• No results found

Rekommendation för vidare forskning

8 Slutsats

8.3 Rekommendation för vidare forskning

Rekommendationerna för vidare forskning har sin utgångspunkt i ett antal områden som av författaren har identifierats att kunna studeras närmare. Som rekommendation för vidare forskning vore det av intresse att vidga intervjustudien till att även innefatta andra berörda parter för att undersöka huruvida det finns en samsyn kring faktorerna som påverkar projektets omfattning. En annan rekommendation är att närmare undersöka resterande delprojekt inom Stockholmsöverenskommelsen med motsvarande metod för att undersöka om slutsatserna som dras i denna studie även kan dras i de andra delprojekten. Ytterligare en rekommendation är att utföra en likvärdig fallstudie som omfattas av den planerade tunnelbaneutbyggnaden till Älvsjö inom ramen för Sverigeförhandlingen. Detta kan utföras med utgångspunkt i utfallet av Stockholmsförhandlingen i syfte att undersöka om det nya projektet tillvaratagit de erfarenheter som givits till resultat. En intressant dimension i en sådan forskning vore att även utföra observationer och följa projektet under en längre period i de tidiga skedena. En annan intressant aspekt är att utföra en jämförande fallstudie som innefattar projekt i Trafikverkets åtagande. Det vore även av värde att undersöka likheter och skillnader mellan Trafikverket och FUT på organisationsnivå och hur dessa påverkar projektens omfattning samt projektledningens möjligheter eftersom Trafikverket upprepade gånger i intervjustudien tagits upp som en jämförelse.

62 (67)

Referenser

Vetenskapliga artiklar

Ajmal, M., Khan, M, & Al-Yafei, H. 2019. Exploring factors behind project scope creep – stakeholders perspective. International Journal of Managing Projects in Business 13(3): 483-504. doi: 10.1108/ijmpb-10-2018-0228

Al-Rubaiei, Qais Hashil Salim, Nifa, Faizatul Akmar Abdul, and Musa, Suria. 2018. Project scope management through multiple perspectives: a critical review of concepts. Proceedings of

the 3rd International Conference on Applied Science and Technology (ICAST’18) AIP Conf.

Proc. 2016(1): 020025-1–020025-6. https://doi.org/10.1063/1.5055427

Andersen, Bjorn, Samset, Knut, & Welde, Morten. 2016. Low estimates – high stakes: Underestimation of costs at the front-end of projects. International Journal of Managing

Projects in Business 9(1): 171-193. Doi: 10.1108/IJMPB-01-2015-0008

Anderson, Claire. (2010). Presenting and evaluating qualitative research. American Journal of

Pharmaceutical Education 74(8), article 141. doi: 10.5688/aj7408141

Atkinson, R., Crawford, L., & Ward, S. 2006. Fundamental uncertainties in projects and the scope of project management. International journal of project management 24(8): 687-698. doi:10.1016/j.ijproman.2006.09.011

Bent Flyvbjerg , Mette K. Skamris holm & Søren L. Buhl. 2003. How common and how large are cost overruns in transport infrastructure projects?. Transport Reviews 23(1): 71-88. DOI: 10.1080/01441640309904

Bent Flyvbjerg, Atif Ansar, Alexander Budzier, Søren Buhl, Chantal Cantarelli, Massimo Garbuio, Carsten Glenting, Mette Skamris Holm, Dan Lovallo, Daniel Lunn, Eric Molin, Arne Rønnest, Allison Stewart, Bert van Wee. 2018. Five things you should know about cost overrun.

Transportation Research Part A: Policy and Practice 118: 174-190. https://doi.org/10.1016/j.tra.2018.07.013

Bingham, Evan, & Gibson, G. Edward. 2017. Infrastructure project scope definition using project definition rating index. Journal of Management in Engineering 33(2): 4016037. doi: 10.1061/(ASCE)ME.1943-5479.0000483

Cantarelli, C.C, Flyvbjerg, B, Molin, E.J.E, & Van Wee, B. 2010. Cost overruns in large-scale transportation infrastructure projects: explanations and their theoretical embeddedness.

