I detta kapitel avser vi att presentera de rekommendationer till respektive kommun, som vi kommit fram till utefter prognostiseringen i kapitel 5, samt det material som har samlats in. I slutet av detta kapitel presenterar vi även förslag på fortsatt forskning inom ämnet. Vi vill förtydliga att denna prognos utgör och bör ses som riktlinjer för hur köpkraften och detaljhandel kan komma att se ut för år 2020 för respektive kommun i Kalmar län. Följande rekommendationer har vi funnit att vi kan delge de respektive kommuner som ingått i prognostiseringen.
Kalmar kommun
Kalmar kommun bör fortsätta med sin strävan att bli Kalmar läns främsta handelsstad. För detta behövs ett mer fokuserat och tydligt arbete mot de handlare som är motsträviga till den utveckling som Kalmar kommun vill ta. Tydligare argument för hur den enskilde handlarens personliga ekonomi kan förändras, om denne väljer att följa med denna
”utveckling”, bör visas. Till exempel kan ett samarbete med de företagarcentrum som finns i Kalmar kommun inledas, så att den enskilde handlaren kan få den kunskap om sina kunder och deras beteende som behövs.
Mörbylånga kommun
Vi anser att Mörbylånga, med sitt läge i anknytning till Kalmar bör fokusera sin detaljhandel till att förse dem som bor där. Deras fokus bör ligga på att få folk att inse hur nära Mörbylånga kommun ligger Kalmar stad och således fokusera sin kommuns utveckling mot bostäder och nybebyggelse. Detta medför att vi i kontrast till Staffan Larsson anser att Köpstaden bör byta inriktning och bli ett närköpcentrum, istället för ett regionalt köpcentrum. Köpstadens profil bör ändras och butiksutbudet fokuseras till att innehålla dagligvaruhandel, apotek och systembolag och inte så mycket sällanköpsvaruhandel.
Rekommendationer 88 Oskarhamns kommun
Här behövs en tydlig och nerskriven vision så att kommunen, handlarna, och handelsutvecklaren arbetar åt ett och samma håll. Det som krävs är en tydlig och konkret bild över hur de vill ha stadskärnan och hur de ska arbeta för att ta sig dit. Detta bör skapa en bra grund att stå på, ifrån vilken alla inblandade kan arbeta och känna en trygghet. Vi inser att detta verkar vara på gång, dock ej konkretiserat ännu.
Borgholms kommun
Borgholm är ett speciellt fall i och med att det finns ett så stort turisttillflöde in i kommunen under sommarhalvåret. I detta turisttillflöde finns den större delen av detaljhandeln och köpkraften. Därav bör Borgholms kommun fortsätta att arbeta med att bli starkare på det de redan är stark på och fortsätta att arbeta mot denna köpkraft. Vidare ser vi att önskan om att fler åretruntbutiker etableras i staden är viktig. Dock är det en lägre detaljhandelsomsättning under vinterhalvåret och det är därför inte helt fel att det finns lokaler dit kommersiellt inriktade sommarbutiker kan etablera sig under sommarperioden.
Rekommendationen till Borgholm är därför att stärka sina starka kort och fortsätta i de spår som de redan går i.
Högsby kommun
Högsby kommun är en liten kommun med en stor landsbygd vilket, som Jonas Högquist har påpekat, innebär att det är svårt att etablera en stark befintlig handel när invånarna är vana vid att åka iväg för att shoppa. Högsby kommuns detaljhandel bör primärt fokuseras på dagligvaruhandeln, så att denna består och kan tillföra kommunen ett varierat utbud av varor. Vi har sett, i och med Karlsson etablering att Högsby kommuns detaljhandelsmarknad är mottaglig för större etableringar av sällanköpsvaruhandel. Således ser vi att ett användande av Karlsson som ett exempel för andra potentiella etableringar, bör kunna användas i Högsby kommun i sin marknadsföring. För Högsby kommuns utveckling gäller det att se till de styrkor som kommunen har gentemot de andra kommunerna i länet och utnyttja dessa. Jonas Högquist talade om de stora naturresurser som Högsby kommun har;
bland annat nämnde han fisketurism som en visionär utveckling inom kommunen. Vi ser att
Rekommendationer 89 detta är en tanke som kan gynna Högsby kommun då detta kan öka turismen i kommunen och således öka hotell- och restaurangnäringen.
