LUCIUS, WALLENBERG OCH RYSSLAND
98 lbid, s 77 ff För regeringens handlande kan det ha haft betydelse, att den svenska socialdemokratin starkt engagerade sig i fredssträvanden Dessa har nyligen belysts
Martin Grass, Friedensaktivität und Neutralität: Die skandinavische Sozialdemokratie und <lie neutrale Zusammenarbeit im Krieg, August 1914 bis Februar 1917; Uppsala 1975.
99 Carlgren har därvid framhållit, att Wallenberg som dessutom var gift med. en norska hade ekonomiska intressen i Norge. Carlgren, Ministären Hammarskjöld, s 43 ff, s 67 f.
1()() Carlgren, Neutralität, s 88 f, 112 f. Jfr härmed följande. Wallenberg uppgav för Warburg i juli 1915, att ryssarna närmat sig honom med svaga fredstrevare. De hade emellertid upphört efter de ryska framgångarna mot österrikarna vid Przemysl (i februa-
ri-ma.rs 1915). Uppgiften framföres i en skrivelse från Jagow till Lucius. Jagow till Lucius 12.7.1915, L'Allemagne et les problemes de la paix, s 141.
rni Carlgren, N eutralität, s 150, 153 f.
Lucius underströk i slutet av oktober 1916 Markus och Knut Wallenbergs allmänna önskan om fred. Lucius till,Auswärtiges Amt 28.10.1916, Auswärtiges Amt, Schweden 57, mz Max Warburg påpekade den 20.8.1915 i ett meddelande till Lucius för vidare be• fordran till Wallenberg att, om det pågående närmandet mellan Tyskland och Bulgarien genomfördes fullt ut, skulle Turkiet inte längre utgöra en från Tyskland isolerad ö. Den tyska politiken skulle därmed bli bunden vid försvaret av Dardanellerna. Detta kunde väntas medföra en förstärkt strävan av Ryssland att nå ut till den nordiska kusten, i syfte att förvärva tillträde till världshav�n. Warburg till Lucius 20.8.1915, Auswärtiges Amt, Schweden 56: I.
w3 Meddelande från Lucius, refererat i skrivelse från Jagow till förre tyske ambas sadören i St. Petersburg, Pourtales, tryckt i L' Allemagne et les problemes de la paix, s 10.
104 Carlgren, Neutralität, s 85.
w5 Enligt Pql,mstierna visade Lucius medlidande med Belgien och särskilt med Frankri• ke. Palmstierna, s 69 f.
106 Ibid, s 10 I.
107 Lucius till Brockdorff-Rantzau 2.7.1915, Auswärtiges Amt, Nachlass Brockdorff Rantzau.
ms Brockdorff-Rantzau till Auswärtiges Amt 10.3. 1916,Auswärtiges Amt, Schweden 56: I. 109 Lucius till Wallenberg, Enskilda Bankens arkiv, Stockholm. Brevet är daterat I. Ja. nuar 1916, men Wallenberg har i en anmärkning påpekat, att det är feldaterat och att det anlände den 4.1.1917.
110 Carlgren, Neutralität, s 143, 156, 198, 258 f; dens, Ministären Hammarskjöld, s 111
not 7, Söderpalm, s 33 f.
!!I Lucius till Bethmann Hollweg 12.5.1916, Auswärtiges Amt, Schweden 56 (Russland 63: l).
H2 Carlgren, N eutralität; s 236, 252 ff.
1�3 Se Gemzell, Organization, Conflict, an,I Innovation, s 201 ff, 234 ff. 114 U !talande av Ludendorff den 29.12.1915, citerat Ritter, s 122.
115 Carlgren, Neutralität, s 249 not 5.
ll6 Dens, Ministären Hammarskjöld, s 207 f, 219.
117 Lucius till Zimmermann 8 .2.1917, Auswärtiges Amt, Schweden 56. I sitt brev hänvi•
sade Lucius till att Warburg och Stinnes försvarat hoirom inför Zimmermann. Han nämnde i detta sammanhang'bl a även förre Stockholmsministern, furst Wedel. Om den• nes memorandum till kejsaren år 1918, vari han stödde Lucius' mjuka politik gentemot Sverige, se Carl-Axel Gemzell, "En tysk operationsstudie mot Sverige från första världskriget," HT 1975, s 178-199.
118 Lucius till Zimmermann 8.l.1917. Auswärtiges Amt, Schweden 56:1. Jfr även
Carlgren, Ministären Hammarskjöld, s 207 f.
