En anledning till att kineser ibland kan känna sig hindrade från att resa utomlands är svårigheter med språket (Sparks & Pan, 2009). Studiens informanter nämner att kinesers språkkunskaper ibland kan vara ett problem och att det kan vara en av anledningarna till att kineser väljer att inte resa på egen hand. Det officiellt talade språket i Kina är putonhua och betyder gemensamt språk. Språket är vanligen mer känt som mandarin och är det talade språket för majoriteten av kineser samt används i utbildning och media. I de provinser där mandarin inte är det första språket pratar människor en av de fyra dialekterna: cantonese,
shanghaines, fukienese eller hakka. Variationer av dessa är också förekommande. Medan de
talade språken varierar finns det bara ett officiellt skriftligt språk. Det engelska språket blir allt vanligare och är ett krav på alla universitet och i de större städerna. Engelska undervisas i grundskolan (Li, 1996).
Kommunikation mellan människor består utav en sändare, ett meddelande och en mottagare. Ett misslyckande i kommunikationen kan ha sitt ursprung i något av de tre begreppen nämnda ovan. Vid bristande språkkunskaper blir kommunikationen påverkad och problem kan lätt uppstå till följd av detta (Beech & Chadwick, 2006). Den engelska språkkunskapen bland kinesiska turister är begränsad, särskilt bland de som är födda innan 1980-talet (Arlt, 2006). Svenskar uppfattas bland informanterna ha bra språkliga kunskaper. Svenskar sägs vara bättre på engelska än till exempel fransmän. Därför kan det locka kineser till att välja Sverige som resmål framför Frankrike. En informant drar paralleller till varför Ryssland är ett vanligt resmål för kineser. Den äldre generationen lärde sig ryska i skolan istället för engelska och därför kan den generationen göra sig förstådd i Ryssland. Nu läser kineser engelska i skolan från sjätte klass och därför lockar idag länder där det är möjligt att göra sig förstådd på engelska. Svenskar är bra på engelska och det kan locka unga kineser att resa till Sverige, menar informanten.
29
Attityd mot kineser
Studiens resultat visar på att svenskar uppfattas som trevliga och hjälpsamma bland kineser. Svenskar beskrivs vara vänligt bemötande mot utländska turister (Laine-Sveiby, 1987). ”I love the local people there, they are so nice and helpful (…) it made me have an unforgettable experience there” (citat: Katherine Wong).
Informanter som varit i Sverige nämner att svenskar visat ett intresse i att hjälpa
informanterna med till exempel att hitta rätt väg. Många kineser är ovana resenärer och språket gör att de kan känna sig osäkra och förvirrade. När människor utsätts för mycket information, observationer och upplevelser blir de lätt stressade (O´Dell & Billing, 2005). När turister väljer resmål är en viktig del den inställning till turism och turister som
lokalbefolkningen har (Holmberg, 2002). Informanter nämner att även om svenskar är blyga och svåra att lära känna så uppfattas de som godhjärtade och hjälpsamma. Svenska Institutet (4. 2010) beskriver svenskar som ett folk vilket är öppet och tolerant gentemot andra kulturer.
Laine-Sveiby (1987) beskriver också att svenskar inte beskrivs som konfliktfulla och att de har ett avspänt yttre. Svenskar ses sällan brusa upp eller vara aggressiva (Laine-Sveiby, 1987). Svenskar anses inte vara varken våldsamma eller kriminella av informanterna.
Informanterna beskriver svenskar som snälla, vänliga och försiktiga. De nämner att det känns säkert att vara kring svenskar. Svenska Institutet (2010) beskriver att svenskar uppfattas som pålitliga och att kineser har blivit positivare till svenskar på senare år. Svenskar ses som lugna och svenskars sätt att kommunicera är inte lika gestikulerande som i andra länder och
röstläget är lågmält. I Sverige anses det som moget och respektgivande att inte inleda
konflikter (Daun, 2005). Den trygga miljön som Sverige ger en bild av att erbjuda kan vara en fördel för att kunna locka kineser till Sverige.
