Rekrytering genom digitala plattformar

Rekrytering genom sociala medier och sociala nätverkssidor kan även kallas för social

recruitment (Petre, Stegerean & Gavrea, 2017), social rekrytering. Henkens (2005) presenterade teorier om passiva samt aktiva rekryteringsstrategier, kan likna passiva- samt aktiva

arbetssökare (Davison, Maraist & Bing, 2011). Passiva arbetssökare ses som de personer som använder sociala nätverk för att visa att de är tillgängliga för eventuella arbetsmöjligheter (Davison et al., 2011). Vidare kan rekrytering inom digitala plattformar även liknas vid det som Henkens (2005) ovan beskrev som informell rekrytering. Samtidigt menar Nikolaou (2014) att arbetssökande genom sociala nätverkssidor (exempelvis LinkedIn) har blivit mer populära eftersom processen som den arbetssökande går igenom kan vara lång och krävande. Nikolaou (2014) tror att det framöver kommer att vara en större utbredning av traditionella arbetsannonser på internet kombinerat med sociala nätverkssidor; det vill säga webbplatser med arbetsannonser som möjliggör nätverkande mellan arbetssökande och arbetsgivare eller företag.

Vidare har olika sociala nätverkssidor olika syften, till exempel är Facebook till för att skapa sociala kontaktnätverk medan LinkedIn används i professionellt syfte (Davison, et al., 2011; Nikolaou, 2014). Det finns däremot svårigheter i att avgöra huruvida de arbetssökande som befinner sig på dessa respektive sidor skiljer sig åt samt vad deras syfte är. En generationsfråga är värt att ha i åtanke, då en yngre generation kan se det som mer accepterat att bli rekryterad genom sociala nätverk än en äldre generation, vilket kan leda till exkludering av den äldre generationen (Davison, et al., 2011). Det finns även personer som inte har lika stora kunskaper om användandet av sociala medier och därmed kan även de bli exkluderade (Petre et al., 2017).

Det finns andra svårigheter med användandet av sociala nätverk i kombination med

rekrytering, vilket är att potentiella arbetsgivare kan undersöka arbetssökande, genom att se vad de har publicerat på deras sociala nätverkssidor (Davison et al., 2011). Dels är detta

problematiskt ur den synvinkel att arbetsgivarna kan bli selektiva och diskriminerande, dels kan de arbetssökande ge en felaktig bild av sig själva genom deras personliga profiler (Davison et al., 2011). Detta kan vara svårt att avgöra och arbetsgivare tror i många fall att personliga profiler på sociala nätverkssidor ger en sann bild av de arbetssökande, då de arbetssökande möjligtvis inte är medvetna om att arbetsgivare kan se deras personliga profil. Å andra sidan kan arbetssökandes publicerade information på exempelvis LinkedIn ses som mer trovärdigt, då det där finns möjligheter för deras kollegor att verifiera kompetenser (Davison et al., 2011).

30

4.4

Digitala innovationer

En innovation är något nytt som är användbart och värdeskapande för någon. En innovation kan fungera som ett komplement eller helt ersätta något gammalt för att sträva mot en förbättring (Granstrand, 2016).

Som nämnts ovan kan äldre generationer eller andra personer bli exkluderade av sociala nätverkssidor på grund av okunskap (Davison et al., 2011; Petre et al., 2017). Användarnas kunskaper och huruvida de är tillräckligt redo för ny teknik eller inte, kan vara en av flera faktorer för mediers framgång (Appelgren & Leckner, 2013). Eftersom användare i de flesta fall är konservativa i form av teknisk utveckling, räcker det med ett tekniskt ointresse för att ett nytt medium inte kommer att användas (Appelgren & Leckner, 2013). Den tekniska aspekten avgör även framgång, om det nya mediet inte är utvecklat utifrån användbarhet kan även detta påverka spridningen av mediet (Appelgren & Leckner, 2013). Att ha tajming vid introduktionen av ett nytt medium är av vikt för dess framgång, det är en balansgång mellan att introducera mediet för tidigt eller för sent (Appelgren & Leckner, 2013). Finns det ett unikt behov av vad mediet erbjuder har även det en påverkan på dess genomslagskraft på marknaden (Appelgren & Leckner, 2013). Ett medium kan i syfte att generera användare hitta ett specialområde på marknaden för att kunna erbjuda något unikt som inte kan erbjudas genom något annat medium (Appelgren & Leckner, 2013).