119 Dens, Neutralitäl, s 249 not 5. Ett nytt försök att avlägsna Lucius gjordes av drottningen sommaren 1917. Hon stod därvid i kontakt med Zimmermann. Dels person ligen, dels via den preussiske ministern i Baden, Eisendecher, vände drottningen sig till 120
Bethmalin Hollweg med en motsvarande begäran. Hon rekommenderade därvid den från Kina återvändande Hintze som lämplig efterträdare till Lucius. Eisendecher till Bethmann Hollweg 12.6.1917, Auswärtiges Amt, Deutschland 135. Victorias missnöje med Lucius framhölls också av Eisendecher inför Bethmann Hollwegs efterträdare Hertltng. Eisendecher till Hertling 10.12.1917, Auswärtiges Amt, Russland 63: I. I sin skrivelse till Auswärtiges Amt den 2.8.1927 nämnde Lucius även, att drottningen "meine (Lucius) grimme Gegnerin war, dass ich nicht mil den wenigen Aktivisten arbeitend Schweden in den Krieg hetzte. Sie hat fortwährend gegen mich gehetzt . . . " Lucius hänvisade i detta sammanhang till ett åtta sidor långt brev från Victoria till Wilhelm Il, vilket befann sig bland Lucius' personalakter. Lucius till Auswärtiges Amt (von Basse witz) 2.8.1927, Auswärtiges Amt, Nachlass Lucius.
Ludendorff gav vid olika tillfällen uttryck för otålighet beträffande Sveriges hållning
liksom·i fråga om Lucius' agerande. Den 30.12.1917 förklarade han: "Unsere glinstige politische und militärische Lage berechtigt uns an Schweden einmal die Forderung wohlwollender Neutralität mit allem Nachdruck zu stelle." Ludendoi:ff framhöll den 15.11.1917 med tydlig udd mot Lucius: "Die Lage in Schweden zeigt, wie geschiclct der englische Gesandte dort arbeitet." Grosses Hauptquartier (Ludendorff} till Auswärtiges Amt 30.12.1917, All,'lwärtiges Amt, Schweden 56; Ludendorff till Klihlmann IS.I I. 1917, Auswärtiges Amt, Russland 63: I. Beträffande förhållandet mellan Lucius och militärled ningen under Ludendorff se även Gemzell, "En tysk operationsstudie", passim.
För Lucius' förmåga att hålla sig kvar och hävda sig på sin post kan det ha varit av be tydelse, att Zimmermann i augusti 1917 avlöstes av KUhlmann som statssekreterare.
120 Zimmermann till Lucius 1.2.1917, Auswärtiges Amt, Schweden 56: I.
121 Carlgren, Ministären Hammarskjöld, s 153 ff. Den 12.10.1916 rapporterade Lucius, att man sedan någon tid talade om en latent regeringskris i Stockholm. Lucius till Auswärtiges Amt 12. I0.1916, Auswärtiges Amt, Schweden 56: I.
122 Carlgren, Ministären Hammarskjöld, s 139 ff, 265, Söderpalm, s 28 f, 130 ff. 123 Ibid., s 130 ff. Hellner har framhållit sina goda relationer till Lucius. Johannes
Hellner, Minnen och dagböcker, utg. av Wilhelm Odelberg, Stockholm 1960, s 477 ff. 124 Söderpalm, s 121 ff, 130 ff.
125 Om Stieve se även. Gihl, s 105.
126 Stieve till Auswärtiges Amt 4.10.1917; Auswärtiges Amt till Lucius I0.10.1917, Auswärtiges Amt, Schweden 56: 1.
Zusammenf assung
Fast während <ler ganzen Dauer <les Ersten Weltkriegs war Freiherr Hellmuth Lucius von Stoedten deutscher Gi:sandter in Stockholm. Schwedischer Aussenminister war von 1914 bis 1917 Knut Wallenberg aus der bekannten schwedischen Hochfinanzfamilie.
In <ler älteren Literatur wird erwähnt, dass Lucius mit Unterstlitzung Wallenbergs ver suchte, einen Separatfrieden zwischen. Deutschland und Russland zu vermitteln, doch
ohne das beider Einsatz und die Motive daför näher erläutert werden. In dem vorHegen den Aufsatz werden Lucius' und Wallenbergs Bemi.lhungen, Russland aus dein Krieg herauszuföhren, dargestellt. Diese Bemi.lhungen werden als Ausdruck deutscher und schwedischer Finanzinteressen und -bestrebungen gesehen, an denen sich etliche der po litisch aktivsten Vertreter der deutschen Hochfinanz eifrig beteiligten. Dabei gerieten diese Bemi.lhungen in Gegensatz zu den in beiden Ländern vorhandenen agrar konservativen Interessen, die ein deutsch-schwedisches Zusammengehen gegen Russland wiinschten.