansvarar nu för verksamheten. Ansvaret för färdtjänsten övergick under hösten 2002 från socialtjäns-ten till gatukontoret. Socialtjänssocialtjäns-tens ledord för verksamheten är trygghet, delaktighet och utveckling ur ett bru-karperspektiv.

Fakta Kungälvs kommun

Befolkning

(10)

2.7 Lerum

Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kom-munens invånare bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Lerum är störst och räknas som centralort. All övergripande kommunal förvaltning är lokaliserad hit. Varje dag pendlar ca tolvtusen personer ut ur kommu-nen. Till kommunen pendlar några tusen per dag.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet vänder sig till kommun-invånare som har behov av stöd och hjälp i sin livsföring. Förvaltningen är indelad i verksamhetsområdena han-dikapp- och äldreomsorg och har ett brett utbud av service. Äldreomsor-gen har tre ben: Hemvård, hemsjuk-vård, dagverksamheter, kök samt sär-skilda boenden utgör det ena och har tre chefsnivåer (förvaltnings-, verk-samhets-, enhetschef). Biståndsenhe-ten är det andra benet och har två

Fakta Lerum kommun

2.8 Lilla Edet

Lilla Edets kommun ligger längs Göta älvs dalgång och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan samt Uddevalla. Kommunen består av tre tätorter, öppna jordbruksbygder och stora sjörika skogsområden. Huvudsaklig näringsgren är industri och jordbruk. Den huvudsakliga boendestrukturen är egna hem.

Organisationsbeskrivning

Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden; Individ- och familjeomsorg samt Vård och omsorg där LSS numera ingår. Individ- och familjeomsorg leds av en områdeschef medan Vård och omsorg är direkt underställd soci-alchefen. Vård och omsorg är upp-delad i sju enheter; särskilt boende, hemtjänst, hemsjukvård,

kostproduk-Fakta Lilla Edets kommun

Befolkning

Antal årsarbetare ...453 Antal anställda...547 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 82,7%

chefsnivåer, förvaltnings- och verk-samhetschef. Rehabenheten utgör det tredje benet och har två chefsnivåer, förvaltnings- och Rehabchef, (som til-lika är MAR). Färdtjänst ingår också i förvaltningen. Biståndsbedömningen görs av speciella biståndshandläggare. Lerums kommun har en medarbetar-filosofi som består av fem ledord; Lust, Engagemang, Reflexion, Unik

och Mod. Den beskriver vad kommu-nen som arbetsgivare tycker är viktigt för att man ska åstadkomma en att-raktiv arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje och utveckling. Med-arbetarfilosofin utgör grunden för ett gemensamt förhållningssätt och där ledordens konkreta innebörd tas fram i dialog på varje arbetsplats.

enhetschefer som ansvarar för budget och personal. Hemsjukvården leds

Ett boende har sjuksköterskor i sin organisation medan hemsjukvården Befolkning

Särskilda boendeformer ...54 813 Stöd i ordinärt boende...16 280 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...7 495 Rehab ...3 560 Bostadsanpassning ...1 094 Färdtjänst ...894 Övrigt ...4 372 Nettokostnad...88 508

(11)

2.10 Partille

Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner och har en kon-centrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar; Par-tille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindu-stri och utvinning, handel och kom-munikationer samt vård och omsorg. Andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i riket och i regionen.

Organisationsbeskrivning

Äldreomsorgen i Partille kommun bedrivs av vård- och omsorgsför-valtningen som bildades i januari 2002. Förvaltningen är indelad i tre avdelningar: handikappomsorg, Partillerehab och äldreomsorg med en ansvarig avdelningschef för res-pektive avdelning. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från

Fakta Partille kommun

2.9 Mölndal

Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolk-ningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kål-lered och Lindome. De södra delarna av av kommunen består mest av landsbygd.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdel-ningar: Administration, Handikap-pomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: Förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insat-ser till personer över 65 år och är updelad i tjugofem områden med en ansvarig verksamhetschef per områ-de. Områdena består av hemtjänst/ serviceboende och/eller särskilt boende. Dessutom finns en verksam-hetschef för kök. Biståndsbeslut tas

Fakta Mölndals kommun

Befolkning

Särskilda boendeformer ...194 881 Stöd i ordinärt boende...69 877 Stöd i serviceboende...44 199 Hemsjukvård ...31 657 Rehab ...13 605 Bostadsanpassning ...1 736 Färdtjänst ...6 727 Övrigt ...12 440 Nettokostnad...375 122 Befolkning Antal invånare 2002-12-31 ...33 165 varav andel personer 65-w år... 14,4%

Särskilda boendeformer ...84 343 Stöd i ordinärt boende...39 717 Stöd i serviceboende...16 315 Hemsjukvård ...17 173 Rehab ...5 767 Bostadsanpassning ...344 Färdtjänst ...1 825 Övrigt ...13 288 Nettokostnad...178 772 av äldreomsorgssekreterare, som till-hör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Äldreomsorgssekreterarna

är organiserade under en egen verk-samhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för

(12)

2.11 Stenungsund

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg, var år 2002 den rela-tivt snabbast växande kommunen i Sverige. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål. Stenungsunds kommun har en relativt ung och välutbildad befolkning. Industrierna och kommu-nen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund.

