större geografiskt spridning (eftersom man har kommit olika med NCC
Projektplanering i de olika regionerna), men även intervjuat personer från andra företag som arbetar efter liknande metoder.
Jag fick erfara att intervjua andra personer inte är det enklaste när det var jag som skulle hålla i frågorna. Så här i efterhand inser jag att man borde ha haft mer erfarenhet av att intervjua och leda intervjuerna på så sätt att man får de svar man letar efter.
Under slutet av arbetet har jag känt ett behov av ytterligare ta kontakt med de intervjuade personerna, utan egentligen haft tid till detta. Ju mer man läser i sig i ett ämne och mer kunnig man blir, desto djupare och mer ingående diskussion kan man hålla. I mitt fall var jag nästintill okunnig i ämnet då intervjuerna genomfördes. Av den anledningen kunde jag inte föra diskussionen och dialogen på den nivå jag hade önskat. Senare när jag var mer insatt ämnet; både på grund av platsbesök, av de åsikter och synpunkter jag fick ta del av under intervjuerna samt praktisk erfarenhet kände jag behovet att göra en uppföljande intervju i samma ämne. Även möjligheten till att utöka antalet intervjuade personer. För möjligheten är att jag under mina besök har väckt nya tankar eller ökat insikten hos de intervjuade som har fått mogna och utvecklats. De nya synpunkterna och åsikter hade varit intressanta att
komplettera rapporten med.
Min bristande kunskap i ämnet kunde både ses som en fördel och en nackdel.
Samtidigt som jag inte hade blivit influerad av andra och mina egna åsikter hur det var att arbeta med hjälp av NCC Projektplanering var min bristande kunskap i ämnet hämmande. Jag har i rapporten, till det stora, enbart studerat en liten del av NCC Projektplanering. De andra bitarna hade jag väldigt liten kunskap i och under mina intervjuer kunde jag inte alltid följa med i diskussionen av den anledning jag inte kunde den föregående processen innan man hade kommit fram till momentet av PPU.
6.3 Rekommendationer för fortsatt forskning
Tankar som har uppkommit under arbetes gång som både kan vara direkt förknippade med rapporten eller spridda skurar från all litteratur som studerats.
o Undersöka hur förbättringsförslagen kan tillämpas praktiskt och hur detta möts ute på arbetsplatsen.
Slutsats och rekomendationer
64
o Utveckling av definitionerna av aktiviteter. Problemet ligger i
gränsdragningarna vad som är en aktivitet, hur aktiviteten ska formuleras och vad som ingår i det totala antalet aktiviteter när man beräknar PPU.
o Inom detta ämne nämner man problemet med mätfel och detta är ett problem som återkommer inom hela branschen. Mäter vi verkligen det vi vill mäta?
o När det gäller tidplaner och huruvida man planerar rätt kan man vidare undersöka projekt som inte omfattas av NCC Projektplanering. Vilka är de verkliga antalen timmar som är totalt nedlagda på ett byggprojekt?
Jämförelse med de redovisade med mätta. Finns mätfel i statistiken även här?
o När jag genomförde min litteraturstudie hittade jag inte någon referens av teoretiska avstämningar av tidplaner, hur de går till och varför man gör dem.
Jag hade velat finna en fördjupad studie i hur uppföljningar ska ske, kopplat till teorin samt praktiken.
o Hur man genom kombination av partnering och NCC Projektplanering skulle kunna förbättras planeringen och samarbetet i arbetsprocessen. Krockar teorierna med varandra eller stärker de planeringsprocessen?
Slutsats och rekomendationer
65
Referenser
Tryckta referenser
Alvarado, N. Larsson, S. 2008. Effektiv sökning på internet: från Alex till Wikipedia.
BTJ Förlag
Alvesson, M. Sköldberg, K. 1994. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur
Andersson, N. Borgbrant, J. 1998. Byggforskning: processer och vetenskaplighet.
Luleå tekniska universitet. http://epubl.luth.se/1402-1528/1998/11/LTU-FR-9811-SE.pdf
Andersson, N. 1997. Effektivare planeringssystem. Att införa datorstöd I ett byggföretag. Lunds tekniska högskola.
http://www.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/research/licentiate/Andersson_N iclas.pdf
Ballard, G., 2000a. The Last Planner System of Production Control. Thesis, (PhD). The University of Birmingham
http://www.leanconstruction.dk/media/15590/ballard2000-dissertation.pdf Ballard, G. Howell, G. 1994. Implementing Lean Construction: Stabilizing Work Flow.