European Journal of Transport and Infrastructure Research 10(1): 5-18. https://doi.org/10.18757/ejtir.2010.10.1.2864

Cascetta, Ennio, Cartenì, Armando, Pagliara, Francesca, & Montanino, Marcello. 2015. A new look at planning and designing transportation systems: A decision-making model based on cognitive rationality, stakeholder engagement and quantitative methods. Transport Policy 38: 27-39. http://dx.doi.org/10.1016/j.tranpol.2014.11.005

63 (67) Cui, Jianqiang, & Nelson, John D. 2019. Underground transport: An overview. Tunnelling and

Underground Space Technology 87: 122-126. https://doi.org/10.1016/j.tust.2019.01.003

Döringer, Stefanie. 2021. 'The problem-centred expert interview'. Combining qualitative interviewing approaches for investigating implicit expert knowledge. International Journal of

Social Research Methodology 24(3): 265-278. https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.1080/13645579.2020.1766777

Eisenhardt, K.M. 1989. ‘Building theories from case study research’, Academy of Management

Review 14(4): 532–50. https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.2307/258557

Eriksson, Therese, & Kadefors, Anna. 2017. Organisational design and development in a large rail tunnel project — Influence of heuristics and mantras. International Journal of Project

Management 35(3): 492-503.http://dx.doi.org/10.1016/j.ijproman.2016.12.006

Fageha, Mohammed & Aibinu, Ajibade. 2014. A procedure for involving stakeholders when measuring project scope definition completeness at pre-project planning stage. Aipm national

conference. At: Brisbane, Australia. doi: 10.13140/2.1.2825.9524

Fageha, Mohammed K & Aibinu, Ajibade A. 2013. Managing project scope definition to improve stakeholders’ participation and enhance project outcome. Procedia, Social And

Behavioral Sciences 74: 154–164. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2013.03.038

Flyvberg, B. ‘Case study’, in N.K. Denzin and Y.S. Lincoln. 2011. (eds) The sage handbook of

qualitative research (4th edn). London: Sage, pp. 301–16.

Flyvbjerg, Bent. 2008. Curbing optimism bias and strategic misrepresentation in planning: reference class forecasting in practice. European Planning Studies 16(1): 3-21.

Geraldi, J., Maylor, H. and Williams, T. 2011. Now, let's make it really complex (complicated): A systematic review of the complexities of projects. International Journal of Operations &

Production Management 31(9):pp. 966-990. https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.1108/01443571111165848

Gibson, G. Edward, Wang, Yu-Ren, Cho, Chung-Suk, & Pappas, Michael P. 2006. What is preproject planning, anyway?. Journal of Management in Engineering 22(1): 35-42. doi: 10.1061/(ASCE)0742-597X(2006)22:1(35)

Giezen, Mendel. 2012. Keeping it simple? A case study into the advantages and disadvantages of reducing complexity in mega project planning. International Journal of Project

Management 30(7): 781-790. https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2012.01.010

Hans Lind & Fredrik Brunes. 2015. Explaining cost overruns in infrastructure projects: a new framework with applications to Sweden. Construction Management and Economics 33(7): 554-568. doi: 10.1080/01446193.2015.1064983

Joseph Membah & Eric Asa. 2015. Estimating cost for transportation tunnel projects: a systematic literature review. International Journal of Construction Management. 15(3): 196-218. doi: 10.1080/15623599.2015.1067345

64 (67) Mirza, Muhammad Nabeel, Pourzolfaghar, Zohreh & Shahnazari, Mojde. 2013. Significance of

scope in project success. Procedia technology 9: 722–729.

https://doi.org/10.1016/j.protcy.2013.12.080

Motawa, I.A m.fl., 2007. An integrated system for change management in construction.

