A f a 1 t b e t 0 n g T 0 p e k a Essen- A m i e s i t e Sektion 1/606 Sektion 1/656 Sektion 1.7 7 0 Fordringar på täthet m. m. Sektion 1/ 8 17 Sektion 1 / 9 1 1 Sektion 1/9 72 Fordringar på täthet m. m. belägg-
ning G ro v sats Finsats Dressing
2.32 2 .3 1 2.43 — 2 .14 2 .13 2 .14 — — — — — 6.9 6.6 6.8 — 8.9 9.0 9.0 — 4.9 4*3 5-4 4.2 15-3 14-5 15-7 — 18 .1 18.3 18.4 — ^ — — — 9 3 .1 93-4 93.2 — 9 1 .1 9 1.0 9 1.0 — 9 5-1 95-7 94.6 95.8 81 . 1 80.1 80.0 — 7 2 .1 72.9 7 3-^ — — — — — 18.9 19.9 20.0 < 2 0 27.9 2 7 .1 26.9 < 2 2 — — — — 3.6 5-4 4*3 < 5 9.8 8.8 8 . 5 < 5 — — — — — 20.8 2 1.5 — 24.0 25.6 — — — — — — 6.9 6.6 6.8 8 - 1 1 8.9 9.0 9.0 8 — 1 1 4.9 4-3 5-4 4.2 7.0 7-° 6.0 7 — 1 1 8.0 8.0 7.0 6— 1 1 13.0 2.0 2.0 2.0 00 0 34.0 39.0 — 52.0 54.0 5 4 .° — 70.0 3.0 9.0 84*0 00 b 52.0 00 0 — 3 1.0 29.0 30.0 — 12 .0 9 I.0 004- 0 10.0
IOO.0 100.0 1 00.0 IOO.o IOO.o IOO.o IOO.o IOO.o IOO.o IOO.o
2 3 4 : — 15 6 l 4 — 17 18 22 I — — 15 23 — 23 25 18 I I I I 8 — 2 32 — IO 10 8 22 2 1 24 12 2 29 IO 12 17 10 16 16 15 25 20 20 26 25 22 48 14 2 8 68 15 12 1 1 1 1 12 13 13 12 I 2 5 7 7 6 9 9 8 14 2 2 2
IOO 100 100 IOO IOO 100 IOO IOO IOO 100
^ 175 279 ^ 175 --- --- — — 5 0 — 60 69 50— 60 — — — — > 30 > IOO ^ 30 — — — — ä 3 0.1 ^ 3 ~ — — — ^ 50 91 ^ 50 — — — — ^ 99 99-97 ^ 99 — — — — — — — 29 40 42 37 — 1 .048 — — — — —
Sandens kornstorleks fördelning i sandasfalten var: S a m m a n s ä t t n i n g e n l i g t a n a l y s Beräknad samman sättning Fordringar i arbets beskrivning Sekt. 1/459 Sekt.1/558 M edeltal
7 m m sikt nr såll — sikt 1 0 — » nr » 2010 2 2 7) io > 28 1 1 J ; ; } « 3 9 I 3 2 1 0 — 2 » » 2 0— » » 30 1 1 3 1 29 21 N O 0 » » » » » » i 1 1 0 0 0 ia , » » 40 50 80 1 1 J 10V 26 1 36 38 36 0 1 O ''t' » »' » » 80—■ » IOO— » » » 10 0200 1 6 f 2 15\ 2 1 14 /4 18 20 35 0 1 O ro » » 200 . . . . 10 10 12 12 1 1 7 O — 5
3. Volymvikten hos sandasfaltslitlagret undersöktes på två prov och blev för provet, sektion 1/459, I -97> f ° r provet, sektion 1/558, 2.05, motsvarande en hål - rumsvolym hos den färdiga beläggningen av 13.3 resp. 9.7 % samt en hålrums- volym hos sandmaterialet av 33.0 resp. 30.2 %. En god sandasfalt bör icke hava högre hålrumsvolym hos sandmaterialet än 25 % och skall kunna komprimeras, så att hålrumsvolymen hos den färdiga beläggningen icke överstiger 5 %. Då kom pressionen hos beläggningen var god, beror det mindre goda resultatet på mindre god sammansättning hos sandmaterialet och något för låg asfalthalt. Kompressions- graden erhölls genom jämförelse mellan hålrumsvolymen hos sandmaterialet i den färdiga beläggningen och hålrumsvolymen hos detta samma material, sedan det ut- tagits ur beläggningen och i laboratorium ifyllts i ett mätkärl och stötts på visst sätt för ernående av stor täthet.
