Pedagogernas definition av barn som uppvisar aggressivt beteende på denna skola liknar den bild som även de andra skolorna redovisar.
Förekomst
På skolan förekommer rätt många elever som uppvisar ett aggressivt beteende och är väldigt utåtagerande. Pedagogerna menar att det i genomsnitt förekom- mer en till två utåtagerande elever i varje klass. En pedagog påpekar att det kan vara svårt att skilja på allmänt stökiga barn och barn som uppvisar aggressivt beteende. En annan av pedagogerna utrycker också att hon anser att elever som uppvisar aggressivt beteende har en tendens att öka. De är alla överens om att de flesta är pojkar men det framkommer under intervjuerna att det även finns en hel del flickor som uppvisar aggressivt beteende på skolan. De slåss inte lika myck- et som pojkarna utan de använder andra metoder så som att skrika glåpord. De har även ofta en tendens att vara mer självdestruktiva än pojkarna, pedagogerna anser dessutom att flickorna är svårare att hantera. Detta tror de kan bero på att flickorna ofta vänder ilskan inåt och blir introverta. På frågan om hur aggressivi- teten hos eleverna kan ta sig till uttryck svarar pedagog 2:
Jag har en pojke som är utåtagerande och i total avsaknad av impulskontroll. Han är mycket hotfull både mot pedagoger samt mot andra elever. Många elever är rädda för honom och de undviker att konfronteras med honom. Han är oerhört känslig för kritik och reagerar ofta med att kränka och verka nedlåtande mot andra elever. Jag har även en flicka som är väldigt destruktiv och plågar sig själv med diverse tillhyggen, bränner sig, skär sig etc. Hon är oftast introvert men när hon blir trängd kan hon få oerhörda vredes- utbrott och då är det svårt att lugna ner henne.
Pedagog 4 beskriver de aggressiva yttringarna på följande sätt:
Ingen impulskontroll……ej kontaktbar..våra elever är ju nästan vuxna så det är med en klump i magen som jag tar uti med konflikter med dessa elever. Jag brukar kalla på hjälp av någon kollega.
44
Samtliga av de intervjuade pedagogerna anser att eleverna saknar impulskontroll då de kommer i affekt. De anser även att eleverna ofta är känsliga för kritik och att de mycket lätt känner sig kränkta.
Påverkan
Pedagogerna 2,4 och 5 påpekar att de ibland känner att situationen är hotfull och skrämmande. Många av eleverna är stora och nästan vuxna vilket medför att pe- dagogerna håller en låg profil och en tillbakadragen framtoning för att inte för- sätta eleverna eller sig själva i situationer de ej kan bemästra. Samtliga pedago- ger poängterar att undervisningen blir lidande på grund av elever som uppvisar aggressivt beteende, eftersom de övriga eleverna i klassen blir påverkade. Någon berättar att de är rädda för både sin egen och de andra elevernas säkerhet. De menar att de aldrig vet när eleverna som uppvisar aggressivt beteende går i af- fekt och det skapar en osäker och otrygg atmosfär för övriga elever i klassen. Det är som att gå på minerad mark beskriver en av pedagogerna. Pedagogerna vet inte riktigt hur de ska bemästra eleverna när de går i affekt och blir våld- samma. Flera beskriver att de försöker förhålla sig lugna för att på så sätt skapa en trygghet hos eleven. Någon kontaktar skolledning eller klassmentor och i nå- got fall kontaktas även hemmet. Pedagogerna poängterar att det är viktigt att försöka knyta an till eleverna för att på så sätt försöka skapa en relation. Peda- gog 4 betonar att ofta har eleverna som uppvisar aggressivt beteende stor makt över skolans öviga elever och att de därför blir mycket populära och de övriga eleverna flockas kring dem. Få elever vågar diskutera, ifrågasätta eller bemöta de elever som uppvisar aggressiva beteende. Pedagog 5 uttrycker sin frustration genom följande uttalande:
Svårt att se att de mår så dåligt och frustrerande att jag kan göra så lite för dem. Resur- serna är ju alldeles otillräckliga. De andra barnen hämmas och kommer inte till sin rätt.
Tidsperspektiv
Flertalet av informanterna har inte arbetat inom skolans värld någon längre tid och anser därför att de inte kan ge en rättvis bild av huruvida förekomsten av barn som uppvisar aggressivt beteende ökat eller minskat över tiden. Pedagog 5 anser att fenomenet aggressiva barn är på väg att öka. Informanterna menar ge- nerellt att attityden i samhället har förändrats och blivit hårdare. Alla är dock överens om att skolan inte är utformad för att passa eleverna som uppvisar ag- gressivt beteende.