Lean Construction Institute
http://www.cmaanet.acec.dbia.leanconstruction.org/pdf/stabilizingworkflow.pdf Bertelsen, S. Koskela, L. 2004. Construction beyond lean: a new understanding of
construction management.
Slutsats och rekomendationer
66
http://www.bertelsen.org/strategisk_r%E5dgivning_aps/pdf/Construction%20bey ond%20Lean%202004.pdf
Björkman, E. Ohlsson, R. 2000. Research på internet. Liber
Borgbrant, J. 2003. Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv. Byggkommissionen Boverket. 2009. Skärpning på gång i byggsektorn!
Byggkomissionen. 2002. Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Socialdepartementet Byggkostnadsdelegationen. 2000. Från byggsekt till byggsektor.
Näringsdepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2340 Christiansen, F. 2012. The Planning Process at a Construction Site. Chalmers
University of Technology
Clough, R. G. Sears, A. K. Seras, G. A. 2008. Construction Project Management : A Practical Guide to Field Construction Management. John Wiley & Sons Inc.
http://www.scribd.com/doc/65418620/PDF-Construction-Project-Management-A-Practical-Guide-to-Field-Construction-Management
Dalman, C. 2005. Visuell Planering. SBUF
Erlandsson, T. Ängfors, M. 2011. BIM och samarbete: en studie över användandet av BIM i mer integrerat projekteringsarbete. Lunds tekniska högskola
Eriksson, J. 2008. Effektivisering av byggprocessen genom totalplanering av
entreprenadprojekt I Skanska. Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1402-1617/2008/087/LTU-EX-08087-SE.pdf
Fellows, R. Liu, Anita. 2003. Research Methods for Construction. Blackwell Publishing.
Fejes, A. Thornberg, R. 2011. Handbok i kvalitativ analys. Liber
Forsberg, A. 2008. Produktivitetsmätningar som förbättringsverktyg: en kartläggning av arbetsproduktivitetsmätning på svenska byggarbetsplatser. Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2008/06/LTU-LIC-0806-SE.pdf
Slutsats och rekomendationer
67
Forss, A. Norberg, H. 2006. 4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande.
Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1402-1617/2006/021/LTU-EX-06021-SE.pdf
Friblick, F. 2009. Planering i svensk byggproduktion. SBUF
Howell. Gregory A. 1999. What is Lean Construction. Lean Construction Institute.
http://ww.leanconstruction.org/pdf/Howell.pdf
Ingemansson, M. 2012. Att bygga förnyelse: hur byggbranschen förnyas. SBUF http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/818/Att%20bygga%20f%C3%B6rnyel se%20-%20Hur%20byggbranschen%20f%C3%B6rnyas.pdf
Jakobsson, U. 2011. Forskningens termer och begrepp: en ordbok. Studentlitteratur.
Jan, S-H. Ho, P. 2006. Construction Project Buffer Management in Scheduling Planning and Control. National Tawian University
http://www.irbnet.de/daten/iconda/CIB12740.pdf
Josephson, P-E. Saukkoriipi, L. 2005. Slöseri I byggprojekt: behov av förändrat synsätt.
Sveriges Byggindustrier
Josephson, P-E. Saukkoriipi, L. 2009. 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i byggandet: att minska slöserier!. Chalmers tekniska högskola http://www.cmb-chalmers.se/publikationer/31_rekommendationer.pdf
Karlsson, A. 2007. Produktionskalkylen som managementverktyg och
informationsbärare: förstudie. Luleå tekniska universitet http://epubl.ltu.se/1402-1528/2007/02/LTU-FR-0702-SE.pdf
Karlsson, A. Keskitalo, U. Ekonomistyrningens betydelse för produktivitet på byggprojektnivå. SBUF
http://www.sbuf.se/ProjectArea/Documents/ProjectDocuments/324446E8-24C1-
4851-882A-4513FB469D27%5CFinalReport%5CSBUF%2011920%20Slutrapport%20Sammanfa ttning%20Ekonomistyrningens%20betydelse%20f%C3%B6r%20produktivitet%20p
%C3%A5%20projektniv%C3%A5.pdf
Kenley, R. 2004. Project Micromanagement: Practical Site Planning and Management of Work Flow. Unitec New Zealand.
Slutsats och rekomendationer
68
Kenley, R. 2005. Dispelling the complexity Myth: Founding Lean Construction on Location-Based Planning. Unitec New Zealand.