Organisationsbeskrivning

Kommunens politiska organisa-tion skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styr via fem fasta beredningar, två

myndighets-handikappomsorgen. När det gäl-ler hemsjukvård och hemtjänst är all service, även till personer under 65 år organiserad inom äldreomsor-gen. Äldreomsorgen är indelad i sex enheter med nio verksamhetschefer. Enheterna är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef har lednings-ansvar för 30-65 personer. Under året förändrades organisationen för kom-munsjuksköterskor. Förändringen resulterade i en samlad organisation av kommunsjuksköterskor under en verksamhetschef med målet att tydlig-göra sjuksköterskornas yrkesroll och utveckla ett konsulterande arbetssätt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetscheferna ansvarar för verkställigheten. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar inte för färdtjänsten.

Fakta Stenungsunds kommun

nämnder och en kommunstyrelse med tre utskott. Social omsorg ingick mellan 1997 och 2002 i utföraror-ganisationen som var kopplad till beställarförbundet/samverkansorga-net 4S. Social omsorg ansvarar för äldreomsorg och hemsjukvård i kom-munen. Hemtjänstchefen ansvarar för hemtjänsten och de fyra distriktsan-knutna områdescheferna som tillika är biståndsbedömare. Boendechefen, tillsammans med fyra områdeschefer, har övergripande ansvar för verksam-heten i de två äldreboenden som finns. MAS/verksamhetschef för kommunal- hälso- och sjukvård ansvarar för sjuk-sköterskeenhet och där tillhörande områdeschef.

hemsjukvård och bistånd. Sjukskö-terskeorganisationen är indelad i två områden med en verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksam-hetschef och tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd.

Befolkning

Särskilda boendeformer ...52 507 Stöd i ordinärt boende...24 024 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...12 618 Rehab ...2 503 Bostadsanpassning ...1 993 Färdtjänst ...2 612 Övrigt ...7 601 Nettokostnad...103 858

(13)

Göteborg är indelad i tjugoen stadsde-lar i varierande storlek. Varje stadsdel i Göteborg innehåller de verksamheter som är traditionella i en vanlig kom-mun som förskola, skola, individ och familjeomsorg, kultur och fritid osv. Stadsdelsnämnden ansvarar för verk-samheten i stadsdelen. Stadsdelarna ingår i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i väster. I stadsdelen finns varierande bostadsbebyggelse, med både radhusområde, villor samt flera områden med hyreshus. Tynnered har en förhållandevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen har invandrarbakgrund. I Tynnered finns ingen industri etablerad men en stor del av de boende arbetar i den kom-munala verksamheten, främst i skola, förskola och äldreomsorg. Det finns två små affärscentra på Opaltorget och Smycketorget och närhet till Frölunda torg, som är ett stort affärs-centrum i den angränsande stadsdelen Frölunda.

Organisationsbeskrivning

Verksamheter styrs på två olika nivåer, dels från kommunfullmäk-tige i Göteborgs stad och dels från stadsdelsnämnden. Äldreomsorgen som benämns ”Vård och omsorg”, ansvarar för biståndsbedömning, förebyggande verksamhet, hem-tjänst, äldreboende och den kom-munala hälso- och sjukvården i de särskilda boendena. I verksamheten finns, förutom chef för Vård och omsorg, femton enhetschefer som arbetar i ledningsgrupp tillsammans med MAS, kvalitetssamordnare och planeringsledare. Tynnered produce-rar mer platser i särskilt boende än det finns behov av i stadsdelen och säljer platser i väster. I väster finns en gemensam beläggningsenhet som fördelar platser efter äldres

önske-2.13 Tynnered SDN

2.12 Tjörn

Tjörn är en skärgårdskommun och Sveriges sjätte största ö. Till kom-munen hör också sju bebodda min-dre öar och ett stort antal holmar och skär. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fisk- och konservindustri, rederier, varv och hamnrörelser. Läget i Västra Götaland och närheten till Göteborg gör att många kommuninvånare pendlar till arbeten utanför kom-munen.

Fakta Tjörns kommun

Organisationsbeskrivning

Socialnämnden är uppdelad i följande verksamheter: Äldreomsorg, Hem-sjukvård, Individ- och Familjeom-sorg, Särskilda omsorger (omfattar även LSS), Kommunrehab och en Socialmedicinsk enhet. En central stab är behjälplig med personal- och ekonomifrågor. Äldreomsorgen och hemsjukvården är indelad i fem verksamhetsområden, med en verk-samhetschef i varje som är direkt underställd socialchefen. Biståndsen-heten är en separat avdelning som även handlägger färdtjänsten. Hem-sjukvården är distriktsindelad med sjuksköterskor placerade i distrikten dagtid. Kvällstid finns två sjukskö-terskor mobilt i hela kommunen och nattetid finns en sjuksköterska, samt att kommunen i samarbete med pri-märvården har tillgång till en ”kom-mundoktor”.

