Lärare S och Ä är speciallärare med inriktning på utvecklingsstörning. Lärare R är förskollärare med vidareutbildning mot år 1-7.
Lärare K är specialpedagog med vidareutbildning i tal och språk. Lärare F är specialpedagog.
Fråga 1. Vad är viktigast i ditt arbete med att lära barn läsa och skriva?
Lärare S, R och K svarade att det viktigaste i arbetet med läs- och skrivinlärning är att förmedla läsglädje samt att arbeta så att eleverna förstår varför man ska lära sig läsa och skriva.
… Man vinner något på att kunna läsa. Det är det viktigaste om man kan förmedla det…( R )
Två lärare K och F tyckte att viktigast var att ge eleverna generella vardagskunskaper för att i framtiden kunna ta till sig olika sorters information.
… Att dom klarar av att läsa böcker, tidningar. Helt enkelt att eleverna blir självständiga läsare och skrivare…( K )
Två lärare K och F tyckte att det var viktigt att eleven skulle uppnå sina individuella mål när det gäller läsning och skrivning.
S svarade att det viktigaste är att vara tydlig och konkret, samtidigt som man tar hänsyn till elevernas olika handikapp.
… Vi gör ett besök på Almviksgården, så vi får ko i alla olika sammanhang. Det är liksom A och O att skapa helhet och förståelse…( S)
Ä tyckte det är viktigt att invänta elevernas mognad för läsning och skrivning och att undervisa utifrån var eleven befinner sig.
… Dom klotterskriver, blir intresserade av bokstäver, olika ljud, frågar vad det står... ( Ä )
Fråga 2. Har du någon särskild metod för detta arbete? Kan du berätta om denna metod?
Alla lärare menade att de blandar olika läs- och skrivinlärningsmetoder. Gemensamt för S, R, K och F är att de utgår ifrån LTG-metoden och tar in helordsmetoder och traditionella ljudmetoder. Detta görs med hänsyn till varje enskild elevs behov. Lärare Ä hade Witting-metoden som bas för sin undervisning, men använde sig också av helordsmetoder.
Gemensamt för lärarna var att man utgår från elevens verklighet eller upplevelser för att de ska förstå. I LTG-metoden samtalar läraren med eleverna efter exempelvis en utflykt. Samtalet blir till en text som eleverna ska analysera och läsa. Texterna läses tillsammans många gånger så att eleverna kommer ihåg dem. R utmärkte sig genom att arbeta dagligen med enkla dikteringar, för lästräning och skrivning. I analysen av texterna stryks ord under, bokstäver ringas in och ordkombinationer markeras. R försökte variera övningar kring texten och orden. R använde mycket spel som memory och bingo. De skönlitterära texterna hämtades från lättlästa bilderböcker. R som hade erfarenhet av grundskolan menade att man får hitta egna modeller som passar till särskolans elever.
… med grundskoleeleven så går det mycket snabbare. Här gör vi samma saker om och om igen…( R )
…vi utgår från elevernas namn, saker som dom ser och känner igen, plockar fram det som passar barnen bäst… ( Ä )
Att kombinera texter och bilder är viktigt i läs- och skrivundervisningen. Utmärkande för S var att hon arbetar mycket med bilder av olika slag, levande bilder på film, fotografiska bilder. Pictogram är svart-vita bilder, vilka underlättar detaljseendet för vissa elever. Dessa användes vid läs- och skrivinlärning.
…upplevelser ritas ner då får man en inre bild för det…sen får man en text till bilden eller skriver själv en text som stämmer överens… Speciellt viktigt är det för elever med autism. Dom utvecklas mycket genom att få rita och tänka samtidigt. ( S )
F anpassade undervisningen för elever med autism, genom att målmedvetet arbeta med bilder i läs- och skrivundervisningen.
…Eleven matchar färdigskrivna ord till bilder eller meningar till bilder. Så småningom skriver eleven själv…( F )
S betonade vikten av tydliga återkommande rutiner för att skapa struktur bl a vid bokstavsinlärning.
