Reflektioner kring vad som skulle kunna minska bilresandet

För att minska bilresandet i samband med fritidsaktiviteter krävs förändringar på flera olika håll. Kultur- och fritidsnämnden har ansvar för bokning av halltider för fritidsaktiviteter och skulle kunna bidra till ett hållbarare samhälle med mindre biltrafik genom att förlägga halltiderna tidigare under eftermiddagen och kvällen, förslagsvis innan klockan 19. Detta skulle innebära att fler spelare kan ta sig hem på egen hand, att spelarna kan delta under hela träningen och därmed också få utnyttja den tid de bokat och samtidigt minska bilanvändandet.

Alternativt skulle Trafikförvaltningen som ansvarar för kollektivtrafikbiljetter kunna förlänga giltighetstiden på skolbiljetterna till klockan 21. Detta skulle möjliggöra att alla i skolåldern som vanligtvis färdas med kollektivtrafik kan ta sig till och från fritidsaktiviteten på egen hand. Dessvärre löser inte en förlängning av giltighetstiden problemen som uppstår under helger när både hemma- och bortamatcher spelas. På grund av detta rekommenderas det istället att Trafikförvaltningen erbjuder tilläggsbiljetter, alltså biljetter som gäller efter klockan 19, gratis alternativt till ett förmånligare pris till alla som är under 20 år gamla. Detta ökar också jämställdheten i trafiken samtidigt som det ökar rörligheten för barn och ungdomar oavsett vilken inkomstnivå de eller deras hushåll har. Rekommendationen till Huddinge kommun är att inventera trafikmiljön i närheten till idrottshallar, idrottsplaner och andra anläggningar där idrottsaktiviteter utövas för att kunna identifiera barriärer och brister i miljön. Genom att först identifiera var problemen förekommer är det lätt att åtgärda problemen som identifierats. Detta skulle kunna vara allt från trygga cykelparkeringar som inte ligger undanskymda och är försedda med ramlås till upplysta och välmarkerade cykelbanor utan ojämnt underlag.

Trots att det är mer än en tredjedel av respondenterna som tar sig till bortamatcherna med kollektivtrafik kan andelen som väljer detta färdmedel bli ännu fler. Fördelen med att åka kollektivtrafik är inte endast att det är bra för miljön utan också att det

42

är bra för spelarna. Precis som spelarna i Kåge Rytkös lag, som började ta sig till bortamatcher med kollektivtrafiken i sällskap av vuxen från 11 års ålder, kan andra spelare också lära sig att åka självständigt eller i grupp till bortamatcher. Som nämnt ovan är detta en otrolig möjlighet för barnens psykiska utveckling men det är också, som Kåge Rytkö nämner, bra för lagandan.

Rekommendationerna för Huddinge Basket är därför att man inför varje match bestämmer en tid och plats att mötas på för att sedan åka kollektivtrafik tillsammans. Detta kommer med stor sannolikhet inte vara några problem för spelarna men desto svårare för föräldrar som vill följa med på matcherna men som har vanan inne att ta bilen.

Genom att från föreningens sida föreslå vilka hallar, det vill säga bortamatcher, som är lätta att nå med kollektivtrafik kan fler föräldrar resa med barnen i kollektivtrafiken. Detta innebär att även barn yngre än 11 år kan åka kollektivt till bortamatcherna i sällskap av förälder eller annan vuxen. Detta är något många barn gör i skolverksamheten och, enligt forskarens uppfattning, tycker är kul. Förutom att bidra med ett extra öga under färden kan även engagemanget hos föräldrarna tillfredsställas när de känner att de gör något bra för barnen och deras utveckling. Med tiden kommer detta bli en vana som kommer leda valet av färdmedel (Anund et al., 2013; Waldo, 2003) och bilanvändandet kommer att minska ytterligare. Det viktigaste när det kommer till valet av färdmedel är inte valet när tiden är knapp och hela familjen vill följa med, utan vad man väljer om inga andra faktorer påverkar färdmedelsvalet vilket gör det acceptabelt att bilen anses vara det bästa färdmedlet vid dessa undantag.

En viktig aspekt som föreningen kan tänka på är att utnyttja tränarens och föreningens roll i början av säsongen. Tränare och andra föreningsengagerade ses som förebilder, såsom lagföräldern Kåge Ryktö, och kan på detta sätt påverka barnens vilja att använda andra färdmedel än bilen. Genom att förening och tränare visar engagemang och vilja att åka kollektivt till bortamatcher, exempelvis med ett startbrev med information om hur föreningen arbetar för barnen och ungdomarnas rörelsefrihet och utveckling eller information om hur man tar sig till bortamatchen kommunalt, kan föreningen sätta standarden för färdmedelvalet för säsongen som följer. Skickas det ut information om hur viktigt och nyttigt det är både för barnet och för laget att få färdas med kollektivtrafik är sannolikheten stor att föräldrar skulle undvika att skjutsa barnen då de vill vara goda och engagerade föräldrar som stödjer barnens utveckling (Tillberg, 2001; Halldén, se Anund et al., 2013).

43

6 Slutsats

Utifrån resultaten av denna studie kan en del slutsatser dras om färdmedelsval till och från fritidsaktiviteter samt vad idrottsföreningar kan göra för att påverka färdmedelsvalet.