Medeltjockleken hos beläggningen beräknades medelst här angivna volymsiffror. P R O V S T R Ä C K A 13 . Sektion 1/590— 1/790.
A sfaltbetong, tät. Sträckans längd: 200 m. Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 6 cm.
Beläggningens bombering: ca 1/8o av vägbredden.
Denna sträcka ommakadamiserades (2 hl per m), men dessutom pålades omedelbart före utförandet av asfaltbetongen ca 2 hl fin makadam per m (s. k. 3A" makadam), vilken vältades utan någon som helst tätning.
Asfaltbetongen sammansattes på följande sätt:
Asfalt . . . . 19 k g = 7.6 ^
F i ll e r ... ... 12 .5 » = 5.0 % S a n d ... 105 » = 41 . 7 % M a k a d a m ... 1 1 5 » = 45.7 % S a t s v i k t ... . . . . 251 . 5 kg = 1 00 % Asfalten utgjordes av Standard Paving med penetrationen 6 1 — 70.
Sandmaterialet utgjordes av en blandning av ca 80 % sand från H ärlö v och ca 20 % stenmjöl (Klinten resp. Emmeholm) och hade en kornstorleks- fördelning enligt följande (medeltal av 5 provsiktningar å standardsiktar):
Passerande 7 m m såll, kvarstannande på sikt nr 1 0 ... 1 % » sikt nr 10 , » » » » 4 0 ... 26 %
» » » 40, » » » » 8 0 ... 34 %
» » » 80, » » » » 10 0 . 3 1 %
Makadamen utgjordes av krossad jordsten (Emmeholm) på en sträcka av ca 150 m, sektion 1/590— ca 1/740, samt på återstående ca 50 m, sektion ca 1/740— 1/790 av bronzitdiabas från Immeln. Makadamen hade stycke storlekar från 19 — 7 mm och 46 % stannade på sikt nr 10.
Fillern utgjordes av skiffermjöl från Kinnekulle.
Asfaltbetongen tillverkades i den i samband med sandasfaltbeläggningen tidigare beskrivna maskinen, utlades och vältades till en tjocklek av 6 cm på liknande sätt som ovan beskrivits för sandasfalten men i ett lager.
Fig. 32 (öv. till vänster). T ät asfaltbetong under utläggning. Stampning vid kanterna pågår, 1 6/6 1928. Fig. 33 (und. till höger). T ät asfaltbetong ytbehandlas med heavy flux, 20/6 1928. Fig. 34 (öv. till höger). T ät asfaltbetong utlagd och vältad, men ej ytbehandlad, 16/6 1928. Fig. 35 (und.
till vänster). T ät asfaltbetong ytbehandlad, grusad och färdig, ännu ej trafikerad, 2 016 1928. A v asfaltbetongmassa användes 150.3 kg/m2. D å denna efter vältning er höll en volym vikt av i medeltal 2.35, blev alltså medeltjockleken hos belägg ningen 6.4 cm. D ärtill kommer ytbehandlingen med ca 0,6 cm.
Asfaltbetongen ytbehandlades, varv id å en sträcka av 50 m, sektion 1/590 — 1/640, användes en blandning av 80 % asfalt (heavy flu x, penetration ca 200) och 20 % tjära (viskositet vid 25° 74), å en annan sträcka av 50 m, sektion 1/640— 1/690, användes en blandning av 90 % av samma asfalt och xo % av tjäran, medan återstående 100 m, sektion 1/690— 1/790, ytbehand-
lades med enbart a sfa lt (h eavy flu x ). I m edeltal åtgick h ärtill 1.2 5 kg/m 2 a sfa lt resp. blandning. A sfa lte n upphettades till ca 18 0 °, utbreddes med gum m iraka och beströddes med konstgrus frå n Im m eln, storlek 5 — 15 mm, v a r a v åtgick ca 7 lit/m 2. D etta konstgrus tilltryck tes med v ä lt.
E fte r ca 2 m ånader avlägsnades ö verflö d ig t grus, v ilk e t v a r ytterst obe tyd lig t.
A sfaltb etongen, in klu sive ytbehandlingen, utfördes under tiden 1 5 — 22 juni till hela bredden p å en gång med vägen avstän gd fö r tra fik .
T r a fik tilläts fr. o. m. den 4 juli.
