Jag vill med nedanstående resultat försöka belysa rektorernas samt tjänsteman- nens tankar om miljö, samverkan och barn i behov av stöd (Bilaga 3). Under- sökningsgruppen består av tre rektorer för enbart förskolor, en rektor som har både förskola och skola som sitt ansvar samt en tjänsteman i högre befattning i kommunen. Samtliga är kvinnor.
6.4.1 Miljö.
Nedan följer deras beskrivningar och tankar om miljön i förskolor.
Rektor 1 uttrycker i intervjun att hon erbjuder en bra pedagogisk verksamhet på sina förskolor. ”Jag har ingen känsla av att föräldrarna inte är nöjda” säger hon. Förövrigt är det mycket sällsynt att det kommer fram till mig att föräldrar inte skulle vara nöjda med sin barnomsorg. Jag har kunniga pedagoger som arbetar utifrån läroplanen och vår lokala arbetsplan. ”Vi har ett bra arbetsklimat i vårt område.” Hon menar också att det är viktigt att arbeta förebyggande för att få en bra miljö för alla. Just nu arbetar man mycket med ljud som det verkar bli mer och mer problematik runt. Som rektor kan hon påverka storleken på barngrup- perna beroende på hur man i området organiserar sig. ”Ekonomin styr allting och inför varje år gör man om, utifrån vilka barn som finns och kommer till verksamheten och gör det bästa av det.” Inom området försöker man göra små- barngrupper med färre barn, för att man anser att miljön då blir bättre anpassad till de yngre barnen.
Rektor 2 anser att hon kan se en bra miljö på sina förskolor med trygga pe- dagoger som delar med sig av sin trygghet till barnen och föräldrarna. Läropla-
nen finns som ett klart styrdokument hela tiden. Hon säger att ”kvalitetsarbetet är viktigt för att höja statusen på förskolans grundläggande arbete”. I detta arbe- te betonar hon vikten av att ha pedagogiska diskussioner med de olika arbetsla- gen. Hon vill att personalen ska känna en delaktighet i arbetet, som när det gäller att fördela resurser inom varje förskola, även om det är hon som har det slutliga ansvaret eftersom det är ekonomin och förskolepengen som styr många beslut. ”Det ingår ju också i ledarskapet att ta obehagliga beslut ibland, fast man själv kanske innerst inne har en vilja att agera på ett annat sätt”. Hon tycker att det är svårt att få till tillräckligt med tid att vara ute i barngrupperna.
Rektor 3 säger i intervjun att hon är mycket nöjd med den miljö som erbjuds barn och föräldrar i hennes förskolor. Pedagogerna vet vad som ingår i deras uppdrag, läroplanen finns med hela tiden. Kvalitetsarbetet är viktigt och skall pågå hela tiden, i det ingår pedagogiska diskussioner och medarbetarsamtal. Hon betonar att ”alla måste känna sig delaktiga och det är en process som tar tid”. Förskolepengen kan vara bra men det måste vara en annan fördelning av peng- arna. Hon menar att ”den ger en lägre resurs fördelning än vad jag tycker att det ska vara”. Idag får man mer pengar för 1-2åringar och mindre för 3-4åringar. Ska en avdelning med tre pedagoger gå ihop ekonomiskt, med 3-4åringar, så måste man ha upp till 22 barn i gruppen. ”Det är inte acceptabelt med tanke på barn och personal” anser hon. Hon tror vidare att om personalen vet sin försko- las budget så kan man få en större flexibilitet när det periodvis behövs vissa om- fördelningar av personal mellan avdelningarna.
I intervjun med rektor 4 betonar hon att hon endast har varit i verksamheten drygt en och en halv månad så svaren kanske blir ”lite tunna” som hon säger. Av det hon har sett hittills är hon nöjd med den pedagogiska miljö som finns på hennes förskola. Läroplanen verkar finnas förankrad hos pedagogerna och beto- nas i det dagliga arbetet med barnen. Lokalerna ”är inte de bästa” säger hon, men pedagogerna delar sig ofta i mindre grupper för att det ska fungera för både barn och personal. ”Det är vad du gör av miljön, som blir en bra miljö utifrån behoven som finns”. Ute är en bra miljö anser hon; ”alla behöver inte vara på samma ställe”. Hon ser det som viktigt att ständigt ha pedagogiska diskussioner på gång i arbetslaget för att stärka personalen i deras yrkesroll och för att ut- veckla verksamheten och därmed miljön för alla.