Befolkning

Särskilda boendeformer ...57 856 Stöd i ordinärt boende...17 054 Stöd i serviceboende...7 621 Hemsjukvård ...7 734 Rehab ...3 301 Bostadsanpassning ...858 Färdtjänst ...1 400 Övrigt ...7 167 Nettokostnad...102 991

(14)

Fakta Tynnered SDN

2.12 Öckerö

Öckerö kommun består av tio bebod-da öar, varav fyra är sammabundna med broar. Sextiosju procent av invå-narna bor på huvudöarna Öckerö och Hönö och merparten bor i eget småhus. Befolkningen i kommunen

har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbe-tande pendlar ut från kommunen till sina arbeten trots att den enda förbin-delsen med fastlandet är bilfärja.

Organisationsbeskrivning

Äldreomsorgen i Öckerö kommun är organiserad i en beställar- och utförarorganisation. Beställarenheten ansvarar för all myndighetsutövning. Biståndsbesluten verkställs av utföra-renheterna: hemvård (hemtjänst och hemsjukvård) ett rehabiliterings- och korttidsboende, ett särskilt boende för äldre och ett för dementa. Varje utförarenhet leds av en verksam-hetschef som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget, upp-följning samt verksamhetens kvalitet och utveckling. Den kommunala hälso- och sjukvården ligger under respektive verksamhetschef.

Fakta Öckerö kommun

mål av placering och efter behov. I

Göteborg har en äldreomsorgsplan antagits under året i perspektivet 2002-2010. I planen beskrivs en tyd-lig strategi att satsa på att människor i större utsträckning ska bo kvar i det ordinära boendet och visar på vikten av förebyggande verksamhet. I västra stadsdelarna finns varje år en regio-nal plan med spelregler för arbetet med boendeplatser m.m. Vård och omsorg har sjuksköterskor i de sär-skilda boendena i den egna organisa-tionen. Den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet administreras av resursverksamhet i Högsbo stadsdel. Samverkan sker också med primärvården i väster. Trygghetslarm i hemtjänst besvaras och fördelas av en organisation med trygghetsjour i Frölunda stadsdel.

Befolkning

Särskilda boendeformer ...44 077 Stöd i ordinärt boende...18 192 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...8 040 Rehab ...3 602 Bostadsanpassning ...371 Färdtjänst ...1 630 Övrigt ...2 199 Nettokostnad...78 111 Befolkning Antal invånare 2002-12-31 ...27 531 varav andel personer 65-w år... 15,0%

Särskilda boendeformer ...108 249 Stöd i ordinärt boende...28 173 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...12 020 Rehab ...1 895 Bostadsanpassning ...-Färdtjänst ...5 588 Övrigt ...8 070 Nettokostnad...163 995

(15)

-15% 0% 15% 30% 45% 60% 75% Totalt Öck erö Tynne red SDN Tjörn Stenun gsund Parti lle Mölndal Lilla Ed et Lerum Kung älv Kungsbacka Högsbo SDN Härryda Alings ås Ale 38% -1% 19% 4% 37% 32% 41% 31% 21% 12% 36% 30% 18% 12% 13% 15% 25% 66% 54% 30% 15% 13% 21% -2% 65–79 år 80–w år 11% 4% 25% 16% -12% -14%

2.15 Befolkning 2002 och befolkningsprognos för 2010

Nedan redovisas kommunernas befolkningssiffror för 2002-12-31, hämtade från SCB:s befolkningsstatistik, samt kom-munernas egna befolkningsprognoser för 2010.