Undersökning av materialier m. m. vid Statens Provningsanstalt gav följande
resultat:
1. Bergartsmaterial. H är har för jämförelses skull även medtagits salisk granit gnejs från önnestad, som använts på annat ställe.
Bronzitdiabas (s. k. »svart granit») från Immeln är svart till färgen och mycket
homogen. Den är finkornig och har flätstruktur och är på grund av sin mineralo giska sammansättning mindre motståndskraftig mot kemisk åverkan.
Slaghållfastheten är 29 cm (i medeltal av 3 prov), och avnötningen mot roterande järnskiva 5.4 gram.
Salisk granitgnejs från önnestad, ofta betecknad med namnet »Klinten», är blek
röd till färgen och homogen. Den har finstrimmig gnejsstruktur och är på grund av sin mineralogiska sammansättning och struktur mindre motståndskraftig mot sönder- smulning och uppluckring av kornfogarna.
Slaghållfastheten är 10 cm, då cylinderaxeln är vinkelrät mot lagringsriktningen, och 1 1 cm, då den är parallell mot denna (i medeltal av 3 prov), avnötningen mot roterande järnskiva är 5.1 resp. 5.0 gram.
2. Konstgrus från Immeln, använt för ytbehandlingen av asfaltbetongen, hade följande kornstorleksfördelning:
Viktprocent av materialet, som passerar sikt med fri maskvidd.
nr eller beteckning fri m askvidd
8/-1 " ... . 1 8 . 9 m m . 100
V 2
"...
. . . . 1 3 . 3»
...1 0 0 4 . . . . 4.7 » 46.3 8 ... 2 . 3 6 » 14.7 20 ... 0.85 » . . . 3.2 28 ■. . 0 . 5 9 » 2. 4 48 0 . 2 9 5 » 1 . 6 IOO ... O. i 4 7 » 1.2 200 O.074 » O.9Gruset innehåller allt för mycket fina korn passerande sikt nr 4.
3. Asfalt, H eavy F lux, använd för ytbehandlingen hade följande egenskaper: Flam punkt i öppen d e g e l ... 236°
Penetration vid 2 5 0 ... 2 0 1 T änjbarhet vid 250 ... > 1 0 0 cm V iktförlust vid u p p h e ttn in g ... 1 . 1 %
I koltetraklorid olösliga beståndsdelar... o. 1 1 % Penetration efter u p p h e ttn in g ... . . 13 6 Asfalten uppfyllde fordringarna i arbetsbeskrivningen.
4. Beträffande den till asfalten satta tjäran hänvisas till sträcka 24.
5. Tre av de ur den färdigvältade men ej ytbehandlade beläggningen tagna prov styckena undersöktes, varvid följande resultat erhölls:
Sandens sammansättning i v ik t-% :
S a m m a n s ä t t n i n g e n l i g t ;a n a l y s Beräknad Fordringar samman i arbetsbe Sekt. 1/606 Sekt. 1/656 Sekt. 1 770 M edeltal sättning skrivning
Pass. 7 mm . såll . . . . IOO ICO IOO IOO IOO IOO
7 mm såll— sikt nr 10 . — — — — — 0 — 20 sikt nr 1 0 — nr 40 . . . 25 23 33 27 26 1 5 — 30 » » 4 0— » 80 . . . 35 3 i 34 35 2 5 — 45 » » 80— » 200 . . . M 25 23 24 \ 3 i 7 — 3 5 » » 200 ... x5 1 6 13 15 ' 8 0 — 8 Asfaltbetongens sammansättning i % : S a m m a n s ä t t n i n g e n l i g t a n a l y s Beräknad Fordringar samman i arbetsbe Sekt. 1/606 Sekt. 1/656 Sekt. 1/770 M edeltal sättning skrivning
Pass. 19 mm såll . 98 97 97 97 98 — ICO 2 0—7 m m s å l l ... 37 40 37 38 l 1 5 — 3 01 7 m m såll—sikt 1 0 . . . 9 9 8 9/ 45-7 1 5 — 39 sikt 1 0—40 . . 1 1 9 *5 I2| 7— 25 » 4 0—80 . 1 6 !5 14
1
5 1 41 . 7 1 0 — 35 » 80--2CO ... 1 1 10 10 ioj 1 0— 25passerande sikt 200 . . . 7 7 6 7 5.0 (filler) 7 — 1 1
a s f a lt ... 6.9 6.6 6.8 6.8 7.6 8 — 1 1 Volymvikten hos den färdigvältade asfaltbetongen blev för de undersökta proven 2.32, 2.31 och 2.43 för sektionerna 1/606, ij6$6 och 1/770 respektive. Den höga volymvikten för det senare provet beror på att det är taget på den del av sträckan, där bronzitdiabas användes; denna har nämligen en mycket hög specifik vikt, 2.99. Med ledning av dessa siffror har medeltjockleken enligt ovan beräknats och beräk nas hålrumsvolymen i den asfaltbetong, till vilken diabas använts, till ca 4.1 % och i den övriga asfaltbetongen till ca 4.4 %, svarande mot en hålrumsvolym hos sand- och stenmaterialet av 18.9— 20.8 %. En högsta hålrumsprocent hos detta material av 20 % och hos den färdiga beläggningen av 5 % bör kunna fordras. Kompres sionen erhållen på det sätt som angivits för sandasfalten visade sig vara god. P R O V S T R Ä C K A 14. Sektion 1/790— 1/990.
