Reliabilitet och validitet 25

Att uppnå hög tillförlitlighet i min studie är av yttersta prioritet. Detta för att kunna dra korrekta och tillförlitliga slutsatser av resultatet. Sharp m fl (2007) definierar forskning som ett metodiskt sökande där forskningen är till för att utöka dina kunskaper och förhoppningsvis även andras, detta genom att upptäcka icke triviala fakta och få icke triviala insikter. Att uppnå hög reliabilitet är ännu en viktig del i forskningen. Reliabilitet definieras som

möjligheten att få samma resultat om likadant tillvägagångssätt skulle upprättas (Bell, 1993). En studies giltighet och kvalitet definieras efter dess förmåga att hålla sig till ämnet så att syftet kan bli besvarat (Kullberg, 2004). Det är av yttersta vikt att man är kritisk till studiens syfte och kvalitet. För att genomföra observationer och intervjuer samt skriva enkäter krävs en bra kunskapsbakgrund (Bryman, 2011). Därför såg jag till att vara väl påläst när jag började genomföra mina forskningsmoment. Jag har lärt mig mycket genom arbetets gång och idag hade jag kanske valt att formulera mina enkäter lite annorlunda. Som Viggósson (2012) säger i sin föreläsning är det viktigt att ställa rätt frågor så man får svar på det man vill ta reda på och han beskriver även att enkät som metod är teoretiskt och tekniskt svår och den kräver mycket arbete innan den genomförs. Därför anser jag att min enkätundersökning bör granskas

kritiskt samt resultatet ifrågasättas. Det är framförallt viktigt med reliabilitet och validitet för en kvantitativt utförd studie då dessa avgör kvaliteten av undersökningen. Validitet definieras kort sagt som att man verkligen mäter det man vill mäta. Jag har med hjälp av mina enkätsvar kunnat svara på min frågeställning och därmed anser jag att studien har uppnått en hög validitet. Mitt höga deltagande har till stor del bidragit till studiens reliabilitet. Enkäten har hög reliabilitet då den går att replikera och jag tror att resultatet i ett sådant fall kommer bli likt.

Genom att ha triangulerat undersökningen har jag fått extra kontroll på studiens giltighet och relevans. Genom trianguleringen har jag lyckats få fram ett resultat som kan styrkas utav en annan metods resultat vilket leder till att studien får högre tillförlitlighet.

Bryman (2011) skriver att det i kvalitativ forskning kan vara svårt att uppnå hög extern reliabilitet då en social miljö är svår att återskapa och forskares förhållningssätt ser olika ut, vilket i sin tur kan leda till att den nya forskningen inte kan jämföras med den ursprungliga undersökningen. Med extern reliabilitet menas möjligheten i vilken utsträckning

undersökningen går att replikera (Bryman, 2011). Observationernas förmåga att replikeras är ytterst svår. Barnen och pedagogernas individuella förmågor och min sociala roll och sättet jag ser på saker kan troligtvis inte upprepas av en annan forskare. Vid observationer bör vi även tänka kritiskt på den allmänpsykologiska kunskapen om att vi ser det vi vill se och ibland missar vi saker vi borde se. Vi kan aldrig heller vara säkra på vilken betydelse det vi sett i observationen har för den individ som observeras (Rubinstein Reich & Wesén, 1986). Bryman skriver (2011) att där finns alternativa kriterier för att bedöma kvalitativ forskning. Dessa kriterier utgörs av fyra delkriterier som är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Ser man till min kvalitativa del av studien d v s observationerna och intervjuerna anser jag att studiens trovärdighet är uppnådd. De olika situationer jag observerade var både mer eller mindre givande men de utgick ifrån ett tydligt observationsschema och situationerna anser jag var väldigt trovärdiga. Jag upplevde inte att pedagoger, barn eller föräldrar agerade annorlunda då jag observerade. Mina intervjuer har jag valt att göra kvalitativa och de har baserats på samtal med utgångspunkten från enkäten. Jag har återkommit och ställt följdfrågor samt fått bekräftat det material jag valt att ta med i arbetet att skriva om. Därmed har jag enligt Bryman (2011) uppnått ett av de krav som ställs för att studien skall uppnå trovärdighet. På grund av konfidentialitetskravet har jag valt att inte allt för beskrivande gå in på vilken situation och miljö observationerna gjordes i. Jag vill inte

skriva något som kan koppla studiens forskning till förskolorna där jag genomförde

observationerna och intervjuerna. Därmed anser jag att denna studie kan ha svårt för att uppnå överförbarhet d v s en ”tät” beskrivning av förskolorna, respondenterna och deltagarna som gör det möjligt för andra forskare att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (se Bryman, 2011). Studiens pålitlighet anser jag däremot att jag har uppnått. Denna definieras utifrån studiens redogörelse. För att uppnå hög pålitlighet ska man ”säkerställa att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen” (Bryman, 2011, s. 355). Jag har valt att redogöra för många resultat i texten men de

fullständiga svaren på enkäterna (288 st) samt transkribering av intervjuerna är inte med som bilagor. Detta kan till viss del dra ner pålitligheten. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär enligt Bryman (2011) att forskaren ska ha insikt i att det inte i samhällelig forskning går att vara fullständigt objektiv men att man säkerställer att man agerat i god tro. Jag är medveten om att jag bär på personliga värderingar och i resultatkapitlet har jag försökt agera objektiv i mitt skrivande. Helt objektiv har jag inte lyckats vara då jag bl a står för den valda litteraturen och teorierna.