Delaktighet enligt pedagogerna
Pedagogerna fick frågan om vad delaktighet är för dem och på förskolan Smörblomman så svarade båda pedagogerna likadant, att barnen ska kunna ta del av de olika delarna och att man kan se att de är intresserade av det man gör.
Att de är med, att man ser att barnen är med eller att man deltar, att man ser att de är intresserade.
(Pedagog Pia)
På Flora avd. 1 så hade pedagogerna lite olika tankar om vad delaktighet är för dem. Båda tycker att delaktighet är när barnen får var med i samlingen men Mariett tycker att det är när barnen ger och tar som de blir delaktiga. Sandra tycker att delaktighet är när barnen själva kommer med idéer och får önska vad de vill göra.
Delaktighet att man är med och bestämmer vad man får göra, det handlar om att man ska vara med och ge och ta, det är delaktighet också, man kan vara delaktig ändå.
31
När barnen fick lov att säga, delta och göra något, det är delaktighet för två av pedagogerna på Flora avd. 2 medan att följa en tanke och fortsätta med den var delaktighet för tredje kollegan.
Det är när man kan involvera barnen så att de känner att de är delaktiga i det man gör och jobbar med. (Pedagog Hanna)
Hur barnen görs delaktiga i samlingen
När det kommer till barns delaktighet i samlingen och i planeringen så utgår Dana och Pia på förskolan Smörblomman efter samma arbetssätt och tankar.
De får vara med och bestämma, välja vilka sångkort, delaktiga när de räknar barnen. (Pedagog Dana)
På denna avdelning så har de samma utgångspunkter varje dag men vem bestämmer vad som sker är den som sätter sig först med barnen. De har ingen gemensam planering för vad samlingen ska handla om.
På Flora avd. 1 så tyckte Mariett och Sandra samma sak, att barnen blir delaktiga för att de tycker det är roligt och att de vill vara med i samlingens aktiviteter. Mariett säger att barnen bestämmer ibland och Sandra säger att pedagogerna bestämmer samlingen på grund av att det kan bli tidsbrist ibland och samlingen inte alltid är välplanerad. När det kommer till planeringen för samlingen så utgår de oftast från vad som har kommit upp i huset och måste tas upp eller så fick barnens intresse leda samlingen. De båda tycker att de försöker göra barnen så delaktiga som möjligt, men ena kollegan säger att det kan bli svårt ibland när man har en för stor grupp.
På Flora avd. 2 så tyckte Hanna att barnen inte alltid har blivit så delaktiga som hon hade velat på grund av att de inte har velat svara på frågorna, eller inte vågat tala ut. När det kom till hur de gör barnen delaktiga i samlingen så tyckte alla tre pedagogerna att det var genom att ge barnen uppgifter, att låta dem vara aktiva och engagerande i diskussionerna, aktiviteterna och att barnen får berätta om sina erfarenheter och tankar är ett sätt för barnen att vara delaktiga. Vid planeringen av samlingen så utgick två pedagoger från barnens intresseområden, åldern, gruppstorleken och mängden av pedagoger eftersom det blir mindre stressigt. En annan pedagog utgick från tema och att delaktighet inte ingår i planeringen. Konkret material och att visa upp något roligt var viktigt.
32
Avbruten i samlingen
Den sista frågan vi ställde var mer för att få en uppfattning om hur pedagogerna tänker och hanterar avbrott i samlingen när det kommer till att låta eller inte låta barnen prata under aktiviteten.
På denna fråga var det alla pedagoger på Flora avd. 2 som gjorde på samma sätt vid avbrott. På Flora avd.1 och Smörblomman så svarade alla pedagogerna med varierade svar. Alla tre pedagogerna på Flora avd.2 sade att de försöker få tillbaka barnens koncentration, antingen genom att använda tecken eller verbalt. Barnen får avbryta och prata om det är relevant för aktiviteten annars får de vänta. Pedagogerna avbryter sig själva för att lyssna på barnen.
På Flora avd. 1 hade pedagogerna olika tankar och handlingar när det kom till avbrott. Sandra sade att man ska visa hänsyn till den som pratar, ifall det är ett infall av barnet så får barnet prata klart. Mariett försöker hitta tråden igen, om det är en kollega som avbryter så får den personen vänta. Om det är ett barn som håller på att störa så markerar pedagogen barnet verbalt eller ibland med lätt kroppskontakt. Oftast kommer de tillbaka till barnet som avbröt. Ifall det är irrelevant så får barnen vänta tills pedagogerna har pratat klart men om det har med diskussionen att göra så får barnet prata.
Det beror på det är lite olika. Är det någon som bara vill höras och synas hela tiden, då får man visa hänsyn nu pratar jag. Det kan ju vara så att jag pratar och det kommer ett infall så där ja, lite spontant då får man ta in det. Om man pratar om en grej och det kommer in ett infall då måste man kunna prata om det.
(Pedagog Sandra)
Dana, den ena av pedagogerna på Smörblomman, säger att pedagogerna brukar vänta på att barnet pratat klart och sedan fortsätter med samlingen. Pia säger att de inte har så många barn som stör eller avbryter men de som gör får prata klart, och efter ett tag så vill de vara med igen
Tvång till delaktighet
På Smörblomman sade båda pedagogerna att de inte har barn som inte vill delta i samlingen, deras uppfattning är att alla barn vill vara med.
På Flora avd. 1 så sade Sandra att de inte har råkat ut att inget barn inte vill vara med på samlingen men Sandra säger att de har ett barn som brukar avvika men att de tillåter det eftersom barnet inte förstör samlingen. Hennes kollega tar upp att om det är de minsta barnen så kan man inte begära att de sitter stilla.
33
Barnen får sitta på en stol lite bakom men om de kryper lite bakom så gör det inget, man kan inte tvinga dem.
(Pedagog Louise)
Louise kollega säger att det beror på vilket barn det är, det blir olika konsekvenser. Barnet får sitta på en stol bredvid, på detta sätt blir barnet delaktig men barnet får inte delta i aktiviteten.
Det är upp till oss pedagoger att engagera barnen. (Pedagog Lena)
Lena säger att man inte får tvinga barnet men barnen får inte störa, man får anpassa sig efter gruppstorleken. Ju fler pedagoger desto bättre kontroll i samlingen.