T opeka.
Sträckans längd: 200 m. Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 5 cm. Beläggningens bombering: 1j^ av vägbredden.
Denna sträcka ommakadamiserades (2 hl per m) men dessutom pålades omedelbart före utförandet av topekan ca 2 hl/m fin makadam (s. k. 3U" ma kadam), vilken vältades men ej tätades på något sätt.
Topekan sammansattes på följande sätt:
A s f a l t ... 2 5 k g = 10 %
F i l l e r ... 15 » = 6 %
S a n d ... 145 » = 58 %
M akadam . . . . 65 » = 26 %
Satsvikt ... 250 kg = 10 0 % Asfalten utgjordes av Standard Paving med penetrationen 5 1 — 6o. Fillern utgjordes av skiffermjöl från Kinnekulle.
Sandmaterialet var en blandning av 2U sand från H ärlö v (Rosendal) och V3 stenmjöl, erhållet genom krossning av jordstenar (Emmeholm),
Makadamen utgjordes på en längd av 50 m, sektion 1/790-— 1/840, av bron- zitdiabas (s. k. svart granit) från Immeln (se nedan), å återstående 150 m, sek tion 1/840— 1/990, av krossad jordstensmakadam (Emmeholm).
Topekan tillverkades i den tidigare beskrivna asfaltmaskinen och utlades i ett lager av 5 cm tjocklek samt vältades på i huvudsak samma sätt som asfalt betongen. H an d vält (vikt 220 kg) användes fö r första vältningen.
Sanden hade en kornstorleksfördelning enligt följande (medeltal av 7 prov- siktningar):
Passerande 7 m m såll, kvarstannande på sikt nr asserande 7 m m sail, kvarstannandepå sikt nr 1010 4 %P4 °/° » sikt nr 10, » » » » 40 . . . . . . . 29 °/o
» » » 40, » » » » 80 . . . 34 %
» » » 80, » » » » 1 00 . . . . . . . 25 %
» » » 200 8 %
IOO O //o
I medeltal åtgick 120 kg massa per m2. Massan komprimerades till en vo- lym vikt av 2 .14 ; medeltjockleken för topekan blev sålunda 5.6 cm.
Ingen tätning av ytan utfördes.
Topekan utfördes under tiden 1 1 — 15 juni till full bredd under trafik- avstängning.
T ra fik tilläts fr. o. m. den 4 juli.
Undersökning av materialier m. m. vid Statens Provningsanstalt gav följande
resultat.
1. Beträffande asfalten hänvisas till sträcka 12.
2. Beträffande bronzitdiabasens bergartsegenskaper och kornstorleksfördelning hänvisas till sträcka 13.
3. Tre provstycken ur den färdigvältade beläggningen undersöktes, varvid fö l jande resultat erhölls.
Fig. 3 6 (till vänster). Topekan handvältas, 12 /6 1928. Fig. 37 (till höger). T opeka, den färdiga ytans utseende, 12/6 1928.