Befolkning 2002 Total-befolkning Antal 65-w år 65-w år i % Antal 65-79 år 65-79 år i % Antal 80-w år 80-w år i % Ale 25 835 3 383 13,1% 2 471 9,6% 912 3,5% Alingsås 35 327 6 234 17,6% 4 227 12,0% 2 007 5,7% Härryda 30 844 3 752 12,2% 2 799 9,1% 953 3,1% Högsbo SDN 16 591 4 405 26,6% 2 779 16,8% 1 626 9,8% Kungsbacka 66 573 9 374 14,1% 6 926 10,4% 2 448 3,7% Kungälv 37 912 5 997 15,8% 4 490 11,8% 1 507 4,0% Lerum 35 558 4 673 13,1% 3 488 9,8% 1 185 3,3% Lilla Edet 13 010 1 963 15,1% 1 430 11,0% 533 4,1% Mölndal 57 079 8 341 14,6% 5 927 10,4% 2 414 4,2% Partille 33 165 4 761 14,4% 3 510 10,6% 1 251 3,8% Stenungsund 21 755 2 998 13,8% 2 318 10,7% 680 3,1% Tjörn 14 826 2 584 17,4% 1 919 12,9% 665 4,5% Tynnered SDN 27 531 4 135 15,0% 3 145 11,4% 990 3,6% Öckerö 11 981 1 998 16,7% 1 416 11,8% 582 4,9% Totalt 427 987 64 598 15,1% 46 845 10,9% 17 753 4,1% Befolkningsprognos 2010 Total-befolkning Antal 65-w år 65-w år i % Antal 65-79 år 65-79 år i % Antal 80-w år 80-w år i % Ale 27 659 4 314 15,6% 3 407 12,3% 907 3,3% Alingsås 36 627 7 106 19,4% 5 022 13,7% 2 084 5,7% Härryda 32 898 5 088 15,5% 3 829 11,6% 1 259 3,8% Högsbo SDN 17 569 3 811 21,7% 2 383 13,6% 1 428 8,1% Kungsbacka 72 937 12 987 17,8% 9 777 13,4% 3 210 4,4% Kungälv 40 958 7 139 17,4% 5 455 13,3% 1 684 4,1% Lerum 36 516 6 290 7,2% 4 746 13,0% 1 544 4,2% Lilla Edet 12 659 2 205 17,4% 1 683 13,3% 522 4,1% Mölndal 60 948 9 362 15,4% 6 625 10,9% 2 737 4,5% Partille 34 329 5 606 16,3% 4 036 11,8% 1 570 4,6% Stenungsund 23 782 4 897 20,6% 3 850 16,2% 1 047 4,4% Tjörn 15 094 3 263 1,6% 2 497 16,5% 766 5,1% Tynnered SDN 28 037 4 750 16,9% 3 557 12,7% 1 193 4,3% Öckerö 12 389 2 176 7,6% 1 571 12,7% 605 4,9% Totalt 452 402 78 994 17,5% 58 438 12,9% 20 556 4,5%

(16)

2.16 Kostnad för äldreomsorg

Här redovisas den totala nettokost-naden för äldreomsorgen i varje kommun. Nettokostnaden är också relaterad till äldre invånare samt till de personer som får insatser från äldreomsorgen enligt

Socialtjänstla-gen (SoL), i form av hemtjänst eller särskilt boende (personer som enbart får insatser från den kommunala Häl-so- & sjukvården eller enbart färd-tjänst ingår inte). Nettokostnaderna i tabellen nedan är hämtade från

Nettokostnad för äldreomsorgen totalt, i tkr Nettokostnad per kommuninvånare, 65–w år, tkr Nettokostnad per kommuninvånare 80–w år, tkr Nettokostnad per person med insatser enligt SoL, 65-w, tkr

Nettokostnad per person med insatser

enligt SoL, 80-w år, tkr Ale 140 237 41,5 153,8 277,7 393,9 Alingsås 304 079 48,8 151,5 323,5 412,6 Härryda 146 318 39,0 153,5 274,0 369,5 Högsbo SDN 175 062 39,7 107,7 199,2 259,4 Kungsbacka 354 264 37,8 144,7 270,0 363,7 Kungälv 218 338 36,4 144,9 260,2 579,1 Lerum 193 305 41,4 163,1 357,3 445,4 Lilla Edet 88 508 45,1 166,1 323,0 427,6 Mölndal 375 122 45,0 155,4 267,4 370,7 Partille 178 772 37,5 142,9 284,7 411,9 Stenungsund 103 858 34,6 152,7 338,3 540,9 Tjörn 102 991 39,9 154,9 352,7 455,7 Tynnered SDN 163 995 39,7 165,7 355,7 515,7 Öckerö 78 111 39,1 134,2 294,8 373,7 Medel 187 354 40,4 149,4 298,5 422,8

I diagrammet nedan visas både net-tokostnad utslaget per person med insatser samt hur stor andel av befolk-ningen som får insatser. Slutsatsen man kan dra utifrån den här bilden

är att om det är en högre andel av befolkningen som får insatser innebär det vissa ”stordriftsfördelar” och att den brytpunkten verkar finnas runt andelen tretton procent och uppåt.

kommunernas faktarutor tidigare i kapitlet. Personer med insatser enligt SoL, i form av hemtjänst eller särskilt boende, är hämtade från kapitel 3, där de redovisas utförligt. tkr 0 100 200 300 400 Högsbo SDN Kung älv Mölnda l Kungsbacka Härryda Ale Parti lle Öckerö Lilla Ed et Alings ås Stenun gsund Tjörn Tynne red SDN Lerum 0% Nettokostnad per personer med insatser, 65–w år

Andel av befolkningen, 65–w år, med insatser

357 356 353 338 324 323 295 285 278 274 270 267 260 198 12% 10% 20% 11% 11% 10% 15% 14% 13% 13% 15% 14% 14% 17% 14% 20%

(17)