…att saker återkommer under känt förlopp. Har man elever som har svårt att komma ihåg så underlättar det att man har en tydlig struktur som eleverna känner igen. ( S )
Ä, som utgick från Witting metoden, arbetar med olika innehållslösa kombinationer av konsonanter och vokaler. Dessa tränas systematiskt. Ä menade också att elevernas läsning underlättas om småord känns igen, varför hon kompletterar med helordsmetoder.
K svarade att hon med tanke på sina elever också prioriterar arbetet med språklig medvetenhet.
…övningar i fonologisk medvetenhet, rim och ramsor, ljud, långa och korta ord, sammansatta ord…( K )
Fråga 3. Hur arbetar ni på lektionerna?
Samtliga intervjuade lärare tyckte det var viktigt att starta dagen med en gemensam morgonsamling, där varje elev blev sedd och bekräftad. Viktigt var också att eleverna tydligt fick information kring dagens aktiviteter, i vissa klasser genom bilder. Lärarna framhöll behovet av att ha en individuell planering för varje elev, där man utgick från elevens kunskapsnivå. Detta individuella arbete vidtogs efter samlingen.
… det är olika vad eleverna arbetar med beroende på var dom är. Någon arbetar med läståg, någon letar efter bokstäver, klipper, skriver sitt namn, skriver en mening… ( S )
…vi arbetar laborativt…meningarna som är skrivna blandas och så får de bygga meningen. Vad kommer först, sist…( Ä )
Lärare R, som skriver dikteringar med barnen varje dag berättade om hur ett läsprojekt med skönlitteratur som utgångspunkt inspirerat till läs- och skrivövningar.
…Vi valde dom böckerna som handlar om Ellen av Katarina Krysval. Där fanns bra begrepp som kom in på ett roligt sätt.Vi gjorde egna texter som vi sammanställde till en egen bok. Det är välförankrat hos barnen det här med Ellen. Eleverna får ordkunskap som befästs eftersom innehållet engagerar….( R )
Lärare F berättade om hur hon bearbetade läsförståelse med autistiska elever som hade en mekanisk, men tekniskt korrekt läsning.
…Dels har eleverna en bok där dom skriver ner vad dom läst. I en annan bok skriver dom ner tankar kring den bok dom läst. Det blir ganska kort, en eller två meningar. Eleverna får rita en bild sedan frågar jag vad boken handlar om.. .( F )
Ä beskrev hur hon arbetar med digitalkamerans bilder.
…När vi är på utfärd tar vi foto, som sedan sätts upp. Vi bestämmer vad vi ska skriva till varje foto, sedan skriver vi på tavlan och renskriver på datorn. Varje elev får några kort att skriva till. Några läser och skriver, några skriver av. Arbetet innebär olika aktiviteter och nivåer…( Ä )
Endast R använde skolbiblioteket som ett återkommande inslag under lektionerna.
… sedan har skolan ett fantastiskt bibliotek…( R )
Fråga 4. Vilka pedagogiska hjälpmedel används i undervisningen?
Två lärare S och K uppgav att dom arbetade med material speciellt utarbetat för barn i särskolan. I materialet tränas bokstäver, ordbilder och läsförståelse
…Dom arbetade sig fram igenom hela alfabetet och lärde sig teckna det… ( R ) …Birgitta Palmers pärmar som läromedel, SIH: s läromedel…( S )
Lärare S och R uppgav också att dom tillverkade eget material som bokstavslådor, bokstavspåsar, läskort. Övriga tyckte att spel som språkmemory, lotto, lyckomaterial är användbara material för läs- och skrivinlärning.
För bokstavsinlärning användes ABC-böcker av samtliga lärare. Man arbetade även med sand, griffeltavla och ABC-stämplar.
Lärare F utgick från TEACCH- och PECS-metoden och använde mycket bilder i undervisningen. TEACCH är en förkortning av Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children, PECS är en förkortning av Picture Exchange Communication System. Lärare F och Ä använde tecken som stöd i undervisningen.
För lästräning fanns god tillgång till läseböcker, bilderböcker, lättlästa böcker i samtliga fall.
Lärare K framhöll behovet av att träna elevernas finmotorik för att förbereda skrivning.
…Vi gör olika finmotoriska övningar med tvättklämmer, tång och bollar som hjälpmedel för att öva upp handens styrka och grepp. ( K )
Fråga 5. I vilken utsträckning använder du datorn? Hur används den?