S a m m a n s ä t t n i n g e n l i g t a n a l y s Beräknad sam mansättning
Fordringar i arbets beskrivning Sekt. 1 / 81 7 Sekt. 1 19 1 1 Sekt. 1/9 72 M edeltal
Pass. 12 m m s å ll. 99 IOO IOO IOO 98— 100
1 2 — 7 m m s å ll. . 10 10 7 9 lt 1 5 — 25 7 m m såll— sikt 10 20 19 2 3 2 1 Jr 20 5— 10 sikt 1 0 — 40 . . . 22 18 2 1 20 ) 1 0 — 30 » 4 0 — 80 . . . 19 2 3 2 1
21
58 10 — 35 » 80— 200 . . . 1 1 13 12 12 J1 1 0 — 25pass. sikt 200 . . . 8 7 8 8 6 (filler) 6— 1 1
asfalt ... 8.9 9.0 9.0 9.0 10 8 - 1 1
Volymvikten bestämdes även på dessa provstycken och blev den 2 .13 , 2.14 och 2.13 för sektionerna 1/817, I /91 1 och I l971 resp. Med ledning av dessa siffror be räknades hålrumsprocenten hos topekan till 8.5, 9.8 och 8.8 och hos sand- och stenmaterialet i densamma till 26.9, 27.9 och 27.1 %. Hos en god topeka kan man fordra en hålrums volym hos sand- och stenmaterialet av högst 22 % och hos den färdiga beläggningen 5 %. Att en större hålrumsvolym här erhållits torde bero på, att det använda konstgruset innehöll ganska mycket fina partiklar, varför den del av stenmaterialet, som passerade 12 mm men stannade på 7 mm sållet blivit endast 9 % mot 1 5 — 25 % enligt arbetsbeskrivningen och även på icke fullt tillfreds ställande kompression.
P R O V S T R Ä C K A 15 . Sektion 1/990— 2/090.
Es senbeläggning. Sträckans längd: 100 m.
Beläggningens bredd: 5.25 m (därtill komma 2 st storgatstenskanter a 12.5 cm, sam manlagd bredd 5.5 m).
Beläggningens avsedda tjocklek: ca 4.3 cm. Beläggningens bombering: 1/70 av vägbredden.
Beläggningen utfördes av A .-B . Gatu- & Vägbeläggningsämnen i Göteborg, vilken firm a innehar licensen för Sverige för ifrågavarande patenterade fabrikat.
Sträckan ommakadamiserades som övriga sträckor, varjäm te ca 1 cm konst grus 5 — 15 mm påfördes, vattnades och vältades omedelbart före Essenmas- sans påläggning. Beläggningen försågs med kantskift av storgatsten. Storgat stenen sattes i makadam, som efter vattning dränktes med Bitumuls både utan för och innanför kantskiftet. Åtgången av emulsion v a r ca 4.2 kg per löp meter kantskift. Kantskiftets överyta lades 3 cm över makadamens. Essen- massan utlades till halva bredden i taget mellan löst lagda långsgående reglar med en höjd över makadambottnen av 7.5 cm i vägens mitt och 6 cm vid kanten. Massan utrakades och avjämnades med mall löpande på reglarna. Den vältades med en handvält dels i längdled, dels i tvärled, sammanlagt 16 gånger, varvid vältens vikt successivt ökades genom belastning med vikter. Fullbelastad vägde välten 840 kg, med ett tryck per cm av k g4
Åtgången av massa var 100 kg/m2. Essenmassa beredd av asfalt utan tjär- inblandning användes.
Essenbeläggningen ytbehandlades med asfaltemulsionen Bitumuls, v arav åt gick 0.4 kg/m2. Gum m iraka användes för utjämningen. Ytbehandlingen täck tes med ett tunt lager fin sand (ca 4 lit/m2).
Beläggningen var i början ganska mjuk, så att man kunde göra intryck med tummen av 2 — 3 mm djup. E fter ca 2 månaders trafik hade den emellertid komprimerats till större hårdhet. D å en volym vikt av 2.3 å 2.4 vanligen uppnås med denna beläggning efter någon tids trafik, torde medeltjockleken uppgå till ca 4.3 cm, något mer i mitten och något mindre vid kanterna.1
Fig. 38 (öv. till vänster). Essenbeläggningen. Kantskiftet av storgatsten sättes i makadam, som drän- kes m ed bitumuls, 19/6 1928. Fig. 39 (öv. till höger). Essenmassan utlägges, 20/6 1928. Fig. 40 (und. till höger). Essenbeläggningen, utlagd och vältad, men ej ytbehandlad, 25/6 1928. Fig. 4 1
(und. till vänster). Essenbeläggningen ytbehandlas m ed Bitumuls, 25/6 1928.
Beläggningen utfördes under tiden 20— 25 juni men öppnades ej för trafik förrän fr. o. m. den 4 juli.