45
Orsaker
Här är pedagogerna överens om att det finns många faktorer i samhället som kan ligga bakom barnens aggressivitet. Följande citat från pedagog 1 kan illustrera detta:
Inga barn föds elaka!!!! Faktorer i omgivningen som påverkar dem. Trauma, neurolo- gisk skada/sjukdom, miljö.
Pedagogerna anser vidare att elever växer upp i en otrygg miljö med stor arbets- löshet och andra sociala bekymmer. Många vuxna omkring dem har nog med sina egna problem och orkar inte ta del i barnens skolgång så mycket som de säkert skulle vilja. Det förkommer mycket våld i närområdet och föräldrarna har oerhört svårt att sätta tydliga gränser. Pedagog 4 påpekar att aggressiviteten kan bero på att barnet inte blivit förbehållslöst älskad eller bekräftad av någon i sin närhet. Andra faktorer som spelar in är föräldrarnas tid med barnen och hur stor del av fritiden som tillbringas stillasittande framför datorer och TV. Elevernas sociala bakgrund, trauman samt en stor avsaknad av vuxna är andra faktorer som kan påverka deras aggressiva beteende. Gränsdragning ifrån vuxnas och samhäl- lets sida är även det en viktig faktor som är av största vikt. Eleverna måste börja förstå att de måste ta konsekvenserna av sitt eget handlande.
Bemötande
Kommunikation och relation är honnörsord för hur man ska kunna bemöta ele- ver som uppvisar aggressivt beteende bäst enligt informanterna. Skapa tydlighet, trygghet och motivation är andra. Över huvudtaget att skapa en meningsfull och motiverande miljö kring barnen där det främst fokuseras på deras positiva sidor, med målet att ge barnen sammanhang och struktur i tillvaron är att förorda. Pe- dagogerna lägger också vikt vid att alla elever ska bli sedda och tagna på allvar, att det är väsentligt för att nå fram till eleverna att man fokuserar på deras goda, positiva sidor och försöker se möjligheter istället för hinder. Pedagog 3 berättar att hon arbetar mycket med värderingsövningar och där har ofta de oroliga bar- nen en chans att få visa sig duktiga och komma till sin rätt. Förhållningssättet gentemot de barn som uppvisar aggressivt beteende menar alla informanterna är av yttersta vikt, detta har de tagit fasta på och några har börjat använda sig av lösningsinriktad pedagogik, där just fokus ligger på hur viktigt bemötandet gent- emot andra är. ART4 är en annan metod som någon använder sig av för att ska-
4
Aggression Replacement Training: ART-träning består därför av tre komponenter: 1.Interpersonell färdighetsträning
2.Träning i moraliskt resonerande. 3.Ilskekontrollträning
46
pa struktur och tydlig gränssättning. Informanterna påpekar vidare vikten av kommunikation och menar att när de tillrättavisar eller samtalar med ett barn som uppvisar aggressivt beteende använder de medvetet ett lägre röstläge, har långsammare kroppsrörelser använder mycket humor, samt förmedlar mycket kärlek och trygghet. Pedagogerna betonar att det är viktigt att vara tydlig i sin vuxenroll när man bygger dessa relationer. Så här uttrycker pedagog 1 sig:
Jag försöker att knyta bättre kontakter med barnet. Jag tror på empati och förståelse, för ofta är det ju så att barnet skriker om hjälp från vuxenvärlden, och kanske skulle vi bli bättre på att ta reda på varför barnet beter sig som det gör. Det finns oftast en orsak till detta och genom att samarbeta med annan personal i skolan kan man lyckas bättre. Jag har till stor del lyckas med att få bättre kontakt med barnet, men det krävs en hel del möda. Barn som jag förra terminen inte alls har kunnat nå, funkar idag perfekt i min klassrumssituation. Men hos andra kolleger är det en katastrof. Jag tror att man aldrig får döma ut ett barn, men man får bemöda sig så gott det går. Jag försöker alltid att säga till mig själv att det finns en anledning till att barn agerar aggressivt.
Kompetens
Skolledningen har insett hur svår situationen för många pedagoger är på skolan och därför får alla nyanställda, samt de som har behov, kontinuerlig handledning av skolpsykolog. Detta upplevs som väldigt positivt men pedagogerna efterlyser ändå mer och anser att de känner sig otillräckliga i bemötandet av elever som uppvisar aggressiv beteende. Det är endast en av pedagogerna som finner att hon fått utbildning i ämnet. Hon anser sig vara fullärd men poängterar samtidigt att varje elev måste bemötas utifrån sina behov och egenskaper. Någon önskar mer verktyg för hur man bäst kan hantera olika situationer. Skolans arbetslag har efter tips av en av skolans specialpedagoger inhandlat litteratur om lösningsin- riktad pedagogik och detta ska förhoppningsvis leda till diskussioner om hur viktigt bemötandet gentemot eleverna är. Skolan har även flera elever som är involverade i ett projekt (MST, se bilaga 2) som genomförs av kommunen där
hela familjens situation behandlas och där man utgår från ett salutogent tänkan-
de och förhållningssätt. Detta upplever pedagogerna som positivt då det tidigare varit svårt att få föräldrarna delaktiga i barnens skolsituation.