Färdmedelsvalet till och från fritidsaktiviteter påverkas av flera olika faktorer. En av faktorerna som påverkar färdmedelsvalet avsevärt är åldern på personen som utövar fritidsaktiviteten. Detta beror delvis på att äldre spelare färdas längre än yngre spelare för att ta sig till sina fritidsaktiviteter och kan på grund av detta inte använda de färdmedlen som spelare som har nära till fritidsaktiviteten har möjligheter att göra, det vill säga gång och cykel. Det beror också på att yngre spelare inte har samma rörelsefrihet eftersom föräldrar anser att barn inte ska transportera sig själva när det är mörkt och kallt. Yngre barn anses också vara för små för att åka kollektivtrafik om de behöver transportera sig en längre sträcka, vilket leder till att föräldrar skjutsar barnen istället. Som beskrivet i litteraturstudien har barn samma skyldigheter som vuxna när de färdas på egen hand med kollektivtrafiken, vilket föräldrarna inte anser att barnen är mogna nog att ha än. Dessutom anser dagens föräldrar att barnen är mer sårbara än vad de själva var i samma ålder vilket kan vara en bidragande faktor till varför yngre barn färdas med kollektivtrafiken i mindre utsträckning.

För att kunna åka på egen hand i kollektivtrafiken måste barnen uppleva miljön och lära sig hur man åker kollektivtrafik, något de inte kan göra om de inte provar hur det är i praktiken. Genom att låta barnen se förebilder, det vill säga föräldrar, tränare och kamrater åka kollektivtrafik ökar viljan hos barnen att göra samma sak, vilket innebär att förebilden kan dela upplevelsen i kollektivtrafiken med barnet tills barnet är moget nog att åka på egen hand.

En annan faktor som påverkar färdmedelsvalet avsevärt är avståndet mellan hem och hall. Av resultaten framgår att ett avstånd på fem kilometer, som annars anses vara att bekvämt cykelavstånd, är ett för långt avstånd att cykla för barn och ungdomar. Den längsta sträckan barn och ungdomar känner sig bekväma med att cykla är tre kilometer, är sträckan längre väljer de med fördel andra färdmedel. En av anledningarna till att cykeln inte dominerar som färdmedel för sträckorna under tre kilometer är där att det tar tid att låsa upp cykeln och parkera cykeln på angiven plats för att sedan gå till hallen. Dessutom ger cykeln ingen tidsvinst om man färdas med lagkamrater som promenerar då man i regel cyklar i samma hastighet som de som promenerar. Som nämnt ovan färdas äldre spelare en längre sträcka och kan i många fall inte promenera eller cykla då avståndet är för stort och resetiden för lång.

Resultaten visar att färre personer går och åker kollektivtrafik hem från träningen än till träningen. Dessutom är det fler som åker bil hem från träningen än till träningen. Anledningen till detta är ett av problemen som belysts i enkäten samt intervjuerna, nämligen att skolkortet för kollektivtrafiken slutar gälla klockan 19 på

44

vardagar. Detta leder till att många barn och ungdomar blir hämtade med bil istället för att ta sig hem på egen hand, vilket var en rätt vanlig företeelse att döma av litteraturen. Skulle villkoren som Trafikförvaltningen satt för kollektivtrafikbiljetter varit annorlunda hade fler barn och ungdomar haft möjligheten att utnyttja sin rörlighet och resurserna för detta hade varit bättre. Kollektivtrafiken skyddar dessutom mot obehagligt klimat, vilket varken gång eller cykel gör, och gör det därmed till ett godtyckligt substitut för de barn som skjutsas på grund av väderförhållandena.

Ännu en faktor som påverkar färdmedelsvalet är i vilken hall respondenterna har sina träningar. Resultatet visade spelarna i Huddinge West blir skjutsade i betydligt högre utsträckning än spelarna i Huddinge East. Vad detta beror på undersöktes inte i denna studie men faktorer som antas påverka bilresandet är tillgång till parkering, barriäreffekter i närheten av hallen samt tillgängligheten och framkomligheten. En kommentar som framgick från enkätundersökningen var att en korsning i närheten av Huddinge Wests hemmahall är farlig och att barnet på grund av detta inte får färdas på egen hand. Skulle faktorer som påverkar bilresandet ses över och åtgärdas finns möjligheten till att bilresandet minskar.

Gällande färdmedelssätt till bortamatcher finns det mycket som föreningen gör idag och ännu mer som kan göras för att minska bilresandet i samhället. Genom att utnyttja sin roll som förebilder kan tränare, styrelsen och lagföräldrar påverka hur spelarna i föreningen väljer att transportera sig. Detta kan göras på flera olika sätt, bland annat genom att i laget eller föreningen bestämma att alltid åka kollektivtrafik, såsom spelarna i Kåge Rytkös lag, eller genom att uppmuntra föräldrarna till att lämna bilen hemma och åka kollektivt tillsammans till de matcher där möjligheten till detta är stor. Genom att som förälder åka kollektivtrafik tillsammans med laget visar föräldern ett större engagemang än om föräldern färdas till matchen i bil, vilket för en del föräldrar kan ses som motivation då många vill framstå som engagerade. Skulle föreningen dessutom skicka ut ett välkomstbrev till alla i början av säsongen med information om hur utvecklande och bra det är för barn och ungdomar att färdas på egen hand eller tillsammans med lagkamrater skulle en ny bild av en god förälder uppstå, nämligen den föräldern som ger sitt barn möjlighet till utveckling. Genom att göra detta bidrar inte föräldern bara till sitt barns utveckling utan också till minskandet av biltrafik, vilket slutligen leder till ett hållbarare samhälle.