U ndersökning av Essenbeläggningsmassan vid Statens Provningsanstalt gav fö l
jande resultat: viktprocent
Kvarstannande på sikt nr 1 0 ... . 12 Sikt nr 1 0 — 2 0 ... . 25 ) » » 2 0 — 3 0 ...14 >46 » ■ » 3 0 — 4 0 ... 7
j
» » 4 0— 5° ... 5 \ T« » » 5 0 — 8 0 ... 8 / 13 » » 80— 1 0 0 ... ... 2 \ » » IOO — 200 ... . 9 / 1 1 Passerande sikt nr 2 0 0 ... . 13 __________ Asfal t ... 4.9Den utlösta asfalten hade en smältpunkt enligt Krasmer & Sarnow av 29°. Beträffande den använda emulsionens egenskaper se sträcka 3.
Fig. 42 (till höger). Essenbeläggningen var första tiden m ycket m juk. Ett tungt lass på järnringar kunde göra ett dylikt spår (djup 6 å 7 mm). D ylik a spår och sprickor hava under trafikens inverkan så småningom försvunnit, 17 /7 1928. Fig. 43 (till vänster). D en nyss färdiga Essenbe läggningen med hjulspår på höger sida, 2 4 / 7 19 2 8.
P R O V S T R Ä C K A 16. Sektion 2/090— 2/325.
Asfaltm akadam . Sträckans längd: 235 m. Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 8 cm.
Beläggningens bombering: ca ^so av vägbredden.
Denna sträcka ommakadamiserades med ca 2 hl per m. T ill asfaltm aka damen användes följande materialier:
Asfalten bestod av en blandning av Standard Paving med penetrationen 5 1 — 60 och H eavy Flux i sådana proportioner, att en penetration av 10 0 — 120 erhölls.
Makadamen utgjordes av 2 storlekar, 63— 3 1 mm och 3 1 — 19 mm. A v den förra användes ca 70 % och av den senare ca 30 % . Å de första 50 meterna, sektion 2/090— 2/140, var makadamen av bronzitdiabas, s. k. »svart granit», från Immeln, på de övriga 185 meterna, sektion 2/140— 2/325, krossad jord- stensmakadam. För avtäckning efter ytbehandlingen användes konstgrus med storleken 5 — 15 mm. Konstgruset på de första 70 m, sektion 2/090— 2/160, bestod av bronzitdiabas från Immeln, å de följande 20 meterna, sek tion 2/160— 2/180, av jordstenar (Emmeholm) och å återstående 145 m, sek tion 2/18 0 — 2/325 grus av sten uttagen ur berg i önnestad (Klinten).
Sedan vägbanan väl rengjorts, utlades den grövsta makadamen till en bredd av ca 6 m (form ar användes ej) samt vältades lätt. Den indränktes därpå med asfalten, som upphettats till ca i8o° och uthälldes medelst kannor. P å de första 50 meterna uthälldes asfalten i vägens längdriktning, men på resten av sträckan diagonalt, varigenom feta tvärfogar undvekos. A sfalt åtgången var ca 6.7 kg/m2 på sektion 2/090— 2/265 samt ca 7.0 kg/m2 på
Fig. 44 (öv. till vänster). Asfaltm akadam sträckan efter vältning före indränkning, 8/5 1928. Fig. 45 (öv. till höger). N yss indränkt asfaltmakadam, 10/5*1928. Fig. 4 6 (und. till vänster). Samma asfaltmakadam efter påföring av finm akadam och vältning, 10/5 1928. Fig. 47 (und. till höger).
Asfaltm akadam efter ytbehandling och vältning, färdig fö r trafik, 10/5 1928.
sektion 2/265— 2/325. D ärpå utbreddes finmakadamen (31 — 19 mm), som utsopades jämnt och vältades. Y tan behandlades sedan med asfalt av samma penetration, ca 10 0 — 120, avtäcktes med konstgrus och vältades. T ill ytbe handling åtgick ca 3.3 kg/m2 asfalt, va rfö r totala asfaltmängden blev ca 10.0 resp. 10.3 kg/m2. Första dagen vältades beläggningen obetydligt, andra och tredje dagen däremot mycket.
Slutliga tjockleken av beläggningen blev ca 8 cm.
Sträckan 2/090— 2/265 utfördes till full bredd omedelbart med trafiken avstängd, under tiden 8— 1 1 maj, sträckan 2/265— 2/325 däremot med halva
bredden i sänder den 28 och 29 juni, medan trafik pågick på den andra väghalvan.