Nybro kommun
I Nybro kommuns handelstrategi ingår det att stärka det som Nybro stad redan är starka på.
Vi ser att denna kommuns detaljhandel är stark och den dagligvaruhandel som finns täcker upp den befintliga köpkraften. Enligt Håkan Dahlgren finns det potential att utveckla Nybro kommuns sällanköpsvaruhandel, vilket vi är villiga att hålla med om. Bland annat finns det en stark genomströmning av turister som besöker glasriket varje år. Nybro kommun är beläget som en inkörsport till detta och bör kunna utnyttja denna turism bättre. Vi anser att Nybro bör satsa på att dra till sig unika butiker till stadskärnan, där en genuin och särskiljande prägel kommer fram och kan ersätta de butiker som redan är etablerade i till exempel Kalmar. Starka etablerade varumärken, som redan finns i Kalmar, är något som Nybro bör bortse ifrån.
Emmaboda kommun
Emmaboda kommun är som tidigare nämnt kända för sin möbelindustri och sina möbelaffärer. Det tapp som deras sällanköpsvaruhandel har gjort beror till stor del på IKEA:s intåg i Kalmar län. Emmaboda kommun bör som kontring på denna konkurrens satsa på att utmärka och positionera sin möbelindustri med begrepp som kvalitet och genuint hantverk.
De måste särskilja sig ifrån IKEA:s massproduktion. Vidare bör även Emmaboda kommun arbeta mer aktivt med att fylla ut de tomma butikslokaler som finns i orten. Ett samarbete med till exempel nyföretagarecentrum bör kunna etableras, så att de som vill starta sitt egna företag ser att det finns en potential för olika produkter i Emmaboda kommun.
Torsås kommun
Vi har fått uppfattning av att det är något rörigt i denna kommun vad gäller detaljhandeln.
Det som vi dock har förstått genom intervjuer och de statistiska data som vi samlat in är att det finns en lojalitet mot den befintliga detaljhandeln i kommunen . Således får vi intrycket att större delen av Torsås kommuns invånare åker ifrån kommunen när de inte kan få tag på den produkt eller vara som de söker. Vår rekommendation är således att, med tanke på den köpkraft som finns i kommunen, stödja och stärka de befintliga handlare som redan finns.
Rekommendationer 90 Mönsterås kommun
Vi upplever att Mönsterås kommun har hamnat i en situation där de större kommunerna, Kalmar och Oskarshamn, tar köpkraft ifrån dem vad gäller sällanköpshandel. Mönsterås kommun har starka entreprenöriella personer i kommunen i och med Duab-huset. Vidare finns det i kommunen en vilja att motverka detta utflöde av konsumtion; Ulf Eriksson talar om ett befintligt projekt för detta. VI får dock intrycket av att det finns vissa motsättningar inom projektet och det troligtvis behövs en tydligare organisatorisk styrning. Vår rekommendation till Mönsterås kommun är att ett krafttag och en tydligare organisering mellan befintliga parter inom detaljhandeln behövs för att kommunen ska kunna hävda sig i konkurrensen med de andra kommunerna.
7.1 F
ORTSATT FORSKNINGDet har under studien uppkommit två för oss intressanta förslag på fortsatt forskning. Det första är att prognosmetoden som vi har tagit fram, bör användas för ett helt län och dess kommuner. På grund av att vi enbart använde den slutgiltiga versionen på Kalmar kommun och såg att den fungerade väl, bör en heltäckande prognostisering genomföras. En sådan forskning skulle dels ge validering till prognosmetoden men även eventuellt förbättra den i och med att nya ögon ingående får titta på den.
Det andra förslaget som vi funnit mycket intressant är Scenarioskrivning. Att beskriva Kalmar län, eller något annat län, utifrån denna metod och se till det flertalet intressanta tillväxtfaktorer för regional utveckling, anser vi är intressant. En scenarioskrivning genomförd utifrån, bland andra, faktorerna; kultur, socialt kapital, kreativitet, och konst.
Tillsammans med ett ekonomiskt underlag, likt denna studie, bör det generera en intressant visionär bild, av ett läns regionala framtid.
Jens Andersson, David Cronholm | Källförteckning 91