”In Chinese culture, travelling is a way of learning” (citat: sid 26. Arlt, 2006). ”He who travels far knows much” (citat: sid 84. Arlt, 2006). Historiskt sett sågs resande i Kina först och främst som en väg att öka medvetenhet och kunskap. Kina har länge varit ett socialistiskt land där informationsflödet varit begränsat. I början av 1980-talet arrangerades inrikes paketresor för affärsresenärer vilka innehöll affärsmöten. Det medförde att affärsresenärerna upplevde platser de aldrig tidigare sett och åt mat de aldrig tidigare föreställt sig existerade (Arlt, 2006). När EU öppnade för kinesiskt resande var det affärsresenärerna som först fick chansen att resa (Kaihong Wang Hallström).
I den undersökning från år 2001 som tidigare nämnts angående kinesiska utrikesresenärers motiv till val av långväga destinationer nämns också kunskapssökande. 85 % svarade att de motiveras av att åka till ett ställe för att öka kunskapen (Arlt, 2006). Kamfjord (1999) urskiljer fyra aspekter i en upplevelse; se (’landskapskvalitet’ med mera), vara (atmosfär, välbefinnande), göra (aktiviteter) och lära (förstå, bemästra). En resa kan innehålla både organiserat och oorganiserat lärande. Turisten är dock på semester så hur mycket lärande en resa bör innehålla bör sättas i förhållande till efterfrågemotiv, syfte och resmönster. Att lära är en viktig del i upplevelsepaketet (Kamfjord, 1999). Det finns teorier som menar att
upplevelser är ett bra sätt att få kunskap och öka lärandet. Det är den som söker kunskapen som själv tar initiativen och på egen hand ökar kunskapen, istället för det mer traditionella sättet genom en lärare. Upplevelsen medför ett positivt engagemang i nya situationer. Upplevelsebaserat lärande innehåller en cykel med flera steg; upplevelse, aktiv reflektion, bearbeta nya upplevelser i ljuset av tidigare kunskap för att skapa ny kunskap, integrera den nya kunskapen till befintliga ramar, och sist aktivt implementera den nya kunskapen i praktiken (Sneed, 2008). ”I read a book about Sweden and the weather, the architecture and the happy Sweden. When you read something in a book you want to see it with your own eyes” (citat: Ching Ren Xiaoqiing).
34
Affärsresenärer till Sverige
Två tredjedelar av kinesiska besökare till Sverige hänvisar till affärer som främsta anledning till resan (Arlt, 2006). Den största tiden för affärsresenärer till Sverige är under vintern (Michael Wild). Affärsresenärer räknas som turister. Skillnaden mellan affärsresenärer och fritidsturister är att kostnaden för resan betalas av arbetsgivaren eller av det egna företaget (Mårtensson et al., 2004). Yvonne Ingman menar att kinesiska affärsresenärer är viktiga resenärer för Sverige. Affärsresenärer har inte betalat resan själva och de kan på så vis ses som mer villiga att konsumera i Sverige. Om en affärsresa betalas av företaget kan
affärsresenären få möjlighet att resa till en destination längre bort än vad resenärens
privatekonomi tillåtit (Webster, 1993). Kina med dess städer som Beijing, Shanghai och Hong Kong har varit en viktig region för affärsturism både internationellt och inhemskt (Mårtensson et al., 2004). Kineser lockas nu utanför denna region då det är mer intressant med
destinationer längre iväg (Yvonne Ingman).
För att kunna locka kineser till att göra affärer i Sverige krävs det en förståelse för hur affärer görs i Kina (Kaihong Wang Hallström). Kinesers beteendemönster när det gäller affärer skiljer sig en del åt mot svenskars. Kineser är relationsberoende och det är viktigt att affärskontakter underhålls (Amelie Lagerqvist). ”De tycker om att man hör av sig till dem utan att ha något större syfte med kontakten. De vill underhålla relationer och därför är det viktigt för oss att inte glömma bort dem.” (citat: Amelie Lagerqvist). Personliga relationer (guanxi) är betydelsefulla i den kinesiska kulturen och starka band mellan människor behandlas med vördnad. Det är också viktigt att i alla sammanhang skydda en persons
’ansikte’ eller status och värdighet. Alla parter i ett affärssamarbete måste visa respekt för och skydda varandras ’ansikte’. De personliga relationerna tillsammans med att alltid skydda ’ansiktet’ skapar tillit mellan affärspartners. Tillit kan ses som den viktigaste komponenten för att skapa ett hållbart och lyckat samarbete med kinesiska företag (Buckley et al., 2006). Sverige har mycket att vinna på affärsresenärer till Sverige och det är därför viktigt att hantera detta på rätt sätt. Kunskap om kinesiska affärsresenärer är ett sådant steg i rätt riktning.
