Religionskunskapen och 1994 års läroplaner

Karaktäristiskt för religionskunskapsämnets kursplaner både för grund- skola och gymnasium är att de är i avsaknad av stoffangivelser. Val av stoff tillerkänns lärarna på lokal nivå. Tre begrepp betonas särskilt i båda kursplanerna: livsfrågor, etik samt reflektion. Området Etik finns i båda läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94) i stort men i kursplanerna i syn- nerhet. Samtliga lärare bär ansvar för att etiska frågeställningar lyfts fram i skolans undervisning oavsett ämne. Dock har religionskunskaps- ämnet fått ta huvudansvaret för etiken då den i kursplanerna utgör en del av ämnets karaktär.

Religionskunskapen på gymnasiet

Religionskunskap försvann dock inte som undervisningsämne. Alltse- dan Lpf 94 lanserades har religionskunskap funnits med som ett av gymnasieskolans kärnämnen, det vill säga obligatoriskt ämne för samt- liga gymnasiala program. Denna kurs benämns Religion A och omfattar från början 30 poäng, det minimiantal poäng en gymnasiekurs kan ha. Enligt Olivestams (2006a) definition ska ett kärnämne bidra till:

 Samhällskompetens, eleverna ska förstå och känna sig hemma i det omgivande samhället

 Yrkeskompetens, eleverna ska vara förberedda inför arbetsli- vets krav

 Livskompetens, oavsett livssituation ska undervisningen syfta till att eleverna finner sig själva

Kärnämneskursen Religion A ska, enligt målbeskrivningarna i Lpf 94, bygga vidare på grundskolans religionskunskapsundervisning. I kurs- planen för religionskunskap på gymnasiet står även att undervisningens syfte är att ge elever kunskaper om olika religioner, traditioner och livs- åskådningar och de ska ges möjlighet att reflektera över etiska och exi- stentiella frågor. Eleverna ska också ur olika perspektiv analysera sina egna och andras uppfattningar och åsikter. Det betonas att eleverna ska beredas utrymme i undervisningen för att kunna diskutera tros- och livs- åskådningsfrågor:

Undervisningen i religionskunskap skall bidra till att eleverna mer och mer upptäcker det meningsfulla och intressanta i att studera religion, livsåskådning och etik. Eleverna skall öppet få diskutera tros- och livsåskådningsfrågor och

93

stimulera till egna reflektioner och ställningstaganden i livsåskådningsfrågor (Lpf 94, s 42).

I kursplanen för gymnasiets religionskunskapsundervisning står inte angivet vilka huvudmoment som ska ingå. Däremot skrivs två sidor av ämnet fram, en kunskapssida och en sida som syftar till existentiella frågor. På så vis är tanken att eleverna ges såväl goda ämneskunskaper som möjligheter att utveckla sin personliga livstolkning. Målet med kursen är att eleverna ska ”få ökade kunskaper om och förståelse för olika religioner och livsåskådningar” och att ”få möjlighet att reflektera över existentiella och etiska frågor utifrån olika perspektiv” (Lpf 94, s 42). Undervisningen ska leda fram till fördjupade kunskaper och ökad förståelse för människor med annan kulturell och religiös bakgrund än den egna.

Religionskunskap i grundskolan

Grundskolans kursplan för religionskunskapsämnet karaktäriseras i lik- het med gymnasieskolans (Lpf 94) av att den saknar stoffangivelser. Det är lärarna på lokal nivå som har fått ansvaret för stoffval. I kurspla- nens inledning betonas:

Till skolans uppgifter hör att ge eleverna möjlighet att skaffa sig kunskaper om och stimulera till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund för varje elevs eget ställningstagande (Lpo 94, s 38).

Vidare betonas den personliga utvecklingsprocessen:

Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess (Lpo 94, s 38). Kursplanen preciserar fem mål att sträva mot och anger därefter ämnets uppbyggnad och karaktär under rubrikerna:

 Tro och livsåskådning  Etik

 Bearbetning

Mål som eleverna ska ha uppnått preciseras för det femte skolåret och är tre till antalet och för år nio preciseras fem mål.

94 Reviderade kursplaner

Från den 1 juli år 2000 kom nya kursplaner att gälla för såväl grund- skola som gymnasium. Det i 1994 års kursplaner framskrivna faktum att stoff- och metodanvisningar ska åläggas lärarna på lokal nivå kvar- står oförändrat. Även de tidigare prioriterade begreppen livsfrågor, etik samt reflektion behåller sin ställning som centrala begrepp och ett indi- vidperspektiv finns fortfarande med. Några förändringar att beakta är att läroplan och kursplan länkas samman på ett nytt sätt i och med vär- degrunden; värdegrunden ska genomsyra betygskriterier och mål för undervisningen. Vidare fokuseras elevperspektivet tydligare. Elevens delaktighet ”som skapare av sin egen kunskap” lyfts explicit fram. För grundskolans del finns dels en gemensam kursplan för samtliga samhällsämnen, dels separata kursplaner för respektive samhällsämne. Det är upp till varje skola att bestämma hur betygsättningen ska ske; som gemensamt blockbetyg för samtliga samhällsämnen eller enskilda betyg i respektive ämne. Livsfrågor och etik har även tilldelats en cen- tral ställning inom religionskunskapen. Speciellt den sidan av ämnet som innebär etisk analys sätter det i en särställning gentemot andra äm- nen. Olika religioner, deras trosuppfattningar och uttrycksformer, samt frågor som rör skillnader och likheter mellan olika traditioner såväl re- ligiösa som kulturella står också i fokus.

Gy-07

Arbetet med den stora reformeringen av den svenska gymnasieskolan, som sedermera inte blev av, betecknas Gy-07.39 För religionskunskaps-

ämnets del planerades en del förändringar som är intressanta att lyfta fram. Med en samhällsutveckling under 2000-talets första decennium i sekulariseringens och globaliseringens anda, där religion finns med som begrepp i olika politiska händelser både nationellt och internation- ellt, kommer krav på ett förändrat innehåll för religionskunskapsämnet. Det tänkta kursplaneinnehållet bär spår av denna samhällsutveckling. Ola Björlin, som var med i kursplanearbetet, i samhällsprogrammets expertgrupp för religionskunskapsämnets del, skriver:

Det är väl knappast en överdrift att säga att religionskunskapen är ett nyckel- ämne för att ge tankeverktyg åt människor som lever i ett samhälle där tros- och värdeföreställningar divergerar i allt högre grad (2007, s 4).

39 _{Arbetet med gymnasiereformen avbröts i implementeringsfasen och kom inte att genomföras} med anledning av regeringsskiftet i riksdagsvalet år 2006.

95

De demokratiska värdena lyfts särskilt fram i anslutning till frågor om tro, kulturell bakgrund, relationer, genus samt medicinsk etik. Med den växande pluralismen som utgångspunkt betonas undervisningens för- hållningssätt till olikhet och skillnad i tros- och värdefrågor och aktuella samtidsfrågor som tar form är: Hur ska exempelvis hedersrelaterat våld, samkönade äktenskap och förhållandet till medmänniskan behandlas i undervisningen?

5.5 Religionskunskap som avgränsat och inramat ämne