Tjänstemannen säger; ”kommunen har i uppdrag att ge förutsättningar för den fysiska miljön; att det finns utbildad personal och att personaltätheten är till- räcklig för att det inte ska bli oroligt och stökigt runt barnen”. Vidare att man inte har för stora barngrupper. Här menar hon att hon måste förlita sig på vad personalen ger för signaler om hur det fungerar ute i verksamheten eftersom hon inte kan säga exakt hur många barn det ska vara i en grupp för att det ska funge- ra bra. Om personalen kan ge konkreta exempel på att det är för många barn i gruppen och att det får dessa konsekvenser så kan hon förstå och har något att utgå ifrån i diskussionerna med övriga tjänstemän. ”Rektorn finns där för att yt-
terst leda verksamheten och då måste hon/han ha örat mot verksamheten”. Vida- re säger hon:
Vi måste i alla led vara lyhörda för de krav som formuleras för oss, men de kommer ju via rektor, för och grundskolechef till oss i nämnden. Det är en hierarki, men jag hoppas verkligen att man känner att man kan och har möj- lighet att påverka i denna kommun”.
I kommunen har man förskolepeng som ger pengar efter det antal barn man har på förskolan. Den kritik hon har hört är att den satta brytningsgränsen på 3- åringar är svår eftersom deras mognad är så varierande. De privata förskolorna är mycket nöjda med systemet enligt tjänstemannen. Utvärderingen pågår för närvarande.
Hon uttrycker vidare att för hennes egen del är en lärande miljö ”en lugn miljö med harmoni och där det inte är för stökigt”. Hon betonar att det är viktigt att barnet får befinna sig i en miljö där det finns utbildad personal som är kunnig och har valt det här arbetet för att de är intresserade och tycker om barn. Det är viktigt att det finns personal som ser och bekräftar barnet där barnet befinner sig i sin utveckling, samt visar barnet att det duger.
Alla ska få känna och uppleva att man har olika förutsättningar men alla ska kunna få det stöd man behöver så att man kan känna att man kan något, och kanske till och med är bäst någon gång.
6.4.2 Sammanfattande analys - Miljö.
Samtliga rektorer säger sig vara nöjda med den pedagogiska miljö de erbjuder i sina områden. Även tjänstemannen säger sig vara mycket stolt över den verk- samhet man erbjuder i kommunen, men hon poängterar att allt går att vidareut- veckla. Rektorerna anser att pedagogerna är väl förtrogna med vad som står i styrdokumenten för verksamheten. Arbetet med att hålla dessa dokument aktuel- la och regelbundet ha pedagogiska diskussioner ser de som viktigt för att utveck- la verksamheterna samtidigt som det leder till kompetensutveckling för persona- len. De menar också att pedagogerna är bra på att utnyttja lokalerna så att man skapar bra miljöer för barnen. Dock anser de att ekonomin och den pedagogiska verksamheten inte alltid går hand i hand. Ekonomin styr deras arbete väldigt mycket, vilket gör att de upplever att storleken på barngrupperna inte alltid stämmer överens med deras intentioner. Tjänstemannen framhåller att kommu- nen satsar på kompetensutveckling av personalen för att skapa en bra miljö runt barnen.
Min uppfattning är att rektorerna och tjänstemannen ser miljön som en viktig del av sitt arbete och att miljön består av många delar, både fysisk och psykisk. En bra miljö är utvecklande för alla inblandade parter.
6.4.3 Samverkan.
Vilka samverkansformer finns i verksamheten och vilka ser man som viktiga att samverka med?
