Roller

I temat Roller beskrivs hur personer i olika professionella roller påverkar samverkan och delaktighet för vårdnadshavarna. Resultatet presenteras i tre underteman vilka får representera tre olika roller som är centrala i samarbetet mellan skolan och vårdnadshavarna. De tre roller som beskrivs är rektor, lärare och externa experter.

7.2.1 Rektors roll

Vårdnadshavarna lyfte fram att rektor ofta varit osynlig i samverkan med vårdnadshavare i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Rektor har ofta kommit in väldigt sent i arbetet när det redan har uppstått stora problem i elevens skolgång. Vårdnadshavarna beskrev att eftersom rektor inte funnits med i processerna från början, har arbetet kring stödåtgärderna ofta dragit ut på tiden då ingen haft befogenhet att fatta några beslut i olika frågor. Här såg vi att rektors

33

närvaro på mötena är av stor betydelse: ”...och så kom ju rektor med på SIP-mötena2, men det är ju första gången som jag känner att det överhuvudtaget har varit någon med lite makt” (Vårdnadshavare B).

Vårdnadshavarna beskrev också att det stöd som rektor kunnat erbjuda eleven är beroende av de ekonomiska resurser eller framförallt bristen på ekonomiska resurser som finns. Här synliggörs att en vilja att ge stöd finns, men att varken befogenhet eller ekonomi tillåter detta för en biträdande rektor: ”...hon är väldigt positiv och möter, men hon har inga befogenheter, hon har inga pengar. Så. Hon kan inte styra så mycket” (Vårdnadshavare A). Vårdnadshavarna beskrev att det är just de och deras barn som är ett stort och kostsamt problem för skolan. Detta lyftes av vårdnadshavarna som något som rektor uttryckt och angett som anledning till att adekvat stöd inte kunnat sättas in:”Han har ju hela tiden talat om hur dyr XXX är, att han inte har råd” (Vårdnadshavare H). Vårdnadshavarna beskrev även att rektorerna kan uttrycka andra förhindrande faktorer till att eleven ska få stöd. Tid är en av dessa faktorer som framkommit i intervjuerna. Tid i det avseende hur den ska fördelas mellan olika elever i skolan: ”..liksom hallå vi har fler elever här vi kan inte lägga ner allt fokus på din son” (Vårdnadshavare I). Relationen till rektor beskrevs många gånger som ambivalent eftersom vårdnadshavaren inte upplevt att rektor funnits tillgänglig för samverkan, samtidigt som mycket av makten gällande beslut ligger hos just rektor. Vårdnadshavarna beskrev att det är rektorns vilja som styr hur stödet och arbetet med eleven kommer att se ut. I citatet nedan synliggörs att stöden kan komma snabbt om rektorn har ett stort engagemang.

..men sen när det blev ett rektorsbyte då kände jag på en gång att oj det här oj då var det liksom skolsyster (knäpp med fingrarna) BUP (knäpp med fingrarna) anpassad skolgång det gick väldigt väldigt fort så det handlar nog väldigt mycket om vad man har för rektor (Vårdnadshavare I).

Finns inte engagemanget hos rektorn blir situationen en helt annan för vårdnadshavaren och eleven. Detta beskrev vårdnadshavarna som en vilja eller ovilja hos rektorerna att lösa situationen. Vårdnadshavarna beskrev även att rektorerna kan sätta sig på tvären och därmed motarbeta dem som vårdnadshavare: ”Vill rektorn lösa problem, och kan och förstår så kan det

2 _{SIP, samordnad individuell plan, samordnad individuell plan, beskriver insatser/åtgärder som den enskilde är i} behov av från både hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Vårdnadshavare tillsammans med verksamheterna har här möjlighet att dela information med varandra i ett forum där tystnadsplikten dem emellan lyfts.

34

ju bli hur bra som helst, men en rektor som kanske inte vill kan ju sätta sig på tvären och så blir det ju ingenting” (Vårdnadshavare H).

Rektorns roll är mycket central i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Rektorn beskrivs av vårdnadshavarna som den som innehar makten att fatta beslut rörande vilka åtgärder skolan kan erbjuda. Trots detta beskrivs rektorn som en person som ofta är ganska osynlig och som kommer in sent i processen kring åtgärdsprogram. Vårdnadshavarna beskriver att ekonomin ofta styr vilka åtgärder som erbjuds och att rektorn kan ge uttryck för att barnet i behov av särskilt stöd är mycket kostsamt för skolan.