Sedan sträckan legat under trafik en tid, befriades beläggningen från alla lösa gruspartiklar.
Undersökning av använda materialier vid Statens Provningsanstalt:
Beträffande provning av bergarten bronzitdiabas och sten från önnestad (Klin- ten) samt kornsammansättningen hos konstgruset från Immeln, se/sträcka 13.
Beträffande provning av asfalterna, se sträcka 12 för Standard Paving 5 1 — 60 och sträcka 13 för H eavy Flux.
Fig. 48. Indränkningen av asfaltmakadam skedde diagonalt samt med omedelbar avgrusning, 28/6 1928.
De blandningar av olika asfalter, som här användes, undersöktes därjämte be träffande penetrationen, som befanns vara:
för prov nr r, Standard Paving 6 1 — 70 + H eav y Flu x . 13 9 » » » 2, » » 5 1 — 60 + » » . . . . 1 0 1
» » » 3, » » 6 1 — 70 + » » ... 12 6.
Siffran för prov nr 1 är något hög, då en penetration av 100— 120 fordrades.
P R O V S T R Ä C K A 17 . Sektion 2/325— 2/415.
Akvabitm akadam (observera: ännu en akvabitm akadam sträcka av 60.5 m
längd har utförts å sektion 2/720— 2/780.5). Sträckans längd: 90 m.
Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 8 cm. Beläggningens bombering: 1/70 av vägbredden.
Följande materialier användes:
Asfaltemulsionen A kvabit, tillverkad av N y a A sfalt Aktiebolaget, Stock holm.
Grovm akadam (63— 3 1 mm) av krossad jordsten på vänstra väghalvan, makadam från ö s tra Skånes Järn vägs stenbrott i Tollarp pa högra väghal- van. Grovm akadam en avjämnades med ca 1 cm finare Immelnmakadam (31 — 19 mm).
Konstgruset för ytbehandlingen utgjordes för första behandlingen på vän stra väghalvan av krossad jordsten (Emmeholm), för övriga behandlingar av konstgrus från T o llarp (ö stra Skånes Järn väg).
Vägsträckan behandlades med halva bredden i sänder under trafik. Vänstra sidan upprevs emellertid av trafiken natten efter första indränkningen och måste omedelbart ytterligare behandlas med emulsion, varvid även andra hälften indränktes en andra gång samtidigt.
Fig. 49 (till vänster). Indränkning av Akvabitm akadam , 19 /7 19 28 . Fig. 50 (till höger). A kvabit- makadamen indränkt och ytbehandlad men ej avgrusad, 2 1 / 7 1928.
Makadamen utbreddes på ena väghälften och begränsades i vägens mitt medelst fastpinnade plankor av sammanlagt 8 cm tjocklek, men lades utan begränsning i ytterkanten. Den tätades icke med grus som makadamen på övriga emulsionsmakadamsträckor (den andra Akvabitm akadam sträckan ej undantagen). Makadamen vältades med tung tandem vält, dock icke till full fasthet. D ärefter fuktades den och dränktes med emulsion, som uthälldes medelst kannor i vägens längdriktning med början i mitten. N ä r emulsionen börjat svartna, beströddes ytan med konstgrus (5— 15 mm). C a 6.7 kg emul sion åtgick per m2. T rafik en insläpptes på den färdiga hälften efter 4 å 5 timmar. Detta visade sig, som sagt, vara olämpligt, enär trafiken förstörde en del av beläggningen, varfö r sträckan gavs en ytterligare dränkning med 2.7 kg/m2 följande dag, varpå den beströddes med konstgrus (5 — 15 mm) och överlämnades åt trafiken. Indränkningen och efterbehandlingen med emul sion utfördes den 19 — 2 1 juli.
E fter en vecka rensopades vägytan och gavs efter fuktning en första y t behandling, varvid emulsionen utjämnades med piassavaborstar. H ärtill åt-
gick 1.6 kg/m2 emulsion. Ä ven denna ytbehandling utfördes med halva bred den i taget. En andra ytbehandling å vägens mellersta del (3.5 m) utfördes omedelbart därpå efter skedd rensopning av löst grus. D ärtill användes I.3 kg/m2 A kvabit.
Ytbehandlingarna utfördes den 30 juli— 1 augusti.