Rektor 1 säger att hon ser fram emot att samverka med specialpedagogen när det gäller utvecklingsfrågor och mer praktiska frågor som rör verksamheten. ”Ni är mycket efterlängtade och välkomna in i verksamheten”. Vidare säger hon: ”När det handlar om vårt arbete kontra föräldrarna handlar det så otroligt mycket om att om vi är positiva och ger dem tryggheten att det här kommer att bli bra, då blir det också bra.” Hon anser vidare att förskolan skulle kunna vara mer föräldrautbildare. De erfarna pedagogerna kan under utvecklingssamtalen dela med sig av sina erfarenheter och på det sättet stödja föräldrarna. ”Detta skulle också höja statusen på deras yrke”, säger hon. Pedagogerna är vana att klara sig själva men de ska känna att rektor finns med som stöd anser hon. De ska känna att de vågar ta egna initiativ. Det finns saker i organisationen att arbe- ta med och det är en utmaning.
Under intervjun med rektor 2 framkom det att hon ser samverkan mellan rektor, pedagoger och föräldrar som en viktig byggsten runt det lilla barnet för dennes utvecklings möjligheter. På förskolan är alla som finns runt barnet under dagen från städ, kökspersonal, vaktmästare till pedagoger lika viktiga personer. Hon vill ha en rak dialog med sin personal för att veta vad som är på gång i verksamheten. Sedan finns naturligtvis samverkan med elevhälsan som en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Specialpedagogerna som finns i förskolan ser hon som en stor resurs när det gäller samverkan. ”Ni är bollplank både för mig och pedagogerna, och jag ser er som en viktig länk i utvecklingsarbetet i förskolan”. Hon menar att specialpedagogerna hinner vara med mer i verksamheten och se vardagen än vad hon själv hinner med. Som rektor samverkar vi rektorer också naturligtvis och möter många olika människor. Alla olika möten som är mycket tidskrävande menar hon är en fråga som alla inblandade måste titta på för att bli mer effektiva.
Rektor 3 underströk här att man måste se från olika håll, först gäller det att titta på vilka som finns på förskolan. Där är alla lika viktiga för verksamheten, alla har sin roll. Utanför förskolan finns specialpedagoger, psykologer, moders- målslärare, kulturskolan, gymnasiet och politiker, hela barn och utbildningskon- toret, allt kan bidra till att man får det så bra som möjligt för alla barn. Natur- ligtvis finns föräldrarna med. De är viktigast. Hon säger:
Jag tror dessutom att det kan vara lättare att samverka med föräldrar i för- skolan än i skolan. Det grundar jag på att de flesta föräldrar inte har gått i förskolan, även om det kommer flera nu. Det är den första tiden man läm- nar bort sina barn men man har inget att referera tillbaka till, för allt är nytt. Sen när man kommer till skolan då har man en föreställning om hur det är i
skolan för att man kommer ihåg sin egen skolgång. Vilken många gånger har varit negativ.
Lpfö 98 har givit personalen en skjuts i den pedagogiska utvecklingen, före den såg föräldrarna endast förskolan som barntillsyn.
Rektor 4 menar att samverkan bör ske med alla som finns runt det lilla bar- net. Barnet finns i centrum därefter kommer föräldrarna, personal, rektor, speci- alpedagog, kommunen och hela samhället runt omkring. Föräldrarna är vikti- gast, de är experterna på barnet och de är nummer ett för barnet.
Samverkan är att ha en öppen dialog om vad som sker i verksamheten mellan alla olika parter; pedagoger, föräldrar, ledning, politiker m.m. Som rektor gäller det att kunna ha många bollar i luften samtidigt och fånga dem vid rätt tidpunkt. Som nyanställd känner hon att hon inte har grepp på allt än och att hon kanske ”drar i fel tråd” ibland. ”Förskolan är bra på att se det positiva och att se varje barn som en individ, man ser de starka sidorna och talar om det både för barnet och föräldrarna.”
