Projektens förutsättningar

BRF 2.0 och BFA kan enkelt beskrivas som två projekt, som påstås kunna sänka de ekonomiska trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden. En intressant fråga som uppkommer är om projekten de facto gör någon skillnad – om de påverkar bostadsmarknaden positivt i den bemärkelsen att skillnaderna mellan det ägda och det hyrda neutraliseras.

För att göra en analys av det måste vi förstå varför dessa privata projekt uppkommer. Som en utgångspunkt för det nyttjar vi en förklaringsansats som Grander (2018) använder för att problematisera människors rätt till bostad. Grander hävdar att man måste titta på varför, hur, från var och under vilka förhållanden man får sin bostad (s. 35). På samma sätt som Grander problematiserar kring bostadsojämlikhet kan samma frågor användas för att analysera och diskutera uppkomsten av dessa projekt, vars syfte är att på ett eller annat sätt minska bostadsojämlikheten.

Varför och hur projekten kommit till kan ses från olika perspektiv. Både Trianon (2018) och Well Fastigheter (u.å.b) poängterar att trösklarna in på den ägda marknaden är för hög för många människor, och att deras olika projekt ska underlätta för dessa grupper att komma in på marknaden. Att projekten uppkommer: ”… är på grund av att det är en störning på bostadsmarknaden.” (K. Fredman, personlig kommunikation, 23 mars 2020). Om vi antar att projektet kommit till av att det finns en störning på marknaden, kan projekten också ses som att marknaden hittar en lösning för att åtgärda sina egna problem. Detta är ett karakteristiskt drag för nyliberalismen, att det finns en ständig förmåga att förändras och muteras för att anpassa sig till samhällsutvecklingen. Inom samhällsvetenskapen talas det om neoliberalization - vilket innebär att nyliberalismens anda fortsätter att påverka samhällsutvecklingen genom att ta sig i uttryck i nya former (Harvey, 2005; Peck, 2010). Precis som begreppet neoliberalization, kan projekten ses utifrån att den avreglerade bostadsmarknaden tar sig uttryck i nya former, genom nya lösningar för det ägda boendet. M. Hofverberg (personlig kommunikation, 24 mars 2020) poängterar dessutom att projekten inte är någon generell lösning, utan att de

… hittar en egen nisch, för att se om de kan tillgodose den marknaden. Marknaden är aldrig homogen utan det finns olika delmarknader. Och här har de siktat in sig, och hittat en nisch som kanske kan funka för en viss grupp. Så det är bara vanlig marknadslogik, tänker jag. (M. Hofverberg, personlig kommunikation, 24 mars 2020)

Därmed är projektens uppkomst ett resultat av en dysfunktionell marknad i behov av förändring, där företagen hittar ett behov som inte är tillfredsställt genom en ny nisch. Anledningen till projekten ligger alltså i att marknaden försöker lösa sina egna marknadsproblem.

Om man analyserar utifrån var och under vilka förutsättningar som projekten kommit till, blir teorin om stigberoendet aktuell. I avsnitt 3.2.3 förklarades stigberoendet som en förklaringsansats till hur en historisk utveckling begränsar eller stänger framtida alternativa utvecklingsvägar. Det innebär dock inte inte att förändring är omöjlig, snarare att politiken och samhälleliga institutioner är trögrörliga (Bengtsson, 2017). Vi kan konstatera att bostadsmarknaden har, sedan 1970-talet, gjort en förskjutning, där bostadsägandet ses som bättre än det hyrda. I sin tur kan den här förskjutningen förklaras av den avregleringsvåg som som följde av nyliberalismens anda under 80-90-talet. Resultatet av den är att bostadspolitiken numera förverkligas via marknaden och inte av staten (Bengtsson, 2017). Genom att marknaden styr bostadspolitiken kan inte politiken reformera bostadsmarknaden utan acceptans av dess aktörer, producenter och konsumenter (Bengtsson, 2017). Genom att bostadsägande har fått en starkare ställning och blivit mer gynnsamt blir det således svårt för politiken att neutralisera skillnader mellan ägda och hyrda upplåtelseformer. Således blir stigberoendet aktuellt. De reformer som genomfördes under 1980-90 talet och som kommit att ”gynna” det ägda boendet, blir således svåra att förändra. M. Molin (personlig kommunikation, 19 mars 2020) poängterade även att politiken fortsatt är väldigt duktig på att gynna de som redan är inne på den ägda marknaden. Detta stöds även av Fredman som hävdar att: ”…jag tror att man ser problemen från politiskt håll men man har inte förmågan att göra någonting åt det.” (K. Fredman, personlig kommunikation, 23 mars 2020). Om utveckligen pågår och redan har skett är det, enligt stigberoendet, svårt att ändra tillbaka utvecklingen.