7.2.2 Lärarens roll

Flera av vårdnadshavarna hänvisade till en viss lärare eller till en viss situation med en lärare som har gjort att skolgången har fungerat för deras barn. De beskrev att det är i relation till just den läraren som de känt delaktighet och att samverkan kring deras barn fungerat. Vårdnadshavarna beskrev att det är i relationen till den läraren som de känt förtroende och haft respekt för: ”Idag ser skolsituationen relativt ok ut för XXX, han har en fantastisk klassföreståndare som har kämpat med honom och har fått ett förtroende för honom och har då med sig respekten” (Vårdnadshavare C). Relationen mellan eleven och läraren är grunden till

att även relationen mellan läraren och vårdnadshavaren fungerat. Läraren blir den som bygger en bro mellan skolan och vårdnadshavaren via eleven. Vårdnadshavarna påpekade att samverkan och kommunikation fungerat då de fått kontakt med just den läraren: ”...jag är jättenöjd med den samverkan och kommunikation jag har kring XXX nu, för nu är (lärare) inkopplad och nu sköter ju han XXX:s åtgärdsprogram” (Vårdnadshavare H). Finns det en bra

samverkan och kommunikation med en lärare visar vår undersökning att det också kan leda till att skolresultaten för eleven förbättras. Att en lärare verkligen fångar upp eleven och därmed får igång skolgången i något ämne, kan leda till att eleven når mål i ämnet och även får betyg: ”..då har vi ju den här mentorn, hon har ju då NO-ämnen och hon har ju då fångat honom när det är NO-lektioner, så han har ju haft betyg i NO” (Vårdnadshavare A).

Vårdnadshavarna påpekade att det förhållningssätt som lärarna visar gentemot dem som vårdnadshavare är viktig för att samverkan ska fungera. Det är av stor vikt att vårdnadshavarna inte känner sig i underläge i kontakter med skolan: ”Vi har väldigt nära kontakt som är personlig och inte stolpig, man känner liksom inte att man är i underläge eller sådär” (Vårdnadshavare E). Lärarnas förhållningssätt visavi vårdnadshavarna speglar förhållningssättet i arbetet med

35

eleven. Flera av vårdnadshavarna visade på vikten av att skolan ser deras barn i ett helhetsperspektiv. Barnet är inte bara en elev utan en hel människa som måste må bra för att lyckas i skolarbetet. Det är inte bara skolans och ämnenas mål som är viktiga utan även hur barnet mår och utvecklas i övrigt. När skolan ser hela barnet upplever vårdnadshavarna en trygghet i situationen och en tacksamhet gentemot skolans personal: ”Jag har sådant förtroende för lärarna och rektorn och vet att dom gör precis allt för att det ska gå bra dom är inte bara målfokuserade utan dom är måendefokuserade också” (Vårdnadshavare I).

Lärarna beskrivs som de som vårdnadshavarna haft mest och närmast kontakt med. Läraren är mycket viktig för att skolsituationen ska fungera för eleven beskrev vårdnadshavarna. Det framkom att om relationen mellan barnet och läraren fungerar så fungerar även relationen mellan läraren och vårdnadshavaren. Vårdnadshavare beskrev att de känner förtroende för lärare och att de känner sig trygga med lärare som fokuserar både på lärandemål och måendemål för deras barn.

7.2.3 Externa experters roll

De vårdnadshavare som intervjuats redogjorde för att de inte bara samverkat med skolan kring deras barn utan med flera andra myndigheter och experter såsom, läkare, barn -och ungdomspsykiatri (BUP), socialtjänst och habilitering. Det framkom att olika externa experter behövs för att all kunskap om barnet ska komma till skolans kännedom. Vårdnadshavarna beskrev att skolan inte tar till sig vårdnadshavarnas kunskap om barnet men påtalade att om informationen om barnet kommer från personer i en annan roll, exempelvis läkare, psykolog eller representant från socialtjänsten, lyssnar skolan och tar till sig informationen. Vårdnadshavarna beskrev att skolan lyssnar på personer som är auktoriteter utifrån sitt yrke: ”Det är verkligen så att… auktoriteter lyssnar vi på, men inte på mamma och pappa. Vi är ju bara mamma och pappa. Vi ska städa, tvätta och laga mat... ” (Vårdnadshavare D). Detta har gjort att vårdnadshavarna i studien ofta valt att använda dessa externa experter som skolan lyssnar på till sin, och framförallt barnets fördel. Dessa professioner har ofta god insikt i den problematik och de svårigheter som barnet behöver ha stöd med. Vårdnadshavarna har använt professionerna som stöd i samtal och möten med skolan för att få fram kunskap och information om barnet: ”...så jag har ju henne med mig på mina möten för att hon kan mycket om skola och hur man ska tänka och inte tänka och så” (Vårdnadshavare D).

36

Vårdnadshavarna beskrev att det krävts samverkan med flera olika professioner och myndigheter för att elever i behov av särskilt stöd ska få en fungerande skolgång. En samverkan som är lika nödvändig som tidskrävande för alla inblandade. Vårdnadshavarna beskrev att det kan krävas väldigt många möten under ett år för att få till ett bra samarbete och för att allas information och kunskap ska komma fram: ”Ett år hade vi 65 bokade möten, bara om det här barnet, med skola, med vården, med socialpedagog och BUP” (Vårdnadshavare G).

Flera olika externa experter finns med i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Vårdnadshavarna beskrev att skolan lyssnar mer på externa experters kunskap om barnet än på deras kunskap. Detta har vårdnadshavarna ibland använt till sin fördel genom att bjuda in experterna till möten med skolan, och låta experterna ge kunskap och information om barnet.