Tjänstemannen uttrycker att; ”vi har satsat mycket på elevhälsan i kommu- nen där vi har en bra samverkan mellan skolläkare, psykologer, specialpedago- ger, skolsköterskor och kuratorer hela vägen från förskolan till gymnasiesko- lan”. Det är en del som fungerar bra men det gäller att utvecklas hela tiden och inte slå sig till ro. För att göra tidiga upptäckter av svårigheter för barnen gäller det att alla runt barnen samverkar för att det ska bli så bra som möjligt. Föräld- rarna är naturligtvis viktiga. Kommunen har vidare också satsat på att kompe- tensutveckla personalen i förskolan. Barnskötare erbjuds utbildning till förskol- lärare och förskollärarna får läsa specialpedagogik.
6.4.4. Sammanfattande analys - Samverkan.
Vid samtliga intervjuer uppfattade jag att de intervjuade ser samverkan som en viktig del i utvecklingen av verksamheten. Samverkan kan vara mellan olika personalgrupper, mellan personal och föräldrar, mellan rektor, personal och för- äldrar samt med olika instanser utanför förskolan. För att samverkan ska fungera måste det ske med en tydlig och öppen dialog mellan alla parter. Samtliga rekto- rer betonar betydelsen av att kommunen nu har specialpedagoger som arbetar i förskolorna. De ser specialpedagogerna som en länk mellan sig själva och per- sonalen. Samtliga anser att samverkan med föräldrar är betydelsefullt för att barnet ska må bra och utvecklas.
Tjänstemannen framhåller kommunens arbete med att ha en väl fungerande elevhälsa, där man till och med har en läkare som arbetar heltid samt hela tre psykologer. Elevhälsan finns som en resurs från förskolan till gymnasiet.
Min uppfattning är att samverkan i form av att vara en god lyssnare kommer att ingå som en stor del i mitt arbete som specialpedagog. En svårighet som ver- kar finnas hos alla är hur man ska fördela tiden och finna mötesplatser för alla.
6.4.5 Barn i behov av särskilt stöd.
Rektor 1 menar i intervjun; ”att alla barn är i behov av stöd, annars brukar vi uttrycka det särskilt stöd och då behöver barnet ofta en extra resurs”. Stödet kan vara i form av socialt eller språkligt stöd. Hon framhåller här att personalen överlag är kunniga och tidigt upptäcker att man måste ge en del barn mer stöd. De ser möjligheter men de behöver någon att ”bolla” med och här kommer spe- cialpedagogerna in med handledning. Vidare menar hon att tidigare sköt man problemen framför sig/avvaktade mer när man såg att något inte stämde, men idag vågar man ta tag i det på en gång och sätta in extra resurser om det behövs, detta gäller både föräldrar och pedagoger.
Rektor 2 uttrycker i intervjun; ”alla barn är i behov av stöd men en del har uttalade utvecklingsstörningar som gör att de behöver mer stöd för att utveck- las”. Stödet bör nödvändigtvis inte vara i form av resurs till det enskilda barnet utan kan vara ett stöd till hela gruppen. Man måste också se på hela verksamhe- ten, kan det göras förändringar i miljön som leder till bättre förutsättningar för det enskilda barnet och som även kommer de andra barnen tillgodo. En del kan inte klara av vissa saker utan att få extra stöd, andra har utvecklingsstörningar som gör att det finns behov av stöd.
Hon gav i samtalet också uttryck för hur viktigt pedagogernas förhållningssätt är gentemot barn och föräldrar. Vidare menar hon att den turbulens som är runt många barn idag, med skilsmässor och många nya relationer, ställer höga krav på barnen som de inte klarar av, många saknar en grundtrygghet.
Rektor 3 anser att ett barn i behov av stöd är ett barn där det inte är tillräck- ligt med vad den vardagliga verksamheten erbjuder utan barnet ifråga behöver något mer utöver detta. Stödet som blir särskilt stöd kan då vara i form av språk- stöd, socialt stöd eller att barnet har medicinska utvecklingssvårigheter.