Förutsättningarna bygger helt enkelt på att ägt boende har gynnats politiskt, samtidigt som det är svårt för förstagångsköparna att komma in på marknaden. Projekten gör egentligen inte någonting nytt – de använder en befintlig upplåtelseform (bostadsrätten), och kringgår reformer genom att använda gamla metoder. Således är den historiska utvecklingen gällande, där alternativ utveckling

med andra sorters upplåtelseformer blir svåra att utveckla eftersom bostadsrätten har fått en så stark ställning genom de reformer som tidigare gjorts.

Vad resultatet av projekten blir är svårt att säga eftersom BRF 2.0 och BFA är i uppstartsläge. Det som däremot går att hävda är att projekten vill förändra utvecklingen. En intressant aspekt av det är att de använder statliga reformer, såsom det skärpta amorteringskravet (BRF 2.0) och kravet om kontantinsats (BFA), till sin fördel för att skapa en ny produkt på marknaden. Problematiken ligger bara i att de statliga reformerna finns och har, indirekt, motsatt budskap. Det innebär att projekten kommer att, baserat på stigberoendet, ha svårt att rullas ut i stor skala på grund av politikens trögrörlighet.

6.3 Sammanfattning av kapitel

I den urbankritiska analysen har resultatet från disksursanalysen (kapitel 5) sammanförts med relevant forskning och teorier. Detta har vi gjort för att skapa en större förståelse för varför olika företeelser uppkommer.

Det som framgått av detta kapitel är att samhället har vissa förutsättningar som påverkar bostadsmarknaden och diskursen om en bostadskarriär. För det första har nyliberalismen fått ett genomslag sedan 1980-talet och framåt. Detta har resulterat i en kommodifiering – där bostaden som en rättighet snarare har blivit bostaden som handelsvara. Detta har gjort att bostaden blivit en investering snarare än ett behov och ett medel för att bevara och förstärka rikedom. För det andra är samhället drivet av konkurrens. Idag är det inte bara konkurrens individer emellan utan mellan regioner, städer och områden. Vi har analyserat detta utifrån hur man, inom ett stadsutvecklingsperspektiv, vill locka rätt sorts attraktiv arbetskraft till områden utifrån de teoretiska ansatser som Florida (2006) och Baeten (2012a) anförde om den kreativa klassen och J. Fredrikssons (2014) påstående om den oundvikliga konkurrensen. För att uppnå en hög konkurrenskraft krävs det rätt boendemöjligheter – eller rättare sagt ett utbud av ägt boende. För det tredje har vi analyserat bostadskarriär och ägt boende mot uppkomsten av bostadsojämlikhet. Det som framkom är att den bostadsbrist som finns i Sverige idag, inte är någon generell bostadsbrist utan i stället är en fråga om människors olika möjligheter på bostadsmarknaden. Kommodifieringen och konkurrensen gör att möjligheterna för vissa ökar samtidigt som de minskar för andra. Detta innebär att de som innehar ägt boende har större möjligheter än de som har hyrt eller rentav står utanför bostadsmarknaden. Utifrån detta argumenterade vi för att fenomenet bostadskarriär förstärker de strukturella skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Kapitlet avslutades med en genomgång av projekten BRF 2.0 och BFA:s uppkomst, där vi problematiserade om varför, hur, från var och under vilka förhållanden projekten kommit till. Analysen resulterade i att projekten är ett resultat av att marknaden aldrig är statisk, att det alltid finns delmarknader och att projekten därmed är nischade mot en marknad där det idag inte existerar något utbud. Projekten legitimeras också som vanliga bostadsrätter, fast med en viss modifikation vad gäller finansieringsupplägget. Att projekten använder en känd upplåtelseform förklaras av det stigberoende som finns på bostadsmarknaden, där bostadsmarknaden är trögrörlig och där den historiska utvecklingen påverkar de nya vägarna.

7. Diskussion

I diskussionen förs resultaten från analyserna i kapitel 5 och 6 samman, och sammanfattar det vi har kommit fram till, där vi motiverar, ifrågasätter och tar ställning till vad fenomenet bostadskarriär är, vad det ger upphov till och hur det två projekten förhåller sig till det.