Tre lärare F, Ä och S använde datorn flitigt i undervisningen. Eleverna arbetade med olika pedagogiska program.
… olika Montessori program där man skriver ord, synonymer, dels vanliga pedagogiska program som Lexia.( Ä )
…Lexia, Kalle kunskap och Fantastiska kroppen. I Teckenhatten tränar eleverna tecken som stöd. (F)
Dessa lärare använde också datorns ordbehandlingsprogram för att renskriva texter.
Klassen arbetar också med ”Min mening” då man efter att ha berättat om helgen, så skriver jag det på tavlan. Vi ringar in och skriver ut meningarna på datorn. Efteråt ritar man till sin mening …( S )
Ä uppgav att datorn användes som belöning. Två lärare R och K använde datorn mer sällan.
… många elever har datorspel hemma. Det känns inte som att vi behöver jobba så mycket med datorn här. Det finns andra modeller…( R )
Fråga 6. Har du någon elev/några elever med läs- och skrivsvårigheter?
Det framkom tydligt att lärare definierar läs- och skrivsvårigheter på olika sätt. Lärare R, S, Ä svarade att ingen hade specifika svårigheter utöver utvecklingsstörningen.
… dom ligger väldigt olika utvecklingsmässigt. Hur mycket man uppfattar och kommer ihåg. Det handlar om arbetsminnet och korttidsminnet, minnet överhuvudtaget… ( S )
… inte någon elev som är diagnostiserad så. Visst har jag elever som inte kan skilja mellan b och p, o och y när dom skriver. Elever som har svårt att forma. Vissa har ingen snygg handstil. Dom får öva på datorn…( Ä )
Två lärare F och K svarade att alla elever som går i klassen hade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.
Fråga 7. Beskriv de eleverna och deras svårigheter.
Alla lärare menade att de elever som är inskrivna i särskolan har en utvecklingstörning, vilken kan påverka den språkliga begåvningen.
…En elev har en grav språkstörning…( Ä )
Lärare S svarade att svårigheterna ofta beror på minnet. Eleverna har problem med korttids- och långtidsminnet.
… Det finns barn som har svårt att komma ihåg fast att vi tragglade och tyckte att det gick bra - nästa dag är allting borta… ( S )
Två lärare S och K svarade att svårigheterna är miljöbetingande och att eleverna är språkligt understimulerade. De framhöll även att barn med invandrarbakgrund kan ha ett torftigt ordförråd både i sitt eget språk och svenska.
…då är det svårt att veta vad sol är om man inte vet vad sol är och kan säga ordet sol…( S )
Lärare Ä upplevde att eleverna hade finmotoriska svårigheter. Hon framhåller också svårigheter med perceptionen. Hörselskadade elever har problem att höra ljuden varför det blir svårare med läsinlärningen.
…hon glömmer ändelserna för hon hör dem inte…( Ä )
Två lärare R och F menade att autistiska barn har betydande kommunikationssvårigheter, där ett språkligt samspel inte fungerar. Koncentrationssvårigheter framhåller F som en orsak.
Fråga 8. Hur tidigt upptäcker du en elev med svårigheter?
Samtliga lärare menade att man vet att elever som kommer till särskolan har svårigheter.
Fråga 9. Hur kan man se att en elev kan få problem med läsning och skrivning? Här tog lärarna upp många skilda problemområden. Det nämndes svårigheter med bokstavsinlärning att kombinera bokstav – ljud, komma ihåg bokstäverna.
…det tar väldigt lång tid för dem att lära sig bokstäver.( R )
…Dom knäcker koden men det tar lång tid, det kan komma några år senare…( F ) …det går hand i hand med minnet... ( S )
…det ser man oftast om de inte kan ljuda…( Ä ) …svårt att koppla ord och bild…( S )
Eleven kan läsa tekniskt felfritt men sakna förståelse.
….Om man märker att dom inte förstår vad man läser försöker man gå tillbaka och hitta någon väg…( Ä )
Elevens språkliga färdighet och eventuella tvåspråkighet kan ge signaler.