Doyle (1990) menar på att användningen av en produkt sker av bekvämlighetsskäl genom att vända sig till ett varumärke som känns bekant. Kunder känner en lojalitet till varumärken som de redan använder, vilket gör det enklare för redan etablerade varumärken att behålla sina kunder i förhållande till nya varumärken som måste locka till sig nya användare (Doyle, 1990). Produkter skapas för att tillfredställa en målgrupps behov men för att kunna sticka ut bland konkurrenter bör bland annat produktens funktion och användbarhet ses över för att skapa ett konkurrenskraftigt värde hos kunden (Doyle, 1990).

Människor kan kategoriseras in under fem olika typer av användare: innovatörer, visionärer, pragmatiker, konservativa och skeptiker (Rogers refererad i Appelgren & Leckner, 2013). Visionärerna är de användare som i ett tidigt stadium använder sig av nya innovationer, de har en avgörande roll i hur innovationen etableras på marknaden då denne ofta har en stark inverkan på sitt breda sociala kontaktnätverk (Rogers refererad i Appelgren & Leckner, 2013).

Visionärens positiva eller negativa värdering är alltså startgropen för etableringen av en ny innovation och påverkar huruvida användandet når den kritiska massan (Rogers, 2003). När det procentuella antalet användare i en population mäts i förhållande till tid, visualiseras det ofta som en s-formad kurva (S-kurva, se Figur 4). Där visar det att antalet användare av en ny innovation i början sprids långsamt, för att vid ett senare skede öka i en snabbare takt, för att

sedan återigen sakta av (Rogers refererad i Appelgren & Leckner, 2013). Den kritiska massan är den tidpunkt i S-kurvan där antalet användare procentuellt uppnår ett stadium där spridningen av innovationen genereras av sig självt (Rogers refererad i Appelgren & Leckner, 2013).

Figur 4. S-kurva. Modellen är baserad på Rogers teori refererad i Appelgren och Leckner (2013).

Kane, Palmer, Phillips och Kiron (2015) anser att det krävs en kulturell attitydförändring för att kunna implementera digitala teknologier inom en organisation, de menar att det bör finnas en gemensam risktagande attityd för att individer ska kunna omfamna nya tekniker. Vidare sker ständigt en medieutveckling med nya tekniker och innovationer (Appelgren & Leckner, 2013). Med detta tillhör även begreppet konvergens, vilket definieras av olika medier som går samman och tillsammans blir något nytt (Appelgren & Leckner, 2013). Samtidigt som olika medier samlas på en gemensam plattform, blir det enklare för mediekonsumenter att skapa eget innehåll på olika webbplatser (Jenkins refererad i Appelgren & Leckner, 2013). På grund av den

tillgänglighet till innehåll, blir plattformar mer inriktad på ett specifikt område, vilket innebär att mediekonsumenter blir mer splittrade i sin användning, där en plattform används för ett syfte (Appelgren & Leckner, 2013).

Innan en produkt är fullt utvecklad behöver den testas på användarna (Buchenau & Fulton- Suri, 2000). Detta kan göras genom att skapa en prototyp, vilket är en modell som representerar en produkt som inte är fullt utvecklad (Buchenau & Fulton-Suri, 2000). Buchenau och Fulton- Suri (2000) beskriver upplevande prototypskapande (experiencing prototyping) som ett tillvägagångssätt när prototypskapandet genomförs genom att låta potentiella användare

32

interagera i prototyp-skapar-processen. Detta leder till en djupare förståelse för vilka behov användarna har och hur dessa i sin tur kan uppfyllas. För att lösa ett designproblem kan det krävas flera specialister med olika relevanta kunskaper för att få olika synvinklar på problemet för att sedan kunna enas om en lösning (Buchenau & Fulton-Suri, 2000). Det kan vidare finnas ett värde i att använda sig av upplevande prototypskapande när det finns ett behov av att förstå användarnas upplevelse, men även för att undersöka och utvärdera en designidé (Buchenau & Fulton-Suri, 2000). Buchenau och Fulton-Suri (2000) menar att det är viktigt att genom hela processen fråga sig vad kärnan är för användarupplevelsen samt om designen tar hänsyn till användarnas fysiska och psykiska upplevelse av designen.

5

Resultat

Nedan presenteras resultatet som framkommit från den datainsamling som gjorts. Resultatet från de fyra intervjuer som genomförts presenteras först inklusive en processkarta följt av resultatet från fokusgruppen, skisser på en prototyp samt återkoppling efter fokusgruppen och nya skisser.