0% 10% 20% 30% 40% 50% Kungsbacka Kung älv Härryda Stenun gsund Parti lle Ale Lerum Tynne red SDN Lilla Ed et Mölndal Öckerö Tjörn Alings ås Högsbo SDN 47% 25% 23% 20% 18% 18% 17% 17% 16% 16% 16% 15% 15% 13% 27% 18% 17% 17% 15% 15% 15% 13% 13% 14% 14% _12% 14%

Äldreomsorgens andel av kommunens totala kostnader Andel invånare 65–w år

16%

Nästa diagram visar hur stor andelen av kommunens/stadsdelens totala kostnader som går till äldreomsorgen samt hur stor andel invånare som är i åldrarna 65-w år. För stadsdelarna Högsbo och Tynnered bör man här ha i åtanke att de bara ansvarar för de ”mjuka” kommunala verksamhe-terna (förskola, grundskola, kultur & fritid, IFO samt vård och omsorg) och har därför inte med de tekniska verk-samheterna i de totala kostnaderna. Utifrån vad som kan utläsas i

dia-grammet verkar det inte enbart vara andelen äldre i kommunen/stadsdelen som styr hur mycket resurser som satsas på äldreomsorgen. Inte heller om man tittar på andelen i den äldre åldersgruppen, 80-w år, så verkar det styra hur mycket resurser som går till äldreomsorgen. Doktoranderna Tobias Nilsson och Niclas Dams-gaard, vid Stockholms universitet, har i rapporten ”Valfrihet på äldre-dagar” tittat på vilka faktorer som styr kostnaderna för äldreomsorgen.

De har funnit att det varken är kom-munens hälsostandard, befolknings-storlek eller skattekraft utan istället mer påverkningsbara variabler som antal anställda och politiska val och ambitioner1_{. I sina studier har de även}

sett tendenser till att den politiska led-ningens fördelning på ålder och kön påverkar prioriteringar, som att äldre manliga politiker är mer benägna att satsa på äldreomsorg medan unga kvinnliga politiker satsar mer på barnomsorg och skola.

Kommun/År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ale - 116,0 - 129,1 134,0 133,5 143,3 153,8 Alingsås 108,5 113,3 113,7 118,1 120,0 132 143,5 151,5 Härryda - - - 157,5 153,5 Högsbo SDN - - - 107,7 Kungsbacka - - 139,9 139,3 - 136,0 136,7 144,7 Kungälv 142,2 159,1 164,6 123,7 133,5 138,4 - 144,9 Lerum 130,6 170,7 179,0 187,2 148,7 143,5 152,8 163,1 Lilla Edet 167,1 136,1 142,0 148,6 165,6 166,1 Mölndal 114,9 128,9 134,0 134,0 139,4 137,9 148,6 155,4 Partille 114,9 109,5 114,2 117,7 137,9 131,4 141,5 142,9 Stenungsund - - - 173,5 128,3 133,6 147,6 152,7 Tjörn - - 134,9 133,0 149,0 142,8 140,9 154,9 Tynnered SDN - - - 152,0 165,7 Öckerö 95,0 92,1 93,6 104,0 124,5 137,5 136,1 134,2 Medel 117,7 127,1 151,2 136,0 166,0 137,7 147,1 149,4

Nettokostnad per invånare, 80-w år, tkr

(18)

I ovanstående tabell har nettokostnad per invånare, 80 år och uppåt, sam-manställt för samtliga år som nyck-eltal inom äldreomsorgen har gjorts i Göteborgsregionens regi. Några kommuner har varit med samtliga år, några har varit borta något år men kommit tillbaka och några har kom-mit till under de senaste åren. Genom

att välja att göra den här jämförelsen med de ”äldre, äldre” blir både siff-rorna och diagrammet mer överskåd-ligt. Tendenserna är dock densamma om man jämför åldersgruppen 65 år och uppåt. Över tid kan noteras att kommunerna närmat sig varandra i kostnadsnivåer. Avsikten med dia-grammet nedan är inte att kunna följa

utvecklingen för varje kommun utan att illustrera den samlade bilden över hur kommunerna faktiskt verkar ha närmat sig varandra i kostnadsnivåer. Vi som årligen arbetat med innehål-let i rapporterna vill gärna tro att det beror på att nyckeltalsrapporten bidragit till ökade kunskaper och att man genom den lär av varandra.

90 140 190 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 tkr Stenungsund Härryda Tynnered SDN Högsbo SDN Lilla Edet Kungälv Lerum Medel Mölndal Partille Alingsås Öckerö Ale Tjörn Kungsbacka

(19)

3 Vård och omsorg i särskilt och

ordinärt boende

Sedan ädelreformen genomfördes 1992 har kommunerna ett samlat ansvar för äldreomsorgen. Kommu-nerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rap-porten är äldreomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boen-de. De särskilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (boenden som tidigare kallades för ålderdomshem och sjukhem) och demens- psykoge-riatriskt boende (t.ex. gruppbostäder för åldersdementa eller äldre psykiskt handikappade). I de särskilda

boen-dena finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemensamma utrymmen för måltider och annan service. På de somatiska boenden som har hög vård-tyngd finns dessutom ofta resurser för medicinsk vård.