Verksamhet
Pedagogerna har många tankar, funderingar och önskemål om hur skolans verk- samhet borde/kunde utformas. Pedagog 5 säger:
Om jag fick bestämma skulle verksamheten anpassas utifrån barnen individuella behov samt vad forskning och erfarenhet visar fungerar! Nu är det alldeles för mycket utifrån pedagogernas/skolledningens behov av bra ekonomi, bra arbetstider, lugn och ro och bekvämlighet, så lite besvär som möjligt. Flera personer med kompetens inom socialt arbete och erfarenhet av t ex aggressivt beteende skulle arbeta inom skolan. Socialpeda-
47
goger, socionomer och fritidspedagoger t ex som kan tillföra ett annat perspektiv där man ser till hela människans behov.
Flera av pedagogerna framför vikten av att vi måste skapa en skola för alla, där alla elevers individuella behov tillgodoses. Tankar som de förmedlar är: Skolan måste bli bättre på att se hela människan och inte som idag till lösryckta frag- ment. Skolmiljön måste bli trevligare och mindre stressig och framförallt måste attityder och inbördes respekt elever emellan bli bättre. Pedagogerna måste bli bättre på att se möjligheter och fokusera på det positiva istället för att som idag endast fokusera på hinder och problem. Eleverna måste ses som de unika perso- ner de verkligen är och lyftas utifrån sina specifika egenskaper och förutsätt- ningar.
Flera pedagoger framhåller att elever som uppvisar aggressivt beteende inte bör tillåtas att förstöra undervisningen för den övriga klassen utan de bör under- visas i mindre grupper eller efter anpassat schema. Deras motivering är att ele- ver som uppvisar aggressivt beteende upptar så mycket tid av undervisningsti- den till rent disciplinära åtgärder att de övriga eleverna inte får sina behov till- fredsställda. På detta sätt uttrycker pedagog 3 sig:
Barn med aggressiva tendenser bör inte gå i samma grupp som övriga barn. Som nu är fallet så är det en handfull elever som styr och ställer på hela skolan. De lyssnar bara på vissa lärare, vissa lärare döms ut som värdelösa och vissa lärare tycker man att det är OK att förnedra och t o m hota. Ingenting händer i denna fråga och jag blir frustrerad och förfärad när jag ser att vi låtit detta beteende gå så långt. Påfyllning väntar hela ti- den – just nu är det minst en elev i åk 5 som står på rekryteringslistan uppåt. Allt detta gör att vi lär våra övriga (95 %?) av eleverna att det finns vissa elever som stiftar sina egna lagar och som står över vanligt folkvett. Dessutom visar detta att det bara är elever med destruktivt utåtagerande beteende som uppmärksammas. Alla de tjejer som gråter, som skadar sig själva med olika metoder och alla killar som inte vågar öppna munnen på lektionerna, till alla dessa säger vi att de ska bara stå ut. Vi kan inte hjälpa dem. Jag tycker att vi har fått en förfärlig skolsituation. Jag skulle vilja sätta alla dessa (5 – 10 killar) på vår skola i en liten grupp och låta dem undervisas av t ex Jämo Claes Borg- ström, Robert Aschberg, Jan Guillou eller någon annan man som inte har problem med sin manlighet och som drivs av ett slags rättspatos.
Sammanfattning
Pedagogerna inom 6-9 verksamheten är frustrerade över situationen med de barn som uppvisar ett aggressivt beteende. De känner sig otillräckliga och finner att situationen är ohållbar då de inte kan bedriva den pedagogiska verksamhet som de eftersträvar. Flera känner sig maktlösa och ibland rädda för dels sin egen men även för övriga elevers säkerhet. Någon noterar att det är som att gå på minerad mark då man aldrig vet när eller om det smäller. De anser vidare att förutsätt- ningarna finns men att ekonomi, tid och skolledning sätter käppar i hjulet. Samt- liga pedagoger bedriver en verksamhet som de inte anser sig bemästra tillfullo
48
och anser därför att de är i behov av kompetensutveckling i ämnet. Pedagogerna är välvilligt inställda och inser att de måste ta itu med situationen innan den för- värras. Alla är engagerade i detta arbete som bedrivs med förenade krafter inom verksamheten.
49