Reflektioner och förändringar 1

Nedan följer en presentation av våra första respondenter samt de reflektioner och förändringar vi gör utefter PM 1 och IM1.

4.2.1.1 PRESENTATION AV GRUPP 1

Anders Nyholm (2010-04-07), Borgholm kommun, arbetade tidigare som näringslivschef åt Borgholms kommun, men efter att ha slagit samman näringslivskontoren i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun blev han ansvarig över det som nu är Ölands näringslivskontor. Nyholm arbetar med frågor rörande näringslivsutveckling, regional utveckling, ”starta eget”- och företagsfrågor mot hela Öland. I denna intervju bad vi honom att enbart representera Borgholms kommun, eftersom vi skulle intervjua Mörbylånga kommun vi ett senare tillfälle.

Staffan Larsson (2010-04-07), Mörbylånga kommun, arbetar med utvecklingsfrågor inom de flesta områdena inom kommunen. Han är utbildad företagsekonom, kommunalekonom och kommunaljurist och har varit kommunchef i 10 år. Tidigare har Staffan Larsson arbetat på andra orter med liknande arbetsuppgifter.

Tommy Nyberg (2010-04-08), Torsås kommun, var vid intervjutillfället kommunchef i Torsås.

Nyberg arbetade som kommunchef i fyra år, är socionom från början och har arbetat som chef inom förvaltningen. Innan dess arbetade han inom socialtjänsten som chef inom individ- och familjeomsorg.

4.2.1.2 REFLEKTIONER OCH FÖRÄNDRINGAR PM1

Vi anser att, efter ha genomfört intervjuer med grupp 1, ett förtydligande av vad vi vill få ut av våra respondenter gällande prognosmetodsutvecklingen krävs. Anledningen till detta är inte att de återger svar som enligt oss är irrelevanta, eller inte belyser det område vi avser, utan på att de glider tillbaka in på första delen i intervjun igen. För oss innebär detta att deras svar, och vår precision i de vidareutvecklande frågorna, försämras. Vidare inkluderar de svar som vi får från respondenterna även generella utvecklingstendenser inom kommunen, såsom arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Detta upplever vi som positivt i och med att dessa faktorer är underbyggda de faktorer som vi utgår ifrån inför vår prognostisering och således kommer vi in på mer specifik fakta.

Prognosmetod 45 I de första två intervjuerna med Anders Nyholm och Staffan Larsson fick vi ut mycket data och känslan var att de besatt den information vi eftersträvade; de använde sig till exempel av olika illustrativa exempel för att tydligöra vad de menade. Den tredje intervjun med Tommy Nyberg var mer spekulativ och vi fick en känsla av att Nyberg inte hade den inblick vi hade önskat inom det valda forskningsområdet. Ser vi till Tommy Nybergs bakgrund, kan förklaringen till detta finnas här, då han saknar tidigare erfarenhet och kunskap om detaljhandelsfrågor.

Vad gäller de tre initiala kategorierna och deras faktorer anser alla tre respondenter att vi är inne på rätt spår. Anders Nyholm väljer att beskriva Borgholms situation utifrån dessa faktorer och nämner att trivsel även är viktig faktor att beakta när det gäller stadskärnor.

Trivs människorna på den platsen de befinner sig på, kommer de att återkomma⁸⁸. Staffan Larsson återger att det ligger mycket psykologiska faktorer bakom utveckling. För honom handlar det om att i grund och botten skapa en positiv ”tro” gällande utvecklingen⁸⁹. Tommy Nyberg väljer att nämna infrastrukturen som en viktig faktor för utveckling⁹⁰.

Vi har identifierat tre nya faktorer, som dessa respondenter anser är viktiga; psykologisk, infrastruktur och trivsel. Den psykologiska faktorn anser vi är mer av en grundläggande faktor för att kunna arbeta med utvecklingsfrågor och förändringar. Denna faktor påverkar handlarna genom att det med gott mod och optimism är lättare att arbeta i motsträviga situationer. Även om optimism och en tro på sin handel är ett måste, är den svår att mäta både kvantitativt och kvalitativt. Vidare anser vi att denna faktor redan finns med i vår studie då vi undersöker hur deras visioner och strategier ser ut.