Det är något som ett barn behöver mer av i förhållande till vad man erbjuder. Hon uttrycker vidare att hon inte kan säga att antalet barn i behov av stöd har ökat. Det alltid har funnits barn i behov av stöd. I skolans värld känns det som det ökat men, om det hade funnits specialpedagoger även i förskolan så kanske det hade skett en ökning även där. De barn som finns i skolan kanske fanns re- dan i förskolan men det fanns ingen som tog tag i det. Om möjligheten till speci- alpedagoger hade funnits för flera år sen hade man kanske tagit tag i fler barn tidigare som man tyckt att det funnits behov av någon sorts stöd runt så kallade gråzonsbarn. Hon uttrycker också att separationerna runt barnen idag påverkar dem, det blir många relationer som ska fungera för barnet. Hon säger sig tro att pojkarna definitivt ”far illa” eftersom många inte har tillgång till manliga före- bilder, de omges mest av kvinnor.
I intervjun med rektor 4 menar hon att det i dag fokuseras för mycket på problem inom hela utbildningsverksamheten. Hon menar att: ”alla är små indi- vider som behöver olika mycket stöd för att utvecklas, främst genom att få ett bra självförtroende och en inre harmoni”. För att kunna utvecklas på detta sätt behövs trygga vuxna runt barnen som möter barnet på den nivå där det befinner
sig för tillfället. I verksamheten kan det också finnas barn som har en utveck- lingsstörning som gör att de behöver en person som finns nära och stöttar dem i den dagliga verksamheten. Vidare anser hon att alla barn är i behov av stöd men sen kan det vara olika mycket stöd som det enskilda barnet behöver för sin ut- veckling.
Tjänstemannen svarade följande på frågan vad ett barn i behov av stöd är:
Det kan vara många olika behov har jag fått lärt mig av er som arbetar ute i verksamheten. Det kan vara de som har läs och skrivsvårigheter, här är dom flesta bedömda. Man kan inte klumpa ihop alla och säga att den och den är i behov av stöd utan att göra en bedömning.
När det gäller om man kan se barn i behov av stöd i förskolan så uttryckte tjänstemannen en stark övertygelse om att man kan se detta idag. Dessa barn kan vara väldigt stökiga, oroliga och utagerande, vilket tjänstemannen tror kan vara signaler om att det är något som inte är riktigt rätt. Vidare upplever hon att antalet barn i behov av stöd har ökat men att det är en sanning med modifika- tion, därför att vi har andra instrument för att upptäcka dem nuförtiden, därför ser vi dom nu. Barnen har funnits förr också menar hon men man har inte haft möjlighet att upptäcka dem. En ytterligare del i detta är att barnen idag är större delen av sin vakna tid i förskolan och skolan. Då är det pedagogerna som arbe- tar där som faktiskt gör de här iakttagelserna om att barnen inte mår riktigt bra. Föräldrarna ser inte barnen under dagtid och kan därför inte iaktta/har inte samma möjlighet som pedagogerna har som ser barnen dag efter dag, uttrycker hon. Hon menar också att pedagogerna idag har mer tränade ögon och därmed större möjlighet att upptäcka. Samtidigt har de sociala problemen runt barnen som familjesituationen som många gånger är väldigt trasig ökat, därför blir allt så synligt idag. Hon säger sig vara helt övertygad om att dels har det ökat, dels så upptäcker man också flera som gör att behovet av det extra stödet blir större idag.
6.4.6 Sammanfattande analys - Barn i behov av stöd.
Alla barn är i behov av stöd men en del är i behov av mer stöd för att klara av vardagen var rektorernas beskrivning av barn i behov av stöd. En menade att när barnet behöver något mer än vad verksamheten kan erbjuda så är barnet i behov av stöd. Samtliga menade att det kan finns utvecklingsstörningar som gör att barn behöver mer stöd och då finns det assistenter som stöd för barnet. En rektor menade att det i dag ofta fokuseras på problem i stället för möjligheter. Tjänste- mannen betonade vikten av att ha kunnig personal runt barnen som iakttar och kan stödja dem eftersom de vistas i förskolan stor del av dagen när föräldrarna arbetar. Samtliga betonar också att barnen ska känna sig trygga i sin förskole-