Utseende
”One of the reasons why I would like to travel to Sweden is to see handsome guys and pretty girls” (citat: Cherry Liu). Studiens resultat visar på att kineser är intresserade av svenskars utseende. Svenskar beskrivs som vackra och en informant nämner att det finns ett rykte om att människorna i norra Europa är de vackraste människorna i Europa. Studiens resultat visar på att kineser uppfattar svenskars utseende som väldigt annorlunda. Kineser tillhör det
30 mongoliska folkslaget. En grupp av människor som också inkluderas i gruppen är koreaner, japaner, mongoler, eskimåer och vissa ursprungsgrupper i Amerika. Utseendet för det
mongoliska folket beskrivs som ett lätt gulaktigt hudpigment, platt ansiktsform, höga kindben, mandelformade svarta ögon samt ett svart hår (Morton & Lewis, 2004). Svenska Institutet (1. 2010) beskriver bilden av svenskar som bland annat blonda och långa. Då studiens resultat tidigare har visat på att kinesiska turister är intresserade i av att upptäcka och uppleva det som är annorlunda kan befolkningens utseende locka. Flera informanter nämner också att svenskar bryr sig mer om sitt utseende än vad kineser gör. ”Swedish people have a different kind of passion” (citat: Ching Ren Xiaoqiing).
SHOPPING
Under studien har ämnet shopping kommit upp flertalet gånger och många informanter berättar att shopping lockar kinesiska turister till Sverige. Shopping är en av de vanligaste turismaktiviteterna och hamnar inte sällan högst upp när turisters populäraste aktiviteter listas. Ökad ledighet, högre levnadsstandard och företag som uppmanar till konsumtion är
förklaringar till ökad shopping. Vanligtvis ses också shopping, konsumtion och materialism som sätt för människor att skapa sin identitet. I många fall har varors symboliska värde stigit långt över dess praktiska värde. Shopping kan också vara ett sätt att försöka uppfylla
önskningar och drömmar (Timothy, 2005).
Shoppingturism
De senaste femton åren har detaljhandelns försäljningsomsättning stadigt ökat och det gör shoppingturismen mycket betydelsefull för Sveriges detaljhandel (Svensk Handel & SHR, 2010). Shopping är en attraktiv turismaktivitet, även om det primära syftet med resan inte nödvändigtvis är att shoppa. För många destinationer kan deras shoppingutbud fungera som ett konkurrensmässigt viktigt komplement till andra turistattraktioner. Shoppingturismen är en allt viktigare del av detaljhandeln i Sverige (Timothy, 2005). Svensk Handel & SHR (2010) definierar den del av detaljhandelns försäljning som kommer från turister som
shoppingturism. År 2009 stod shoppingturismen för cirka 13 % av den totala detaljhandelns omsättning (Svensk Handel & SHR, 2010).
31 Att shoppa är inte en aktivitet som bara lockar fritidsresenärer utan även affärsresenärer shoppar på sina resor. Det är inte ovanligt att en extra dag för shopping läggs till i
affärsresenärens reseprogram (Timothy, 2005). Amelie Lagerqvist menar att många av de kinesiska turisterna som kommer till Scandic Alvik ofta har någon typ av businessärende men att de hinner med mycket turismaktiviteter också. Flera informanter har uppgett att en av de mest populära kinesiska turistaktiviteterna är att shoppa. Många kinesiska turister som kommer till Sverige har mycket pengar att spendera (Kaihong Wang Hallström). De gillar att spendera pengar under sina resor och en kinesisk turist gör av med i genomsnitt 1700 kronor per dag under ett besök i Sverige. Det är en betydande summa för svensk handel (Yvonne Ingman). Tidigare studier har visat att asiater tenderar att spendera huvuddelen av sin reskassa på just shopping medan turister från Europa och Nordamerika lägger mer pengar på boendet (Timothy, 2005).