… vilken bas man har med ord, modersmålet, hur viktigt det är att titta i böcker...( S )
Intresset för undervisningen och elevens motivation i läs- och skrivarbete nämndes som avslöjande faktor.
… eleven tycker inte det är roligt med arbetet i skolan, hittar på något annat under lektionerna…( K )
Att studera elevens motorik kan ge vägledning.
…Om eleven har dålig grov- eller finmotorik kan de få svårigheter…
Fråga 10. Vad kan man göra som klasslärare om en elev får svårigheter med läs- och skrivinlärning?
Flera lärare menade att man ger eleven mycket tid.
… Har man en elev med svårigheter får man ju sitta med eleven och hjälpa till genom att vara en förebild… ( S )
…man har ju tid i alla fall…(R )
Flera lärare menade att det är viktigt att hitta individuella lösningar samt att motivera eleverna.
…vi ger belöningar…( F )
…vi försöker locka till intresse…( R ) … se elevens starka sidor… ( F )
Det framkom också att lärarna vill ge eleverna en god språklig bas genom högläsning.
…läser mycket för barnen, lånar böcker i biblioteket…( K ) … Låna böcker som fångar eleven… ( S )
Lärare Ä använde datorprogram för att träna elever med läs- och skrivsvårigheter. Med datorprogrammet Provia testas elevernas språkliga medvetenhet. Hon svarade också att kontinuerligt och tålmodigt arbete krävs. Pedagogisk vägledning av talpedagog är en väg att gå.
… Lexia programmet. Vi jobbar också med Provia så vet man var dom ligger… ( Ä )
Fråga 11. Hur individanpassar ni läs- och skrivinlärningen med tanke på dessa elever?
Samtliga lärare hade en individuell plan för varje enskild elevs läs- och skrivinlärning. Man framhöll vikten av att utgå ifrån den nivå eleven befinner sig i. Varje elev arbetar i egen takt med eget material och egna anpassade uppgifter, som läraren tillhandahåller.
… Dom barn som läser böcker har Läståget. Sedan har vi dom barn som inte kan läsa, som lägger alfabetet, enkla småord…( S )
… hitta eleven där den är och arbeta utifrån det. Varje elev arbetar i lugn takt…( Ä)
… Det ser olika ut för olika elever. Dels går dom olika fort fram dels har dom behov av olika saker, t.ex. den ena skriver bokstäver medan den andra arbetar med bilder…( R )
Fråga 12. Beskriv samarbetet med resurslärare / specialpedagog?
Samtliga fem lärare svarade att de har ett fungerade samarbete med kolleger inom särskolan som upplevs oumbärligt. Specialpedagoger som arbetar i grundskolan har inte tillräckliga kunskaper om eleverna i särskolan menade man. Handledning och rådgivning av logoped från habilitering finns att tillgå.
…Jag är med i LUS, jag frågar specialpedagogen om jag är osäker. Nu är LUS inte anpassat till särskolan och hon har inte ansvar för dessa barn. Jag frågar hellre en kollega i en annan särskoleklass…( S )
…jag samarbetar med hörsellärare som kommer till en elev… ( Ä ) …Särskoleklasserna i skolan samarbetar med varandra…( R ) …jag frågar habiliteringen när det behövs…( F )
Två lärare S och K svarade att dom arbetade med andra lärare i skolan som har ämnen som slöjd, musik, hemkunskaps och idrott.
Fråga 13. Bedömer du det som att din skola gör tillräckligt för att hjälpa dessa barn? Vad behövs ytterligare?
Två lärare Ä och K svarade att det skulle behövas fler resurser i klassen. Ä förklarade varför.
…Man jobbar många timmar med barnen. Det skulle vara skönt om någon annan lärare kom in. Det går ju inte att gå ifrån. Man är ju där alla barnens timmar. Man skulle behöva tid att förbereda…( Ä )
… Nej jag tycker inte det. En del av våra elever har gått i en vanlig klass. Dom upptäcks så
sent. Skulle ha upptäckts tidigare. En del beror på föräldrarna som förnekar barnets handikapp och inte går med på att flytta eleven till särskolan. Vi skulle behöva fler resurser i klassen...( K )
… särskolan har de resurser de behöver i alla fall när det gäller dom teoretiska bitarna.
