Relationer

Studien visar i undertemat lärarens roll att vårdnadshavarna ofta upplever samverkan och delaktighet tillsammans med någon eller några lärare som deras barn träffar i skolan. I relationen till den eller de specifika lärarna känner vårdnadshavaren sig lyssnad på, och har förtroende för den läraren och känner sig trygg när barnet befinner sig i skolan tillsamman med den läraren. Detta stämmer överens med Underwoods (2010) studie som visar att vårdnadshavarens känsla av att bli lyssnad på är avgörande för den fortsatta känslan av tillfredsställelse i samverkan med skolan. Även Collier, Keefe och Hirrel (2015) skriver i sin

44

forskning att samarbetet mellan läraren och vårdnadshavaren kan förbättras genom att läraren verkligen tar sig tid att lyssna på vårdnadshavarna och deras kunskap om sitt barn. Dessa lärare som fokuserar på samspel och interaktion både med eleverna och vårdnadshavare är exempel på det som Persson (2013) beskriver som det relationella perspektivet. Där fokus är att hitta lösningar kring eleven och i dess miljö som bidrar till en positiv utveckling. En relationell förmåga och ett relationellt förhållningssätt (Persson, 2013) hos vissa specifika lärare är något som visar sig är gynnsamt för vårdnadshavarnas känsla av delaktighet och möjlighet till samverkan. Samtliga lärare i skolan behöver, vilket även Accardo, Xin och Shuff (2020) påtalar, kunskap i bemötande av elever och vårdnadshavare för att samverkan och delaktighet ska uppnås.

8.3.2 Kämpande vårdnadshavare

Studien visar att vårdnadshavarna beskriver sitt engagemang i termer av "kamp". De uppger i temat vårdnadshavarens engagemang att de driver och har under lång tid drivit en kamp för sina barns rätt till stöd i skolan vilket ligger i linje med det Andersson (2004) och Bacon och Causton-Theoharis (2013) skriver. Deras forskning visar att vårdnadshavare upplever att de måste vara sina barns förespråkare och slåss för att få det stöd de lagligt har rätt till. Vårdnadshavarna i föreliggande studie beskriver att om inte de för kampen för sina barn är det ingen som gör det och därmed händer ingenting och barnet får inget stöd. Initierar inte vårdnadshavarna möten eller ställer krav stannar processen kring barnet upp. Detta kan även ses i Hebel och Persitz (2014) som skriver att det är vårdnadshavarens förmåga, självförtroende och kunskap om barnets styrkor och svagheter som avgör hur aktiva de är i processen med åtgärdsprogram och särskilt stöd. Studien visar att engagerade vårdnadshavare som strider för sina barn, är de som har mest insyn i och kan bidra med information som kan vara av stor vikt i arbetet med åtgärdsprogram. Detta ligger helt i linje med forskning av Underwood (2010) samt Ilik och Er (2019). Slutsatsen är att det är vårdnadshavarnas engagemang och förmåga att driva på som avgör om eleven får stöd eller inte, samt om kartläggningar, utredningar och åtgärdsprogram genomförs. Detta visar även Skolinspektionen i sin granskning av särskilt stöd (2014).

Studien visar i undertemat externa experters roll att vårdnadshavarna upplever att samverkan med skolan underlättas av att de tar hjälp av andra professioner utanför skolan. Love, Zagona, Kurth och Millers (2017) forskning visar att detta är en metod som vårdnadshavare känner att de behöver använda för att skolan ska få rätt kunskap om barnet. Forskningen visa att

45

vårdnadshavare även använder dessa professionella experter för att undervisa skolan om elevens svårigheter och i flera fall om barnets diagnos. Vårdnadshavarna kan anses ha lärt sig att utnyttja den maktsymmetri som kan ses som hindrande faktor för samverkan och delaktighet, till att bli ett stöd för samverkan och delaktighet. Här återkommer vi till det förhållningssätt som Maltén (2000) beskriver som expertmakt, var experten har tolkningsföreträde. Nu med skillnaden att vårdnadshavaren använder sig av experten för att nå sitt syfte och få fram sitt budskap. Vårdnadshavarna i föreliggande studie uppger att de också tar stöd av externa experter för att få hjälp med att förstå det språkbruk som används i skolan och av skolans representanter. Vårdnadshavaren får med hjälp av de experter de använder tillgång till det professionella språk som skolan använder i sin dagliga verksamhet. Experterna blir, vad Säljö (2015) beskriver i det sociokulturella perspektivet, ett medierande verktyg vilket vårdnadshavarna använder för att förstå skoldiskursen och få gehör för sina åsikter, önskningar och barnets behov.