Infrastruktursfaktorn som Tommy Nyberg nämnde, upplever vi för honom gälla en övergripande kommunal utveckling och ej specifik mot detaljhandeln som vår studie avser att behandla. Dock är vi medvetna om att infrastruktur har en indirekt påverkan på detaljhandel i och med att den underlättar tillgängligheten i en kommun. Emellertid behöver en sådan faktor ha en konkret grund för att vara viktig för en prognostisering. Det måste

88 Nyholm, Anders (2010-04-07)

89 Larsson, Staffan (2010-04-07)

90 Nyberg, Tommy (2010-04-08)

Prognosmetod 46 finnas påskrivna dokument som visar att infrastruktursåtgärder kommer att vidtas. Detta var dock inget som fanns konkret när vi intervjuade Tommy Nyberg. Faktorn är intressant, men enbart om den finns konkret. Således väljer vi att avvakta och se om någon annan kommun påtalar denna faktor och/eller kan påvisa att det i själva verket kommer att bli en förändring.

Trivselfaktorn som Anders Nyholm nämner anser vi är en viktig del i den totala upplevelsen av en stad eller kommun. Den är framförallt en viktig detalj vid besök i en stadskärna och/eller varuhus, då kunden inte återkommer till platsen om trivselfaktorn är låg. Dock är det en liten betydande detalj eftersom prisnivåer oftast överskuggar och är viktigare för en kund⁹¹. Därav avser vi att avvakta och se om denna faktor kommer upp igen. Således genomför vi ej några förändringar i PM 2 baserat på reflektionerna i grupp 1.

4.2.1.3 REFLEKTIONER OCH FÖRÄNDRINGAR IM1

Både Anders Nyholm och Staffan Larsson var ”lättpratade” med definitionen att de mer eller mindre själva höll igång intervjun. Detta gav oss möjlighet att inflika med följdfrågor där vi kände att ett utvecklande av deras resonemang var nödvändigt. I dessa två intervjuer blev tidsåtgången lång, dock missgynnade det inte intervjun. Tommy Nyberg var dessvärre inte lika självgående, vilket ledde till att denna intervju blev betydligt kortare än de övriga. Vi tvingades att under denna intervju, utifrån de två första intervjuerna, formulera nya frågor att ställa för att få ut den informationen vi ville ha. Vi lämnade denna intervju med en känsla av att vi ej fått ut all den information vi kunde ha tillgjort oss.

Vad gäller de initiala frågor som vi valde att ställa, upplever vi inte att någon av dessa har fungerat dåligt eller har tolkats på något annat sätt än det avsedda. Dock behöver vi få respondenten att i framtiden förhålla sig till ämnet och inte komma in på irrelevanta sidospår. Även om dessa är intressanta ur ett bredare perspektiv, ger de ingen substans till studiens syfte.

I övrigt uppkom det en ny relevant fråga ifrån Tommy Nyberg rörande hur mycket pengar respektive kommun satsar på utvecklingen av detaljhandeln, samt om det finns en tydlig nerskriven vision för kommunen över detaljhandelns utveckling.

91 Bergström, F. Wikström, N (2002)

Prognosmetod 47 De förändringar vi avser att göra till IM 2 är följande: för del 1 i intervjun kommer vi att lägga till ett antal frågor för att bättre kunna styra intervjun. Detta för att vi inte vill att respondenterna ska komma in på sidospår, samt att vi inte vill att relevant fakta ska gå förlorad. Vidare som ett led i intervjun rörande konkurrens, har våra respondenter kommit in på Hansa City och dess påverkan. Vi har funnit deras resonemang väldigt intressant och väljer därför lägga till en specifik fråga, rörande Hansa City. Följande frågor har lagts till i intervjuformuläret:

 Hur ser ni på generationsväxlingarna i och med att den yngre konsumenten kräver mer idag?

 Hur ser ni på Hansa City konkurrensmässigt?

 Finns det en tydlig vision nedskriven för handeln och dess utveckling?

 Hur mycket kapital satsar ni på handeln och dess utveckling?

De tillagda frågorna som Tommy Nyberg upplyste oss om anser vi vara viktiga i och med att de konkret kommer att generera information om hur en kommun satsar på detaljhandeln.

För del 2 i intervjun ser vi att vi behöver bli tydligare med vad det är vi menar och är ute efter. Därför vill vi, innan vi övergår till den andra delen av intervjun, ta en paus tillsammans med respondenten och i lugn och ro förklara vad det är vår uppsats syftar till och vad respondentens roll blir i denna del av intervjun. Vi avser att lägg till följande två frågor:

 Är det någon av de fem faktorer vi sagt som du inte håller med om?

 Är det någon faktor som du anser att vi har glömt?

Således avser vi att omstrukturera intervjun till att bli mer semistrukturerad, se bilaga 2 för det nya frågeformuläret. Dock låter vi frågorna fortsättningsvis vara öppna och har för avseende att komma med följdfrågor när detta krävs.

Prognosmetod 48