Vad kan förklara det sämre utfallet i Sverige?

OECD har genomfört flera studier om migration och integration och Sverige är ett av de länder vars integrationsinsatser man har undersökt särskilt. Redan i en studie 2007 konstaterade OECD att det låga utfallet bland utrikes födda på arbetsmarknaden delvis kan förklaras av den växande flyktinginvandringen.⁷¹ Detta är en grupp som har svårare att integreras än till exempel arbetskraftsinvandrare.

Exempelvis Kanada, med en låg andel asylsökande, har en migration som är starkt efterfrågebaserad medan den svenska migrationen inte styrs på samma sätt avseende vilka grupper som ska få uppehållstillstånd. Kanada styr i hög grad sammansättningen av invandrare med tyngdpunkt på ekonomisk invandring och arbetskraftsinvandrare. Ekonomiska invandrare som söker sig till Kanada behöver ekonomiska resurser för att försörja sig själva och sin familj men det krävs inget arbetserbjudande för att få arbetstillstånd. Båda grupperna väljs ut efter ett poängssystem där språkkunskaper i engelska och franska är mycket viktiga.⁷² I Sverige var skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda mindre i slutet på 1980-talet än de är i dag. I takt med ökande flyktinginvandringen har emellertid sysselsättningsgapet ökat och

integrationen försämrats. Men detta är endast en del av förklaringen, enligt OECD, som exempelvis lyfter fram att inträdet på arbetsmarknaden för två av de största invandrargrupperna i Sverige under senare år, somalier och irakier, verkar ha varit betydligt lättare i andra länder. Bland femton länder kommer Sverige först på tolfte respektive elfte plats när det gäller andelen sysselsatta somalier respektive irakier.⁷³

Ett samspel mellan olika faktorer har inverkan på hur väl utrikes födda integreras på arbetsmarknaden. Socialförsäkringssystemet, arbetsmarknadens utformning, löneläge, invandrarnas sammansättning vad gäller utbildningsnivå

71 OECD (2007) Jobs for Immigrants (Vol. 1): Labour Market Integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden.

72 ESO (2011) s. 151.

73 OECD (2014a) Finding the Way: A Discussion of the Swedish Migrant and Integration System, juli 2014, OECD Publishing, Paris, s. 5.

samt konjunkturläget är några faktorer som påverkar varför vissa länder lyckas bättre än andra.

Den ekonomiska krisen i Sverige under 1990-talet anses spela en stor roll för att sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda ökade.⁷⁴ Ytterligare en faktor var ansvarsöverföringen 1985 för nyanländas introduktion från Arbetsmarknadsstyrelsen (numera Arbetsförmedlingen) till Statens invandrarverk (numera Migrationsverket) och kommunerna, vilket bedöms ha medfört att mottagningen av flyktingar blev mindre arbetsmarknadsfokuserad;

i stället kom fokus att ligga på social integration. Diskriminering av invandrare bedöms dessutom ha ökat i och med att allt fler invandrare har utomeuropeisk bakgrund. Även förändringar som har att göra med arbetsmarknaden,

till exempel att Sverige allt mer har övergått från varuproduktion till

tjänsteproduktion, har inneburit att språkkunskaper blivit än viktigare för att utrikes födda ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.⁷⁵

Migration Policy Institute framhåller höga ingångslöner, en relativt liten andel låglöneyrken och ett starkt anställningsskydd för fasta anställningar är utmärkande egenskaper för den svenska arbetsmarknaden vilka kan fungera utestängande för nyanlända som söker jobb.⁷⁶ Sverige anses ha en högutbildad arbetskraft med få låglöneyrken som invandrare kan utföra snabbt efter ankomst. Många yrken ställer, utöver kunskaper i svenska, även höga krav på formell utbildning – något som många flyktinginvandrare och deras anhöriga saknar.⁷⁷