Som ordinärt boende räknas det egna hemmet samt de serviceboenden (servicehus och servicelägenheter), som sju av kommunerna här har. Omsorg i ordinärt boende sker genom hemtjänst, hemsjukvård och vanligt-vis också trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dag-central. Serviceboendena består idag

många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand som de boende blir äldre och omvårdnadsbehovet ökar förändras karaktären på boen-dena. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppbo-enden integrerade, vilket gör att exak-ta gränsdragningar mellan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får ibland använ-das i beräkningarna. Hemsjukvården utför sjukvårdande insatser i det egna hemmet och i de särskilda boendena (dock ej läkarinsatser).

3.1 Insatser enligt SoL

Siffrorna nedan visar antalet personer med biståndsbedömda insatser, enligt Socialtjänstlagen (SoL). Insatser i form av färdtjänst och hemsjukvård ingår alltså inte. Insatserna redovisas

för samtliga personer 65-w år och uppdelat på åldersgrupperna 65-79 år samt 80-w år2_{. Insatserna är också}

fördelade efter särskilt och ordinärt boende samt serviceboende.

Insatser för befolkningen 65–w år Personer med insatser Varav i ordinärt boende Varav i boende Varav i särskilt boende

Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef.

Ale 505 14,9% 259 7,7% 77 2,3% 169 5,0% Alingsås 940 15,1% 461 7,4% 0 - 479 7,7% Härryda 534 14,2% 328 8,7% 0 - 206 5,5% Högsbo SDN 879 20,0% 566 12,8% 0 - 313 7,1% Kungsbacka 1 312 14,0% 652 7,0% 316 3,4% 344 3,7% Kungälv 839 14,0% 450 7,5% 37 0,6% 352 5,9% Lerum 541 11,6% 264 5,6% 23 0,5% 254 5,4% Lilla Edet 274 14,0% 137 7,0% 0 - 137 7,0% Mölndal 1 403 16,8% 667 8,0% 230 2,8% 506 6,1% Partille 628 13,2% 285 6,0% 148 3,1% 195 4,1% Stenungsund 307 10,2% 183 6,1% 0 - 124 4,1% Tjörn 292 11,3% 129 5,0% 35 1,4% 128 5,0% Tynnered SDN 461 11,1% 255 6,2% 0 - 206 5,0% Öckerö 265 13,3% 135 6,8% 0 - 130 6,5% Totalt 9 180 14,2% 4 771 7,4% 866 1,3% 3 543 5,5%

2 Underlaget är hämtat från kommunernas redovisning till SCB i Socialstyrelsen i blanketten ”Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, 2002” och avser mättillfället den 1 oktober 2002.

(20)

Personer med insatser enligt SoL, i procent av befolkningen 65-w år Befolkningen 65-79 år Befolkningen 80-w år Personer med insatser Varav i ordinärt boende Varav i servi-ceboende Varav i särskilt boende Personer med insatser Varav i ordinärt boende Varav i service-boende Varav i särskilt boende Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av

bef. Antal i % bef.

Ale 149 6,0% 92 3,7% 19 0,8% 38 1,5% 356 39,0% 167 18,3% 58 6,4% 131 14,4% Alingsås 203 4,8% 120 2,8% 0 - 83 2,0% 737 36,7% 341 17,0% 0 - 396 19,7% Härryda 138 4,9% 94 3,4% 0 - 44 1,6% 396 41,6% 234 24,6% 0 - 162 17,0% Högsbo SDN 204 7,3% 151 5,4% 0 - 53 1,9% 675 41,5% 415 25,5% 0 - 260 16,0% Kungsbacka 338 4,9% 203 2,9% 51 0,7% 84 1,2% 974 39,8% 449 18,3% 265 10,8% 260 10,6% Kungälv 462 10,3% 283 6,3% 27 0,6% 152 3,4% 377 25,0% 167 11,1% 10 0,7% 200 13,3% Lerum 107 3,1% 69 2,0% 9 0,3% 29 0,8% 434 36,6% 195 16,5% 14 1,2% 225 19,0% Lilla Edet 67 4,7% 44 3,1% 0 - 23 1,6% 207 38,8% 93 17,4% 0 - 114 21,4% Mölndal 391 6,6% 218 3,7% 62 - 111 1,9% 1 012 41,9% 449 18,6% 168 7,0% 395 16,4% Partille 194 5,5% 98 2,8% 48 - 48 1,4% 434 34,7% 187 14,9% 100 8,0% 147 11,8% Stenungsund 115 5,0% 88 3,8% 0 0,0% 27 1,2% 192 28,2% 95 14,0% 0 0,0% 97 14,3% Tjörn 66 3,4% 32 1,7% 8 0,4% 26 1,4% 226 34,0% 97 14,6% 27 4,1% 102 15,3% Tynnered SDN 143 4,5% 91 2,9% 0 - 52 1,7% 318 32,1% 164 16,6% 0 - 154 15,6% Öckerö 56 4,0% 35 2,5% 0 - 21 1,5% 209 35,9% 100 17,2% 0 - 109 18,7% Totalt 2 633 5,6% 1 618 3,5% 224 0,5% 791 1,7% 6 547 36,9% 3 153 17,8% 642 3,6% 2 752 15,5% 0% 10% 20% Ordinärt boende Serviceboende Särskilt boende Stenun gsund Tynne red SDN Tjörn Lerum Parti lle Öckerö Lilla Ed et Kungä lv Kungsbacka Härry da Ale Alings ås Mölndal Högsbo SDN 13% 8% 3% 7% 8% 2% 9% 7% 3% 8% 0,6% 7% 7% 6% 3% 6% 0,4% 5% 1% 6% 6% 7% 6% 8% 5% 6% 4% 6% 7% 7% 4% 5% 5% 5% 4%

