Målgruppen somalier är en av de grupper som har svårast att komma in på
arbetsmarknaden. Insatsen Integrera Mera Som, IMS, utformades för att ge deltagarna möjlighet till utveckling, att närma sig arbetsmarknaden samt att vidga kvinnors och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. 60 procent av deltagarna hade mindre än 5 års skolgång. Majoriteten av männen som deltog hade yrkeserfarenhet. Av de kvinnliga deltagarna saknade 60 procent yrkeserfarenhet.
Förutom att öka anställbarheten hos den somaliska gruppen hade projektet också som målsättning att öka kunskapen om målgruppen för att framtida
flyktingmottagande skulle förbättras.
Bland samverkansparterna i projektet finns både Arbetsförmedlingen och civilsamhället, genom Somaliska diaspora och kulturföreningen.
Projektet utvärderades av en extern utvärderare som redovisade att 58 procent av deltagarna gick vidare till egen försörjning efter tiden i Integrera Mera Som.
Ytterligare 24 procent påbörjade en yrkesutbildning.
De framgångsfaktorer i arbetet som lyfts av projektmedarbetare och av utvärderare är:
• Kombinationen av språkträning och yrkesinriktning: att så tidigt som möjligt kombinera språkutbildningen med praktik
• Handledning på arbetsplatsen
• Det individualiserade synsättet, som utgick från varje deltagares förmågor
• Samverkan som möjliggjorde utnyttjandet av flera aktörers insatser (arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen)
• Ett väl strukturerade integrationsschema, där information och krav på deltagare tydliggjorts. Utvärderaren beskriver modellen som aktiv ömsesidig
integrationsmetod och menar att den passar bäst för individer som befinner sig långt från arbetsmarknaden.
Källa: Sweco (2015a).
5.5.1 Arbetsförmedlingen efterfrågar fler åtgärder för korttidsutbildade
När det gäller utrikes födda betonar Arbetsförmedlingen i en nyligen publicerad rapport att etableringen av korttidsutbildade på arbetsmarknaden inte har fungerat särskilt väl. Myndigheten påpekar att en mycket stor del av de med kort utbildning inte träder in på arbetsmarknaden, och i den mån de gör det så blir många arbetslösa. Avsaknaden av effektiva utbildningsvägar anges vara ett skäl som leder till att en stor del av gruppen står utanför arbetsmarknaden även om de vistats i Sverige under lång tid.279
Bristande insatser för lågutbildade förefaller vara ett generellt problem, oavsett om den arbetssökande är utrikes född eller inte. Arbetsförmedlingen påpekade redan 2011 att ett primärt problem för myndigheten är att man inte disponerar åtgärder som kan höja utbildningsnivån för korttidsutbildade.
Enligt Arbetsförmedlingen leder detta till att grupper med kort utbildning
279 Arbetsförmedlingen (2015f) s. 28.
blir kvar inom arbetsförmedlingssystemet utan att det finns möjligheter för myndigheten att förändra deras möjligheter att få de utbildningsmässiga förutsättningar som krävs för att de ska kunna konkurrera om jobben.280 I sin prognos för arbetsmarknaden 2014–2016 betonar myndigheten återigen att det för korttidsutbildade inte finns verktyg inom arbetsmarknadspolitiken.
För denna grupp, som enligt Arbetsförmedlingen kan betraktas som icke matchningsbar, krävs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet. Alternativet som Arbetsförmedlingen beskriver för dessa personer är en ”rundgång inom arbetsförmedlingssystemet där myndigheten administrerar arbetslösa snarare än matchar dem mot lediga jobb.” 281
5.5.2 Få deltar i komvux
En viktig insats för personer med kort utbildning är den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Nyanlända personer som är äldre än 20 år har möjlighet att läsa motsvarande grundskole- eller gymnasieutbildning under sin etableringstid för att på så sätt få behörighet att komma in på högskolan eller få arbete.
Trots den höga andelen nyanlända personer med kort utbildning är det få som väljer att läsa på komvux. Endast 4 procent deltog i komvux vid utgången av december 2014.282 Något som lyfts fram som ett hinder är den ekonomiska ersättningen. Ett annat hinder som bland annat Arbetsförmedlingen har påpekat är att huvudmännen för vuxenutbildningen ofta kräver avslutade sfi-studier för att en person ska få börja sfi-studier inom vuxenutbildningen.283 Under tiden som individen har en etableringsplan kan denne läsa på komvux och samtidigt få sin etableringsersättning. När etableringsperioden är över anvisas många till jobb- och utvecklingsgarantin där man har möjlighet att under sex månader studera sfi och annan utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Men denna period räcker i vissa fall inte för att nyanlända ska uppnå tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna läsa på komvux. Dessutom hinner de som ändå påbörjar studier på grundläggande nivå troligtvis inte läsa även på gymnasienivån under etableringstiden.
Deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin har möjlighet att inom ramen programmet läsa grundläggande vuxenutbildning under högst sex månader. Arbetsförmedlare och företrädare för komvux lyfter fram att många nyanlända är tveksamma till att ta studielån. Generellt är det en
280 Arbetsförmedlingen (2011) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 – prognos för arbetsmarknaden 2011–2012, s. 102.
281 Arbetsförmedlingen (201b) s. 97.
282 Arbetsförmedlingen (2015c) s. 40.
283 Arbetsförmedlingen (2015c), s. 79.
liten andel personer, oavsett om de är nyanlända eller inrikes födda, som tar studielån för att läsa grundläggande nivå på komvux.284 Möjligheterna till studiefinansiering kan således påverka individens val att delta i exempelvis en arbetsmarknadsutbildning som berättigar till aktivitetsstöd i stället för att läsa på komvux, även om det senare kan vara mer fördelaktigt ur ett långsiktigt perspektiv för att individen ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden.
I en granskning om tillvaratagande och utveckling av nyanländas kompetens pekar Riksrevisionen på att det finns en risk i etableringsuppdraget att såväl arbetsförmedlare som de nyanlända själva tenderar att välja kortsiktiga lösningar framför vad som är långsiktigt hållbart på svensk arbetsmarknad.
Framför allt i de fall då etableringsplanen närmar sig sitt slut kan det exempelvis handla om att individen avbryter en utbildning eller annan långsiktig planering för att påbörja ett subventionerat arbete.285
Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2015 lämnat förslag till satsningar som bland annat syftar till att underlätta nyanländas etablering. Till förslagen hör bland annat att möjliggöra för deltagare i fas 3 (inte bara nyanlända) att studera kortare utbildningar (högst ett år) med bibehållet aktivitetsstöd inom ramen för bland annat vuxenutbildning och yrkeshögskola.286
284 SOU (2013:20) s. 264–265.
285 Riksrevisionen (2014:11).
286 Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet 2015-04-15.