T o talt åtgick på vägens mellersta del (3.5 m) 12 .3 kg/m^emulsion och på sidorna 1 1 . o kg/m2, vilket i medeltal på hela beläggningens bredd gör II.8 kg/m2.
Sträckan trafikerades hela tiden under arbetets utförande och trafik in släpptes med ovan nämnt resultat delvis på sträckan 4 å 5 timmar efter dess färdigställande.
Fig. 5 1. Kärra för emulsionsfat.
Beträffande undersökning av använda materialier, se sträcka 3 för emulsionen och konstgruset från Tollarp, sträcka 13 för Immelnmakadamen (bronzitdiabasen). P R O V S T R Ä C K A 18. Sektion 2 /4 15 — 2/515.
Koldm exm akadam . Sträckans längd: 100 m. Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 8 cm. Beläggningens bombering: 1jw av vägbredden.
Följande materialier användes:
Asfaltemulsionen Koldm ex, tillverkad av Svenska Icopal- & T akp ixfab ri- ken, Malmö.
Grovm akadam (63— 3 1 mm) tillverkad av berg vid önnestad av salisk granitgnejs med relativt låg slaghållfasthet. M akadam av mellanstorlek (31 — 19 mm) erhållen genom krossning av jordstenar av god kvalitet. C a 70 % av den förra och ca 30 % av den senare användes.
Konstgrus för avtäckning erhållet genom krossning av jordstenar. Fint grus från H ärlö v för tätning av makadamen.
Grovm akadam en utlades och tätades delvis (till ca 2 cm från stenarnas toppar) med fint grus, som utbreddes genom sopning, vattnades och vältades. Det visade sig mycket svårt att få ned gruset på detta sätt. Lättast ned trängde gruset, som var avsett att u tfylla de undre hålrummen, om gruset fick torka en kort stund ovanpå makadamen, innan vältningen företogs. N är ytan sedan vältades, trängde gruset lätt ned mellan stenarna (jäm för f. ö. Bisolmakadam).
Kanterna av beläggningen, de yttersta 50 cm på vardera sidan, tätades y t terligare med fint grus, for att hindra att emulsionen skulle rinna ut på väg- slänterna, Finmakadam (31 — 19 mm) pålades därefter och vältades ned un der vattning.
Makadambädden, som nu var fuktig, indränktes därpå med emulsion me delst kannor parallellt med vägens längdriktning och med början i vägens mitt. En stund efter utspridningen av emulsionen, varav så mycket påfördes, att hålrummen i makadamen fylldes till 2 mm under stenarnas toppar, be ströddes ytan med konstgrus (5 — 15 mm), varefter vältning ägde rum. T ill indränkningen åtgick 7.8 kg Koldm ex per m2.
Indränkningen utfördes under tiden 14 — 18 maj.
E fter en veckas tid rensopades ytan väl och ytbehandlades, vartill åtgick ca 2.9 kg Koldm ex per m2. Emulsionen avtäcktes med konstgrus och välta des som förut, Sammanlagt åtgick 10.7 kg emulsion per m2.
Ytbehandlingen utfördes den 24 och 30 maj.
Denna sträcka utfördes till hela bredden på en gång med vägen avstängd för trafik. T rafiken påsläpptes den 4 juli.
Beträffande undersökning av använda materialier, se sträcka 3 för emulsionen och sträcka 13 för granitgnejsen från önnestad.
P R O V S T R Ä C K A 19. Sektion 2 / 5 15 — 2/615.
Bisolmakadam.
Sträckans längd: 100 m. Beläggningens bredd: 5.5 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 8 cm. Beläggningens bombering: J /so av vägbredden.
Följande materialier användes:
Asfaltemulsionen Bisol, levererad av Bönnelycke & Thuröe, Malmö. A v emulsionen användes 2 olika slag, en tunnare, A-Bisol, för indränkningen, en tjockare, Bisol, för ytbehandlingen.
Grovm akadam (63— 3 1 mm) och finm akadam (31 — 19 mm), som erhållits genom krossning av jordstenar.
Konstgrus för avtäckning erhållet genom krossning av jordstenar. Fint grus från H ärlö v för tätning av makadamen.
Denna sträcka utfördes i huvudsak på samma sätt som föregående, Gruset för tätning av makadamen utlades dock i detta fall som ett bottenlager före grovmakadamens utbredning. Grovm akadam en vältades under påförande av
en ringa mängd grus. Finmakadamen pålades därefter och vältades. K a n terna av beläggningen grusades ej extra. Indränkningen utfördes som på