Särskolan är prioriterad med större tilldelning…( R )
Lärare F pekade på behovet av kompetensutveckling och handledning av psykolog eller specialpedagog.
…någon form av samtalsterapi… ( F )
Fråga 14. Hur ser du på föräldrarnas roll vid läs- och skrivinlärning?
Generellt framkom att lärarna upplever samarbetet med föräldrarna som positivt och viktigt vid läs- och skivinlärningen. Det är en resurs som utnyttjas om engagemang och förutsättningar finns i hemmet.
…Stor resurs. Dom vill gärna att det skall vara läxor hem. Det är upp till var och en förälder. Många är noga andra mindre noga…( Ä )
…Föräldrarna ställer upp efter förmåga. De flesta får ingen hjälp med läxan...( R ) … att ett av barnen har lärt sig läsa och skriva här är mammans hela förtjänst… ( R )
…Vi lägger ingen energi på att skicka hem läxor om vi ändå ska bråka om det sedan. För det blir bara frustrerande för oss alla känner vi…( R )
Lärare S som arbetar i ett invandrartätt område, där många av föräldrarna är analfabeter, menade att utifrån det perspektivet är det positivt att föräldrarna skickar sina barn till skolan och att de värdesätter kunskaper i läsning och skrivning. Här poängteras också att föräldrarna inte är medvetna om sin egen betydelse.
…många har hög frånvaro.. ( S )
…vid utvecklingssamtalen så försöker man uppmuntra föräldrarna till att läsa och skriva så mycket det går med barnen. Det tas alltid väl emot.( F)
Fråga 15. Vilken funktion fyller testerna inom ämnet svenska som används på lågstadiet?
Alla lärarna utom S menade att genom testerna blir elevernas framsteg tydliga och man använde dem som underlag för de individuella utvecklingsplanerna.
…Vi lusar tre gånger per år och detta ska lämnas in till biträdande rektorn. Språket lyfter från Skolverket som är ett språkligt diagnostiskt material som används parallellt med utvecklingsplanerna. Det är inte tester men är till för att se utvecklingen framåt…( R )
…Jag arbetar med ett schema från SIH för att kartlägga språklig medvetenhet.( K )
… det är en styrka när man skriver handlingsplanerna att veta hur mycket eleverna förstår, hur långt dom har kommit i LUS…( Ä )
…Vi gör inga tester. Jag lyssnar på eleverna, vad dom kräver…( S )
Fråga 16. I vilken utsträckning använder du individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram?
Alla lärare uppgav att de arbetade med IUP och att det ingick i rutinerna att upprätta en IUP för varje elev en gång per termin. Dessa fungerar sedan som underlag vid utvecklingssamtal.
…Vi arbetar med träningsskolans individuella utvecklingsplaner men håller på att göra om dom. Vi ska arbeta ut något som passar oss. Till hösten skall det vara klart… ( Ä )
… Individuella utvecklingsplaner skriver vi en gång per termin och utvärderar då senaste utvecklingsplanen...( R )
…Vi har fått nya individuella utvecklingsplaner som följer läroplanen...( K )
…Vid början av varje termin skrivs en individuell handlingsplan för varje elev och i början av nästa termin så går vi tillbaka och ser om man har gjort det som var tänkt…( F ).
Däremot är det endast två lärare F och R som uppgav att de även upprättar åtgärdsprogram.
… Åtgärdsprogram görs när det är något speciellt som har hänt, när man behöver arbeta kring en speciell situation. Då är ofta föräldrarna inbegripna på ett helt annat vis och man gör upp en plan om hur man ska gå vidare med eleven…( F )
Fråga 17. Hur tror du det går för dessa elever i framtiden?
Lärarna beskrev elevernas framtid på liknande sätt, där särskolans gymnasium var nästa steg. Sedan uppgav man möjligheter som arbete inom samhällstjänst och daglig verksamhet. Beträffande boende ansåg man att några klarade eget boende medan andra krävde ett gruppboende med övervakning. Två lärare S, R från särskolorna i invandrartäta områdena trodde att några av eleverna kommer att bo kvar hemma och bli omhändertagna av föräldrar eller syskon.