Technical visits
Kaihong Wang Hallström menar att kinesiska affärsresenärer lockas av svensk högteknologi samt technical visits. Technical visits innebär studiebesök på olika företag och institutioner
35 för att få kunskap om hur de arbetar inom olika områden. Technical visits till Sverige
fokuserar ofta på skogsfrågor, miljöfrågor samt bioteknik där Sverige ligger långt fram i utvecklingen (Kaihong Wang Hallström). Karin Ekebjär menar att Kalmarregionen har fått mycket besök genom technical visits av kinesiska grupper som kommer för att titta på svenska företag och verksamheter. Grupperna har studerat bland annat barnomsorg och miljöteknik (Karin Ekebjär). I Kina förs det mycket diskussioner kring miljöfrågor och Sverige är ett land som i Kina är känt för miljön (Wang Zhi). För OmniaResor är en stor del av kunderna affärsresenärer. 80 % består av kinesiska företagsgrupper eller regeringar i lokala provinser där lärande och kunskap är i fokus. ABB och Volvo, samt brandkår, polis,
skolväsende och kultur i Västerås är företag och branscher som har fått besök av kinesiska studiegrupper genom OmniaResor (Michael Wild). Även Ice Hotel i Jukkasjärvi lockar med
technical visits genom sin hemsida. Dessa technical visits innefattar Ice Hotels
verksamhetsområde såsom entreprenörskap, varumärkesbyggande och miljösatsningar (Ice Hotel, 2. 2009).
Affärsresor till Skandinavien sker inte enbart genom technical visits, utan även med
konferenser eller belöningsresor som syfte (Yvonne Ingman). ”Många kineser är intresserade av att lägga den här typen av events i Skandinavien och i Norden. Det är en häftig grej att få åka hit på konferens eller få en belöningsresa hit precis som det skulle vara samma sak tvärtom för oss, häftigare att få åka till Kina än att åka på konferens i Finland” (citat: Yvonne Ingman). Ett karaktärsdrag för MICE (Meetings, Incentives, Conferences, Events) är att de ofta kombineras med fritidsturism före eller efter affärshändelsen (Webster, 1993). Kineser har färre semesterdagar än svenskar. Resandet kan då lättare möjliggöras genom att
arbetsplatsen anordnar resan, både i fråga om visum och angående finansiering (Wang Zhi).
Studier
En informant som ännu inte har varit i Sverige säger att studier lockar henne att åka till Sverige. Studiernas upplägg anser informanten vara mer självständigt och mindre begränsat i Sverige än i Kina. I Kina är studierna mer styrda genom återkommande projekt, tester och prov, enligt informanten. I Kina bestämdes 1986 att obligatorisk nioårig grundskola för alla barn från sju års ålder skulle införas. Grundskolan ska vara avgiftsfri men många skolor tvingas ta ut andra skolrelaterade avgifter (Johannesson, 2006). De informanter som studerar i Sverige har berömt Sverige för att ha en hög utbildningsnivå som är fri från avgifter. Det blir
36 allt vanligare att kineser läser vidare på högre utbildningsnivåer och konkurrensen till de bästa universiteten är hård. Varje år beräknas omkring fem miljoner kineser examineras ut från kinesiska universitet och högskolor (Johannesson, 2006). De senaste decennierna har
hundratusentals kinesiska studenter även åkt utomlands för att studera. De ser kunskap som en alltmer global kraft. De är beredda att åka i stort sett vart som helst i världen för att lära sig det de vill och få de kvalifikationer de behöver (Thunø, 2007).
En informant är kinesisk designstudent och berättar om vad som lockade henne att komma till Sverige och studera. ”I study design in Nybro because I knew about Swedish design. IKEA comes from Sweden so this must be the best place to study design. My teacher likes
Scandinavian design so that’s why I know about Swedish design” (citat: Ching Ren Xiaoqiing). Det beräknas att kinesers globala sökande efter ny kunskap kommer att intensifieras. För kinesiska studenter som utbildar sig utomlands kan det vara lättare att se Kinas roll som en del i en sammanlänkad värld (Thunø, 2007). Det växande antalet av unga välutbildade kineser har en hög kunskapsnivå och ett intresse för internationella destinationer. Många av dem har studerat utomlands och de lockas av resor i mindre grupper som är
individuellt anpassade (Arlt, 2006). ”I like to organize my trip by myself. I never travel in groups. When I organize my own trip I can meet new cultures and new people”, säger Jiayan Liu som är en kinesisk student som har valt att studera i Sverige. Att det finns ett kinesiskt intresse i att studera i Sverige är något Sverige bör ta i beaktande för att ytterligare locka kineser. Utländska studenter i Sverige kan lätt ge ringar på vattnet i form av fler besökare. Släktingar och vänner som kommer på besök under studietiden, eller studenter som gör återbesök.