Diagrammen nedan visar hur fördel-ningen på boendeformer ser ut för de som får insatser enligt SoL. Första

diagrammet visar totalt och det andra enbart för dem som är 80 år och äldre och därmed de som i regel har mest

insatser. Diagrammen är sorterade efter högsta andel av befolkningen som har insatser.

0% 15% 30% 45% Ordinärt boende Serviceboende Särskilt boende Kung älv Stenun gsund nnered SDN Tjörn Parti lle Öcker ö Lerum Alings ås Lilla Ed et Ale Kungsbacka Mölndal gsbo SDN Härryda 25% 26% 7% 19% 18% 11% 6% 18% 17% 3% 17% 0,6% 16% 7% _6% 8% 4% _1% 1% 6% 0,4% 5% 1% 6% 6% 17% 16% 16% 11% 14% 21% 20% 19% 19% 12% 15% 16% 14% 13%

(21)

Följande två diagram visar på net-tokostnad per person med insatser i ordinärt och särskilt boende relaterat till andelen av befolkningen som får insatser enligt SoL. Kostnadsuppgif-terna är hämtade ur faktarutan för

särskilt boende och i kapitel 3.7 för hemtjänsten. Diagrammen visar å ena sidan att kommuner med en hög andel äldre som får insatser medför effekten att kostnaden per person med insats bli lägre, vilket visar sig

som en stordriftsfördel. Å andra sidan visar också diagrammen att flera kommuner med liknanden andel äldre skiljer sig mycket i kostnader, både för insatser inom hemtjänst och i särskilt boende. 0 300 600 Högsbo SDN Ale Öcker ö Mölndal Kung älv Lilla Ed et Lerum Partille Kungsbacka Stenun gsund Alings ås Tjörn Härryda Tynne red SDN 578 494 490 482 471 463 463 462 444 422 419 389 387 304 5,0% 5,5% 5,0% 7,7% 4,1% 3,7% 4,1% 5,4% 7,0% 5,9% 6,1% 6,5% 7,1% Nettokostnad per person i särskilt boende, 65-w år Andel av befolkningen 65–w år, i särskilt boende

5,0% tkr 0% 5% 10% 0 90 180 Högsbo SDN Härryda Parti lle Kung älv Tynne red SDN Alings ås Mölndal Ale Lilla Ed et Öckerö Stenun gsund Tjörn Lerum Kungsbacka 154 144 133 123 122 119 116 115 111 101 100 98 70 59 10,3% 6,1% 6,3% 6,1% 6,8% 7,0% 9,9% 5,4% 7,4% 6,2% 8,1% 9,1% 12,8% Nettokostnad per person med hemtjänst i ordinärt boende, 65-w år Andel av befolkningen 65–w år, med hemtjänst i ordinärt boende

8,7% tkr 0% 5% 10% 15%

3.2 Särskilda boenden

Strukturen på de särskilda boendena börjar förändras. Tendenserna går mot att andelen demens/psykogeria-triska boenden ökar medan andelen somatiska boenden minskar. En annan tendens är att små boenden läggs ner till förmån för större. Motpoolerna här kan ses i kommu-nerna Kungsbacka och Stenungsund.

Kungsbacka har, förutom två stora boenden (med 149 av de totalt 344 platserna), 12 mindre enheter med ett snitt på 16 platser per husenhet. Stenungsund har sina 155 platser fördelade på endast 2 husenheter (se tabellen nedan). Det finns ett traditio-nellt motstånd till stora boenden då det för många skapar en bild av stora

opersonliga komplex, istället för mer personliga små boenden. Dessutom finns det ofta en önskan att de små boendena ligger utlokaliserade i kom-munens alla områden, så att äldre inte behöver flytta från det område de tidigare bott i. Stora boenden lokaliseras ofta centralt. Erfarenheten från kommunerna överlag är att man

(22)

inom stora boenden mycket väl kan skapa små enheter med en personlig prägel. För dem som bor och arbetar där så uppfattas det som många små egna boenden snarare än en stor hel-het. Sambruk och samnyttjande, sär-skilt av nattpersonal, är en stor fördel som följer med de stora boendena och det är här som t.ex. Kungsbacka ser att även om det finns en politisk vilja att behålla de små boendena är det mycket svårt att få dessa att bli resurseffektiva.