Koskela, L. 1992. Application of the New Production Philosophy to Construction.
Stanford University http://www.ce.berkeley.edu/~tommelein/Koskela-TR72.pdf Koskela, L. 2000. An exploration towards a production theory and its applications to
construction. VTT Building Technology. Espoo
https://aaltodoc.aalto.fi/bitstream/handle/123456789/2150/isbn951385566X.pdf
?sequence=1
Lind, H. Song, H – S. 2012. Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: ett faktum eller ett mätfel. Sveriges byggindustrier
http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/823/Produktivitet_rapport_201202_l ow.pdf
McKinsey & Company. 2006. Sweden’s Economic Performance: Recent Development, Current Priorities Construction. McKinsey Global Institute
http://209.172.180.99/mgi/reports/pdfs/sweden/sep_current_priorities_construc tion.pdf
Mendes, R. Heineck, L. 1998. Preplanning Method for Multi-Story Buildning Construction using Line of Balance.
http://www.ce.berkeley.edu/~tommelein/IGLC-6/Mendes.pdf
Modig, N. Åhlstöm, P. 2011. Vad är Lean?. Stockholm School of Economics Institute for Reasearch.
Mossman, A. 2005. Last Planner, Collaborative production planning. Lean
Construction Institute UK. http://www.obom.org/DOWNLOADS2/LPSoverview.pdf Mossman, A. 2008. 5 conversations for realiable flow and project delivery. Lean
Construction Institute UK.
http://www.thechangebusiness.co.uk/TCB/LPSBenefits_files/Last_Planner_5_cruc ial_conversations.pdf
Norberg, H. Wallström, P. Olofsson, T. Segerstedt, A. 2007. Byggsynkronisering – etapp 1. Teknisk rapport. Luleå tekniska universitet.
http://www.sbuf.se/ProjectArea/Documents/ProjectDocuments/CBCF8D1C-
4D3B-492E-9C22-DB5E2D70D446%5CFinalReport%5CSBUF%2011906%20Slutrapport%20Byggsynkr onisering.pdf
Slutsats och rekomendationer
69 Nordstrand, U. Révais, E. 2006. Byggstyrning. Liber
Ohno, Taiichi. 1988. Toyota Production System: beyond large –scale production.
Diamond Inc. Japan.
Posten. 2011. Logistikhandbok. Posten Logistik
http://www.posten.se/img/cmt/PDF/logistikordboken.pdf
Produktivitetskommittén. 2009:10. Produktivitetskommitténs tredje delrapport.
Näringsdepartementet.
http://www.sou.gov.se/prodkom/pdf/Prod%20koms%20tredje%20delrapport%20 juni%2020111.pdf
Seppänen, O. Ballard, G. Pesonen, S. 2010. The Combination of Last Planner System and Location-Based Management System. Lean Construction Journal
http://www.leanconstruction.org/lcj/2010/LCJ_10_013.pdf
Seppänen, O. Kankainen, J. 2004. Empirical Research on Deviations in Production and Curretn State of Project Control. Helsinki University of Technology
Statskontoret. 2010. Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen.
http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2010/201019.pdf
Söderström, P. Olofsson, T. Modellering för aktiv design i anläggningsprojekt. Luleå tekniska universitet
http://pure.ltu.se/portal/files/2520541/SBUF_rapport_11842_090201_final.pdf Wallén, Göran. 1996. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Studentlitteratur.
Wallström, P. 2010. Mätning och uppföljning i byggindustrin från projekt till process:
med fokus på produktivitet, resurs- och materialflöden. Luleå tekniska universitet.
http://pure.ltu.se/portal/files/4779734/M_tning_och_uppf_ljning_i_byggindustri n_fr_n_projekt_till_process
Wolming, S. 1998. Validitet: Ett traditionell begrepp i modern tillämpning. Umeå Universitet. Pedagogisk forskning i Sverige årg. 3 nr.2.
Womack, James P. Jones, Daniel T. 2003. Lean Thinking: Banish waste and create wealth in your corporation. Free Press
von Platen, F., 2009. Skärpning på gång i byggsektorn!. Boverket
Slutsats och rekomendationer
70
Yin, R. 1994. Case Study Research: Design and Methods. Sage Publications.
