Resultatdiskussion 46

Enligt Bowlby (Jerlang, 2008) behöver varje barn en trygg bas. Det är den säkra och trygga basen i form av en anknytningsperson som gör att barnet känner sig tryggt nog att utforska sin omvärld. Med vetskapen om möjligheten att vända tillbaka till basen för såväl känslomässigt

som fysiskt stöd och tröst kan barnet tryggt utforska (Jerlang, 2008). I resultatet framgår det att både föräldrar och barn trivs bra med en ansvarspedagog, dock kan detta påverkas negativt när den pedagogen är borta av olika anledningar. Därför är det viktigt att komma ihåg att inskola barnet i verksamheten och med de andra pedagogerna så snart barnet är redo för detta. Arbetar hela arbetslaget med inskolningen är det viktigt att komma ihåg att skapa kontakt med barnet. Att välja den pedagog som barnet lättast knyter an till som mentor och kontaktperson för föräldrarna kan vara en god idé. Under mina observationer märkte jag att det kan gå väldigt snabbt för barn att knyta an till pedagogen. Självklart är detta individuellt och kan även påverkas av vilken fas i objektrelationsteorin barnet befinner sig i.

Jag frågade både föräldrar och pedagoger om barnen ansågs vara glada under inskolningen och det var majoriteten. I studien kom jag däremot fram till att det är både relevant och irrelevant huruvida barnen är glada. Visar barnen glädje under inskolningen behöver det nödvändigtvis inte reflektera hur lyckad inskolningen är då det inte visar mer än att barnet har kul med t ex leksakerna eller de andra barnen. Däremot kan det verka lugnande för en orolig förälder om barnet visar glädje på förskolan. Förälderns lugnade oro kan minska oron hos barnet och verka lugnande för barnet i sin tur. Däremot om barnet visar glädje riktad mot pedagogen kan det tyda på en god anknytning vilket underlättar inskolningen och tiden därefter.

Tittar vi på pedagogernas enkätsvar om huruvida barnen var glada eller ledsna under inskolningen visade de tyvärr en stor skillnad i svaren gällande de två kategorierna 1 och 2 som båda representerar ledsen (se Diagram 4). Där kan man se att 1 och 2 i ”3-7 dagar” är endast 4 % medan i diagrammet ”7-14 dagar” är det hela 14 %. I resultatet framkommer det även att majoriteten av pedagogerna hållit i ett flertal inskolningar (se Diagram 2). Det skulle vara min gissning att de som svarade att barnen oftast är mycket ledsna är de som hållit i de färre inskolningarna då det vore väldigt tragiskt om en pedagog som haft mer än femtio inskolningar hade upplevt att majoriteten av dessa barn varit mycket ledsna. Av de pedagoger som haft många inskolningar är kanske en god erfarenhet det som gjort att barnen är glada. Barnets anknytning och trygghet är det viktigaste att upprätta under inskolningen och lyckas man med detta lyckas man med inskolningen. Det framgår i den valda litteraturen (se exempelvis Arnesson Eriksson, 2010) samt min studies forskning att fokusen under

Barnets ålder vid inskolningen är inget man som pedagog kan påverka. Trotts detta anser jag att man som pedagog bör känna till barns olika utvecklingsstadier. Genom en god kunskap om barnets psykosociala utveckling kan man lägga upp en strategi och förbereda sig själv och arbetslaget på hur man skall bemöta barnet och föräldern på bästa sätt. Det kan även kännas lugnande för föräldern om de har en förklaring till barnets beteende vilket kanske kan förklaras med utvecklingspsykologi. Under min studie har jag sett ett stort intresse från föräldrar som vill veta mer om inskolningar och vad som gör dessa lyckade.

Syftet med min studie var att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Jag ville bl a i mina frågeställningar ta reda på vad som kännetecknar en god inskolning samt vad de olika för- och nackdelarna är med de olika inskolningsmodellerna. I resultatet framgår det att de olika inskolningsmodellerna har både för- och nackdelar. De olika inskolningsmodellerna har olika riktlinjer att följa men som Larsson (2011) skriver i sin artikel anpassas de olika modellerna ute på arbetsplatsen och ingen är därför den andra lik. Det som är viktigast är barnets och föräldrarnas trygghet och anknytning till pedagogerna och verksamheten. Jag kan genom denna studie inte fastställa vad som är den bästa inskolningsmodellen, men jag anser att huruvida inskolningen blir lyckad hänger på pedagogernas förhållningssätt och flexibilitet och inte på den valda

inskolningsmodellen. Jag har däremot kunnat se i mitt resultat, med hjälp av olika teorier, vad som skulle kunna ligga för grunden till en lyckad inskolning. Nedan följer några tips på hur man kan förhålla sig till inskolningen oavsett modell.

• En inskolning som följer varje barns individuella behov. Barnet skall få möjlighet att lära känna och knyta an till pedagoger och andra barn i sin egen takt. Att tänka på att man inskolar barnet till både verksamheten och pedagogerna.

• Att barnet och föräldrarna känner sig välkomna till förskolan. Detta kan uppnås med olika förberedelser som t ex att barnets namn står på hyllan/stolen eller dylikt, välkomstbrev, bilder, hembesök m m.

• Att pedagogerna är aktiva och lockar till lek. Detta skapar dels trygghet för föräldrarna och är dessutom ett utmärkt tillvägagångssätt för att knyta an till barnet.

• Att pedagogerna tydliggör pedagogiken i verksamheten för föräldrarna. Detta kan bidra till att skapa trygghet hos föräldrarna.

• Att det nya barnet och dess föräldrar får en bra kontakt med pedagogerna/pedagogen på förskolan och att dessa känner sig trygga att kommunicera med varandra.

Pedagogen bör även vara extra lyhörd mot det lilla barnet. • Att pedagogerna har ett genomtänkt förhållningssätt.

• Om det är en pedagog som håller inskolningen kan det vara bra att försöka introducera de andra pedagogerna i arbetslaget när barnet känns mottagligt för detta, och är man flera pedagoger som håller inskolningen kan den som har bäst kontakt med barnet få ta störst plats i början samt vara kontaktperson för föräldern.

• Lite mindre grupper och inte allt för stora gruppinskolningar är bra. Pedagogen skall känna att där finns tid för varje barn och förälder.

• Dokumentation och utvärdering är ett bra avslut på inskolningen.