Relativt många av kommunerna har fortfarande kvar flerbäddsrum i de särskilda boendena. Dessa boen-den var tidigare sjukhem som tagits över av kommunerna i samband med Ädelreformen. Det finns planer på att de på sikt byggs bort men så länge de finns försöker man mest använda dem till korttidsplatser, avlastning och växelvård. För samtliga kommu-ner gäller kvarboendeprincipen utom i undantagsfall då man i samråd med

anhöriga kan bedöma att annan vård-form är lämpligare

Vård vid livets slut/palliativ vård/ hospisvård är en viktig del i kommu-nernas omvårdnad om äldre. Palliativ vård är, enligt WHO:s definition (FN organet World Health Organization),

”en aktiv helhetsvård av patienter i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling, med tonvikt på att lindra smärta och andra besvärande symtom. Det över-gripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det inbegriper en livssyn som beja-kar livet och betraktar döendet som en normal process.” I kommunerna

har märkts en minskad efterfrågan på särskilda Hospisplatser då allt fler väljer att stanna kvar sina sista dagar i det egna hemmet. Detta ställer dock allt högre krav på den ordinarie personalen och Hemsjukvården blir hårdare belastad. Det är inte heller all

personal som känner sig bekväm med att arbeta ”så nära döden”. I Tjörns kommun har man löst detta på så sätt att sedan år 2000 finns det ett team av personal sammansatt för vård i livets slut, personal som uttryckt att de vill arbeta med palliativ vård. Dessa personer arbetar vanligen ute i verksamheten, men när de behövs för palliativ vård ersätts de av vikarier i det ordinarie arbetet och går in i det palliativa teamet istället. Detta arbets-sätt har fallit väl ut i kommunen.

Tabellen nedan är en sammanställ-ning för de särskilda boendena i kom-munerna med fakta som antal enheter, antal platser och eventuell kö respek-tive lediga platser (vilket är viktigt att ta hänsyn till i prognosen i kapitel 5). Därefter följer en sammanställning över hur fördelningen av somatiska resp. demens/psykogeriatriska platser har förändrats över tid.

Ale Alingsås Härryda Högsbo SDN

Kungs-backa

Kungälv Lerum Lilla Edet

Mölndal Partille Stenung-sund

Tjörn Tynnered SDN

Öckerö

Antal enheter med särskilda boenden

6 9 7 4 14 9 6 4 16 4 2 7 5 3

Antal platser med somatisk inriktning 129 406 156 146 183 318 189 116 311 178 92 99 241 92 Antal platser med demens/ psykogeriatrisk inriktning 80 132 83 138 161 85 92 33 219 59 63 53 1243₃₂

Summa antal platser i särskilda boende

209 538 239 284 344 403 281 149 530 237 155 152 365 124

Därav antal psykoge-riatriska platser

0 2 13 28 37 35 0 0 9 31 0 22 15 0

Därav antal kort-tidsplatser

32 56 15 31 43 274 ₁₇ _-5₃₅ ₂₄ ₂₆ ₂₂ ₄ _4,56

Antal dygn på kort-tidsboende

8 842 17 693 3 977 11 280 12 993 11 819 6 649 3 098 10 992 6 671 8 147 7 102 2 277 1 609

Procent av kom-munens totala antal platser i särskilt boende som drivs i alternativ regi, d.v.s. på entreprenad.

14% 4% 0% 1% 14% 0% 0% 0% 17% 13% 0% 0% 0% 0%

Antal personer i kö till särskilt boende (ej verkställda be-slut) 31/12-01

10 10 10 20 1167₂₄ ₁₅ ₀ ₃₅ ₀ ₁₁ ₂₀ ₁₆ ₀

Varav antal sökande från annan kommun

2 0 10 1 40 13 2 0 6 0 6 2 2 0

Antal lediga platser i särskilt boende 31/12-01

0 0 2 28 ₀ ₁₂ ₀ ₄ ₀ ₂ ₀ ₀ ₉ ₀

Sammanfattning av kommunernas särskilda boenden

3 Bolleskärs gruppboende, i Tynnered, med 12 platser avvecklades 1 juni och platserna är därför omräknade till 5 helårsplatser 4 Ordinarie platser används i Kungälv till korttidsplatser vid behov.

5 Lilla Edet har inga särskilda korttidsplatser utan använder ordinarie platser efter behov till korttidsboende.

6 Under 2002 byggde Öckerö kommun ett korttids- & rehabiliteringsboende med 8 platser. Antalet platser är omräknade till 4,5 helårsplatser. Boendet används för medi-cinskt färdigbehandlade, rehabilitering och avlastning.