Vårdnadshavare som själva upplever att de har tillgång till, och förståelse för, skolans diskurs beskriver att de känner att de måste hjälpa andra vårdnadshavare vilka inte har samma möjligheter och förståelse. Vårdnadshavarna i temat vårdnadshavarnas engagemang beskriver, precis som i Hebel och Persitz (2014) forskning, att de med sin kunskap och förmåga är skyldiga att strida för andra barn vars vårdnadshavare inte har den kunskap, det självförtroende och de möjligheter som de själva besitter. I vårdnadshavarnas kamp för möjlighet till delaktighet blir återigen språket centralt. Språket i detta sammanhang blir den, vad Samuelsson och Eriksson- Gustavsson (2011) beskriver, artefakt som gör att vårdnadshavarna med kunskap om skolans begrepp kan handla och samhandla i kontexten skola. De kunniga vårdnadshavarna blir då också det som Säljö (2015) beskriver som ett medierande redskap som används som stöd för de vårdnadshavare som själva inte har möjlighet att förstå skolan diskurs.

8.4 Framtida forskning

Denna studie har granskat samverkan ur ett vårdnadshavarperspektiv, en komplettering med elevperspektivet skulle vara intressant. Hur upplever elever i behov av särskilt stöd sin samverkan med skola gällande pedagogiska kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram? Vilka faktorer upplever eleverna som gynnsamma och förhindrande i samverkan med skola? Om möjlighet och tid fanns skulle det också vara väldigt intressant att arbeta igenom ett mycket större underlag där fler informanter från fler delar av samhället och landet fanns, med ett underlag som varit representativt för Sverige. Av intresse vore också pedagogernas upplevelse av samverkan med hemmet och vårdnadshavare, skulle en studie av

46

detta spegla resultaten som framkommit i vår studie eller skulle nya teman och faktorer visas? Och hur skulle en studie av rektorers erfarenheter se ut? Det hade varit roligt att studera detta ur fler perspektiv för att sedan göra en slutlig rapport om detta.

47

9. Litteraturförteckning

Accardo, A. L., Xin, J. F., & Shuff, M. (2020). Special Education Teacher Preparation and Family Collaboration. School Community Journal, 30(2), 53-72.

Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS Förlag.

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? : en fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Asp-Onsjö, L. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Educare, 2, 39-56.

Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati, 21(3), 71–90.

Bacon, K. J., & Causton-Theoharis, J. (2013). "It should be a teamwork": a critical investigation of school practices and parent avocacy in special education. International Journal of

Inclusice Education, 17:7, 682-699.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-110.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:1 uppl.). Malmö: Liber AB.

Böök, M. L., & Perälä-Littunen, S. (2015). Responsibility in Home–School Relations — Finnish Parents’ Views. Children & Society, 29, 615–625.

Carlström, I., & Carlström Hagman, L.-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och

utvärdering (5:6 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Collier, M., Keefe, E. B., & Hirrel, L. A. (2015). Preparing Special Education Teachers to Collaborate With Families. School Community Journal, 25(1), 117-136.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. i A. Fejes, & R. Thornberg (Red.),

Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., 179-192). Stockholm: Liber AB.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2:3 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Danermark, B., Englund, U., & Germundsson, P. (2010). Skolans arbete med utsatta barn- ett samverkansperspektiv. i SOU 2010:95 Se, tolka och agera- allas rätt till en likvärdig

utbildning. Slutbetänkande av utredningen om utsatta barn i skolan (393-437).

Stockholm: Fritzes.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Erdis, M. (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.

48

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys (3:1 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Garrison-Wade, D., Sobel, D., & Fulmer, C. L. (2007). Inclusive Leadership: Preparing Principals for the Role that Awaits Them. Educational Leadership and Administration:

Teaching and Program Development, 19, 117-132.

Hebel, O., & Persitz, S. (2014). Parental involvement in the individual educational program for Israeli students with disabilities. International Journal of Special Education, 29(3), 58- 68.

Hoff, A. (2011). "Allt det där man får på lappar": En studie om kommunikation och information

för en stärkt dialog och delaktighet för vårdnadshavare i kommunal grundskola.

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. Stockholm: Stockholms universitet.

Härkönen, S. (2016). "That there would be responsible adults on both ends, working for the

benefit of the child”: A case study on collaboration between home and school.

Uleåborgs universitet/Oulun yliopisto, Faculty of education. Uleåborg: University of Oulu.

Högskoleförordningen 1993:100. Examensordning för speciallärare, specialpedagog och

lärare.

Ilik, S. S., & Er, R. K. (2019). Evaluating Parent Participation in Individualized Education Programs by Opinions of Parents and Teachers. Journal of Education and Training

Studies, 7(2), 76-83.

Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i

kvalitativ analys (3 uppl. 255-272). Stockholm: Liber.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik: En möjlighet. Didaktisk tidskrift, 17(12), 1- 50.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:7 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Love, H., Zagona, A., Kurth, J., & Miller, A. (2017). Parents' experiences in education decision- making for children and youth with disabilities. Inclusion, 5. 158-172.

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2:10 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.