I betänkandet Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? – Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten från 2004 angavs systemfel inom politiken som en anledning till att arbetslösheten var mycket högre och sysselsättningsgraden mycket lägre för invandrare än för inrikes födda.⁷⁸ I utredningen konstaterades att invandrarnas position på arbetsmarknaden gradvis hade försämrats de senaste 20 åren, och som två exempel på politiska systemfel angavs den så kallade Hela Sverige-strategin för utplacering av flyktingar samt hur arbetsmarknadspolitiska medel hade använts för invandrare. Hela Sverige-strategin syftade till att sprida ut flyktingar över landet, vilket innebar att flyktingar placerades i kommuner där det fanns bostäder men få möjligheter till sysselsättning. Studier har visat att det

74 OECD (2007).

75 Ibid.

76 Bevelander, Pieter & Nahikari, Irastorza (2014) Catching Up – the Labor Market Integration of New Immigrants in Sweden, Migration Policy Institute.

77 Ibid. s. 3.

78 SOU (2004:21) Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Integrationspolitiska maktutredningen.

fanns stora regionala skillnader,⁷⁹ men överlag blev både arbetsinkomst och sysselsättning lägre till följd av strategin. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder framgick att dessa inte hade använts i tillräcklig utsträckning för vissa grupper av invandrare trots hög arbetslöshet.⁸⁰

2.4 Sammanfattning

Sverige rankas högt när det gäller invandrares formella möjligheter på

arbetsmarknaden. Trots detta finns stora skillnader när det gäller sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt avseende kvinnor.

Det tar 7–10 år från mottagande tills att hälften av de nyanlända

(kommunmottagna flyktingar och deras anhöriga 20–64 år) är etablerade på arbetsmarknaden. För männen tar det 3–7 år medan det tar 9–11 år för kvinnorna.

Sysselsättningsutvecklingen för nyanlända med mottagningsår 2007–

2010 är något svagare än för tidigare årgångar, även när hänsyn tas till en rad bakgrundsfaktorer. En bidragande förklaring till detta kan vara att etableringspolitiken och de erbjudna insatserna haft sämre effekt på grund av det ökade antalet nyanlända som ska etableras på arbetsmarknaden under senare år. En annan förklaring kan vara förändringar i de nyanländas utbildningsbakgrund.

Vid sidan av kön har ålder, utbildningsnivå samt ursprungslandets utvecklingsnivå betydelse för sannolikheten att någon ska etablera sig på arbetsmarknaden. Tidigare studier visar också att skälet för invandringen är en viktig förklaringsfaktor.

En förklaring till att etableringen av nyanlända tar längre tid i Sverige än i jämförbara länder är att Sverige tar emot en betydligt större andel flyktingar. Andelen arbetskraftsinvandrare är däremot förhållandevis låg.

Arbetskraftsinvandrare kan antas söka sig till länder där det finns efterfrågan på just deras kompetens. Något sådant val har inte den asylsökande.

Jämförelser över tid och rum när det gäller nyanländas etablering är vanskliga, eftersom utfallet påverkas av en mängd faktorer både vad gäller kommunernas och individens förutsättningar. För att möjliggöra mer rättvisande

jämförelser har konsultföretaget Sweco på Riksrevisionens uppdrag tagit fram ett kompletterande etableringsmått som tar hänsyn till sådana faktorer.

Konsultrapporten finns som elektronisk bilaga till denna rapport, vilken kan

79 Till exempel uppvisade arbetsmarknadsläget för bosniska män stora variationer. Uppemot 90 procent i vissa kommuner var förvärvsarbetande medan andelen i andra kommuner låg på endast 10–15 procent.

80 SOU (2004:21).

hämtas från Riksrevisionens webbplats.⁸¹ Förhoppningen är att det alternativa måttet kan komma till användning i landets kommuner och ge underlag för ett lokalt drivet lärande.

81 Riksrevisionens webbplats: http://www.riksrevisionen.se

3 Mottagandet av asylsökande och