Automation In Construction 16(3): 368–377. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2006.07.005

Nowell, Lorelli S et al., 2017. Thematic analysis. International Journal Of Qualitative Methods, 16(1): 1-12. https://doi.org/10.1177/1609406917733847

Peter E. D. Love, Zahir Irani, Jim Smith, Michael Regan & Junxiao Liu. 2017. Cost performance of public infrastructure projects: the nemesis and nirvana of change-orders. Production Planning

& Control 28(13): 1081-1092, doi: 10.1080/09537287.2017.1333647

Ranga V. Ramasesh, Tyson R. Browning. 2014. A conceptual framework for tackling knowable unknown unknowns in project management. Journal of Operations Management 32(4): 190-204. https://doi.org/10.1016/j.jom.2014.03.003

Roeder, T. 2013. Managing Project Stakeholders: Building a Foundation to Achieve Project

Goals. 1 uppl. Somerset: Wiley. doi:10.1002/9781118654491

Turner, R. & Zolin, Roxanne. 2012. Forecasting success on large projects: developing reliable scales to predict multiple perspectives by multiple stakeholders over multiple time frames.

Project management journal 43(5): 87–99. https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.1002/pmj.21289

Williams, T. 2005. Assessing and moving on from the dominant project management discourse in the light of project overruns. IEEE Transactions on Engineering Management 52(4): 497-508. doi: 10.1109/TEM.2005.856572

Williams, T.M. 1999. The need for new paradigms for complex projects. International Journal

of Project Management 17(5): 269-273. https://doi.org/10.1016/S0263-7863(98)00047-7

Shane, J., Molenaar, K., Anderson, S. & Schexnayder, C. 2009. Construction Project Cost Escalation Factors. Journal of Management in Engineering. 25(4): 221-29 .doi: 10.1061/(ASCE)0742-597X(2009)25:4(221).

Tryckt litteratur

Flyvbjerg, B., Holm, M. K. S., Buhl, S. L. 2002. Underestimating costs in public works projects:

Error or lie? J. Am. Plan. Assn. 683. 279–295

Hallin, A. & Karrbom Gustavsson, T. 2015. Projektledning. 2 uppl. Stockholm: Liber AB Pheng L.S. 2018. Project Scope Management. In: Project Management for the Built Environment. Management in the Built Environment. Springer, Singapore. https://doi-org.focus.lib.kth.se/10.1007/978-981-10-6992-5_5

ProjectManagement Institute, 2017. A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK® Guide), Newtown Square, PA: Project Management Institute.

65 (67) Merriam, S.B. 2010. Qualitative Case Studies. International Encyclopedia of Education: Elsevier. 456-462.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2016. Research Methods for Business Students. 7 uppl. New York: Pearson Education Limited

Turner, J. Rodney. 2014. The handbook of project-based management: Leading strategic

change in organizations. 4 uppl. The McGraw-Hill Companies, Inc.

Yin, R.K. 2018. Case Study Research and Applications: Design and Methods. 6 uppl. London: Sage.

Elektroniska källor

Trafikverket. 2021. Regeringsuppdrag - kostnadsutveckling vid upphandling och

genomförande av investeringsprojekt.

http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1540112/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-04-20)

Trafikverket. 2017. Från planering till byggande. https://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Fran-planering-till-byggande/ (Hämtad 2021-03-03) Trafikverket. 2014. Planläggning av vägar och järnvägar.

https://www.trafikverket.se/contentassets/d5a1b375ad3a44c688242b8b315c8252/planlaggning _vagar_jarnvagar_1_0_141014.pdf (Hämtad 2021-03-01)

Trafikverket. 2018. Åtgärdsvalsstudier.

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Atgardsval/ (Hämtad 2021-04-07)

SLL. 2016. Tunnelbana från Akalla till Barkarby station.

https://nyatunnelbanan.se/sites/tunnelbanan/files/Samr%C3%A5dsmaterial%20kompletterand e%20samr%C3%A5d%202016.pdf (Hämtad 2021-04-30)

Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana. 2021. Nytt avtal klart för

tunnelbanan. https://nyatunnelbanan.se/sv/artikel/nytt-avtal-klart-for-tunnelbanan (Hämtad 2021-04-30)

Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana. 2019. Skärpta krav ger högre kostnad

än beräknat. https://nyatunnelbanan.se/sv/artikel/skarpta-krav-ger-hogre-kostnad-an-beraknat