Elektroniska källor
Lean Construction Insitute. 2012. http://www.leanconstruction.org/lastplanner.htm 2012-07-03
NCCs interhemsida Starnet, NCC Projektplanering
http://starnet.ncc.se/templates/ContentPage.aspx?id=76457&epslanguage=sv&r ole=1 2012-07-03
NCC. Vad är partnering?. http://www.ncc.se/sv/Projekt-och-koncept/NCC-Partnering/Vad-ar-partnering/ 2012-11-28
Thunman, C. 2003. Reliabilitet.
http://www.eki.mdh.se/Kurshemsidor/foretagsekonomi/robhan/reliabilitet.htm 2012-12-13
Thunman, C. 2003. Validitet.
http://www.eki.mdh.se/Kurshemsidor/foretagsekonomi/robhan/validitet-exempel.htm . 2012-12-13
Intervjuer
Kenneth Rosengren, projektplanerare, 2012-11-15 Olle Berensson, 2012-11-16
Esbjörn Lundmark, entreprenadingenjör, 2012-11-23 Anna Norén, biträdande platschef, 2012-11-26 Stefan Urby, platschef, 2012-11-27
Platsbesök
NCC Hus – Signalfabriken Stockholm, 2012-11-15
Slutsats och rekomendationer
71 NCC Hus – Torsplan Stockholm, 2012-11-16
NCC Mark – Maria Prästgårdsgata Stockholm, 2012-11-23
Slutsats och rekomendationer
72
Bilaga 1
1. Varför gör ni uppföljning?
2. För vem gör ni mätningarna och uppföljningen?
3. Hur mäter ni PPU?
4. Mäter ni alla aktiviteter, vilka/vilka inte?
5. Vem är det som utför och ser till att PPU mäts och följs upp?
6. Hur tänker ni kring tidsbuffertar? För ni resonemang kring detta?
7. Vad ligger PPU på i snitt (%)? Vad anses vara bra respektive dåligt?
8. Hur länge har ni arbetat med PPU?
9. Vad gör ni för att förbättra PPU och uppföljningen?
10. Hur återkopplar ni mätningen till produktionen?
11. Vilka styrkor ser ni med PPU?
12. Vilka svagheter finns det med PPU?
13. Hur skulle man kunna förändra metoden för PPU så att det bättre uppfyller era krav för mätning och uppföljning? Vad består det glappet i?
Slutsats och rekomendationer
73
Bilaga 1
Projekt 1
Var ligger projektet?
Nyköping
Vad är det ni bygger?
Markentreprenad, nyexploatering med markarbeten (vatten- och avloppsledningar samt servisledningar) till 80 stycken hus.
Vilken entreprenadform använder ni er av?
Totalentreprenad
Hur stort är projektet?
Cirka 13 miljoner.
Hur många arbetar på arbetsplatsen (YA, tjänstemän och UE)?
Tjänstemän 2 stycken YA 5 stycken
UE 2 stycken
Projekt 2
Var ligger projektet?
Borås
Vad är det ni bygger?
Husentreprenad, ombyggnadsprojekt av sjukhuslokaler
Vilken entreprenadform använder ni er av?
Generalentreprenad med partneringsöverenskommelser.
Hur stort är projektet?
Total projektsumma är på cirka 360 miljoner inklusive projektering och byggherre.
Hur många arbetar på arbetsplatsen (YA, tjänstemän och UE)?
Tjänstemän 12 stycken YA 60 – 80 stycken
Samt konsulter och beställare med flera.
Slutsats och rekomendationer
74 Projekt 3
Var ligger projektet?
Stockholm, Södermalm Vad är det ni bygger?
Grundläggning av flerfamiljshus inklusive gjutning av första våningen.
Vilken entreprenadform använder ni er av?
Generalentreprenad
Hur stort är projektet?
39 miljoner. Projektstart 2012-09 till 2013-11
Hur många arbetar på arbetsplatsen (YA, tjänstemän och UE)?
Tjänstemän 5 stycken.
15 till 20 yrkesarbetare inklusive underentreprenörer.
Projekt 4
Var ligger projektet?
Stockholm, Sundbyberg Vad är det ni bygger?
Husbyggnadsprojekt, både ny- och ombyggnad av bostäder, hotell, handelsområde, kontor, bibliotek med mera.
Vilken entreprenadform använder ni er av?
Totalentreprenad i samverkan med NCC Partnering.
Hur stort är projektet?
Projektet är på totalt 36000kvm med en initial kostnad på cirka 530 miljoner.
Hur många arbetar på arbetsplatsen (YA, tjänstemän och UE)?
UE (YA) cirka 220 stycken NCC (YA) cirka 80 stycken Tjänstemän cirka 30 stycken Konsulter cirka 30 stycken