49

Samuelsson, J., & Eriksson-Gustavsson, A.-L. (2011). Att lära sig - hur kan det gå till? i A.-L. Eriksson-Gustavsson, K. Göransson, & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk

verksamhet i grundskolan (1 uppl. 73-96). Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollagen. (u.d.). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad

2019). Stockholm: Norstedts Juridik.

Staples, K. E., & Diliberto, J. A. (2010). Guidelines for Successful Parent Involvement: Working with Parents of Students with Disabilities. TEACHING Exceptional Children,

42(6), 58-63.

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Sun, A. Q., & Xin, J. F. (2020). School principals’ opinions about special education services.

Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 64(2), 106-

115.

Svensson, P. (2019). Diskursanalys (1:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sveriges kommuner och landsting (SKL). (2013). Medborgardialog som del i styrprocessen. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2019). Använd SIP – ett verktyg vid samverkan. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer (1 uppl.). Malmö: Gleerups.

Tholander, M., & Cekaite, A. (2019). Konversationsanalys. i A. Fejes, & R. Thornberg,

Handbok i kvalitativ analys (3 uppl. 211-234). Stockholm: Liber.

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken (5:5 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Underwood, K. (2010). Involving and Engaging Parents of Children with IEPs. Exceptionality

Education International, 20(1), 18-36.

Varvisotis, S., Matyo-Cepero, J., & Ziebarth-Bovill, J. (2017). An Intentionally Inviting Individualized Educational Program Meeting: It Can Happen! Journal of Invitational

Theory and Practice, 23, 85-90.

Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

50

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

A

Bilaga 1. Missivbrev

Examensarbete, Linköpings universitet Delaktighet och samverkan ur ett vårdnadshavarperspektiv

Hej!

Vi är två studerande som nu läser sista terminen på specialpedagogprogrammet vid Linköpings universitet. Vi heter Johanna Andersson och Åsa Bogmark och ska denna avslutande termin skriva vårt examensarbete. I rollen som specialpedagog har vi ofta kontakt med vårdnadshavare till barn som är i behov av stöd. Forskning visar att vårdnadshavarperspektivet många gånger stått tillbaka eller inte alls kommit fram i processerna kring upprättandet av åtgärdsprogram. Vi intresserar oss därför för vårdnadshavares delaktighet och samverkan med skola och hem.

I vårt examensarbete kommer vi att undersöka hur vårdnadshavare beskriver delaktighet och samverkan med skola framför allt i processer gällande åtgärdsprogram och pedagogiska kartläggningar. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra till diskussion kring vårdnadshavares roll och delaktighet i samverkan med skola och upprättandet av åtgärdsprogram, Vi söker därför vårdnadshavare som deltagit och samverkat i processen med upprättandet av åtgärdsprogram samt vid kartläggningar inför åtgärdsprogram. Din medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst under studiens gång. En intervju på ca 30–45 min kan ske på den tid som passar dig, antingen på plats eller på digital väg. Intervjun kommer att spelas in för att kunna skrivas ut vid ett senare tillfälle. Alla personuppgifter kommer att avidentifieras. Materialet kommer att raderas så snart examensarbetet godkänts.

Vi hoppas att du vill och har möjlighet att medverka i detta arbete. Du kan lämna ditt svar per mejl eller per telefon så kontaktar vi dig för att boka en tid. Om du har frågor gällande studien, tveka inte att kontakta oss!

Tack på förhand!

Johanna Andersson E-post: XXXXX Tel: XXXXX

B

Bilaga 2. Intervjuguide

Inför varje intervju kommer informanten att informeras om de etiska kraven på individskydd. De informeras om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta närhelst de önskar samt att all information hanteras konfidentiellt och enbart för denna studie.

Nu-läge:

Hur ser skolsituationen ut för ditt barn idag? Vilket extra stöd får ditt barn i skolan?

Delaktighet och samverkan, kartläggning: Vad betyder delaktighet för dig?

På vilket sätt ges du/ni möjlighet att vara delaktiga i kartläggningen av ditt/ert barn? Vad betyder samverkan för dig?

Vilka personer på skolan har du samverkat med kring kartläggningen av ditt/ert barn?

Upplever du några hinder vid samverkan mellan dig och skolan vid kartläggningen av ditt/ert barn?

Delaktighet och samverkan, åtgärdsprogram:

På vilket sätt ges du/ni möjlighet att ta del av och påverka arbetet med att ta fram / upprätta eventuella åtgärdsprogram?

Vilka personer på skolan ha du samverkat med kring upprättandet av ett åtgärdsprogram för ditt/ert barn?

Upplever du några hinder vid samverkan mellan dig och skolan vid arbetet med att upprätta eventuellt åtgärdsprogram?

Åsikter

Har skolan tagit del av dina åsikter? Hur har de i så fall tagit del av dina åsikter? I vilken utsträckning känner du att du påverkat/inverkat?