(Hämtad 2021-02-01)

SLL. 2018. Planbeskrivning, utbyggnad av tunnelbana Akalla – Barkarby station. Stockholm: Stockholms läns landsting.

https://nyatunnelbanan.se/sites/tunnelbanan/files/Planbeskrivning_11.pdf (Hämtad 2021-01-25)

66 (67) Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana. u.å. Tidplan för Blå linje till

Barkarby. https://nyatunnelbanan.se/sv/barkarby-tidplan (Hämtad 2021-01-25) Regeringskansliet. 2021. Största ekonomiska ramen någonsin för

transportinfrastrukturåtgärder. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/04/storsta-ekonomiska-ramen-nagonsin-for-transportinfrastrukturatgarder/ (Hämtad 2021-04-26) Riksrevisionen. 2011. Medfinansiering av statlig infrastruktur.

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e710/1518435484793/An passad_RiR_2011_28%20Medfinansiering%20av%20statlig%20infrastruktur.pdf (Hämtad 2021-05-14).

Mellin, A., Nilsson, J., Pyddoke, R. 2011. Underlagsrapport till RiR 2011:28:

Medfinansiering av statlig infrastruktur. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut.

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e713/1518435484763/und erlagsrapport_2011_28.pdf (Hämtad 2021-04-30)

Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana. u.å. Ny linje till Älvsjö.

https://www.nyatunnelbanan.se/sv/ny-linje-till-alvsjo (Hämtad 2021-04-26)

Offentligt tryck

FUT 1512-0238. PM kompletterande ändring efter granskning - Järnvägsplan för tunnelbanan Akalla – Barkarby station.

LS 1401-0037. Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling. 2014-01-07. LS 1401-0037-3. Delprojektavtal - Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse enligt 2013 års Stockholmsförhandling Tunnelbana till Järfälla/Barkarby. 2014-01-07.

LS 1401-0037-6. Bilaga 1, Investerings- och finansieringsplan. 2014-01-07 Prop. 2020/21:151. Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar.

Övriga källor

Jäderholm, Bengt. 2021. Stora transportinfrastrukturprojekt – varför blir de försenade och dyrare än vad man räknat med. Beskrivning och analys av sju stora projekt. (Tillhandahållen 2021-01-03).

67 (67)

Bilaga A – Intervjufrågor

Bakgrund

1. Beskriv din roll i projektet och din bakgrund/tidigare erfarenhet.

Projektomfattning och ändringar

2. Beskriv hur du skulle definiera ett projekts omfattning. Vad ingår?

3. Hur beskrevs projektets omfattning när du kom in i projektet? Vad ingick?

4. Upplever du att det finns en samsyn kring projektets omfattning? Dels internt dels med andra parter.

5. Beskriv hur du skulle definiera en ändring av omfattning i projektet. 6. Vad är din generella inställning till företeelser av ändringar i omfattning? 7. Finns det faktorer och/eller karaktärsdrag i projektet som påverkar projektets

benägenhet att ändras i omfattning? Vilka och på vilket sätt påverkar dessa? 8. Vilka enligt dig betydande ändringar av omfattningen har skett sedan du kom in i

projektet?

Effekt av ändringar

9. Hur påverkar ändringar av omfattningen projektledningens styrning och ledning av projektet?

10. Anser du att projektets omfattning i dagsläget speglar den initiala projektomfattning som tidigt formulerades? Om inte, på vilket sätt skiljer den sig åt?

Ändringshantering

11. Hur upplever du att ändringshanteringen har fungerat i projektet? 12. Har du upplevt utmaningar i ändringshanteringen och vilka?

13. I juli 2019 implementerades låst anläggningsomfattning, är det något som hade varit av värde att implementera tidigare och hade det varit möjligt?

Övrigt

14. Föreställ dig att det är år 2014 och projektet har just tilldelats projektgruppen på förvaltningen. Med den kunskap och erfarenhet som projektgruppen har idag, tror du att projektstyrningen hade varit oförändrad? Om inte, på vilket sätt?

Related documents