Eftersom vi ser samverkan som en viktig del i arbetet för att skapa en bra miljö enligt det systemteoretiska perspektivet, har vi valt att gå in i arbetet utifrån tre olika perspektiv; Eva ur föräldrarnas, Monica ur pedagogernas och Lisa ur led- ningsperspektiv. Vi har totalt intervjuat 15 personer, fem föräldrar, fem pedago- ger och fem ledningspersoner. Trost (1997) anser att ett litet antal väl utförda intervjuer är mer värdefulla än ett stort antal mindre väl utförda.
De intervjuade föräldrarna är samtliga mammor i åldrarna 25-45 år. För att få information om dessa föräldrars upplevelse av samarbetet med förskolan är föräldrarna inte slumpmässigt utvalda. De tillfrågades efter flera förslag från pe- dagoger och egna kontakter. De är utvalda med anledning av sitt intresse för alla barns situation i förskolan, erfarenhet av egna barn i förskolan och därför att de är villiga att berätta om sina upplevelser.
De intervjuade pedagogerna i undersökningsgruppen består av fyra förskol- lärare och en barnskötare, som samtliga har lång erfarenhet av förskolan. Tre av pedagogerna började arbeta som barnskötare och har sedan vidareutbildat sig till förskollärare. De har arbetat inom barnomsorgen mellan tjugonio och trettiofyra år, samtliga har arbetat som förskollärare i tio år. En pedagog har arbetat som förskollärare i trettiofyra år och barnskötaren har arbetat inom barnomsorgen i sjutton år.
De intervjuade rektorerna är samtliga kvinnliga rektorer för förskolan, med förskollärar- eller grundskollärar bakgrund, en med specialpedagogutbildning och nyanställd i kommunen. En av rektorerna har gått rektorsutbildningen. Alla utom en har flera förskolor i sitt område. De har ekonomiskt ansvar i sina områ-
den. Kommunen har nyligen genomfört en omorganisation vilket har lett till att flera rektorer endast har förskolor i sin verksamhet. En intervju gjordes med en tjänsteman med högre befattning i kommunens ledning. Vi gjorde detta urval för att kunna få jämförelser i deras svar i förhållande till deras olika bakgrunder.
Enligt May (2001) bör tre villkor vara uppfyllda för att det ska bli en bra intervju. Det första villkoret är tillgänglighet, vilket innebär att intervjuaren ska ha tillgång till den information som intervjuaren söker. Det andra villkoret är kognition, vilket innebär att den intervjuade förstår vad som krävs av dennes roll som intervjuperson. För att få ut mesta möjliga information med betydelse för vår undersökning av informanterna, med tanke på kognition, valde vi ut föräld- rar främst för deras vilja att dela med sig av sina erfarenheter. Det tredje villko- ret är motivation och handlar om att intervjuaren framhåller informantens bety- delsefullhet för undersökningen. Här förklarade vi för de intervjuade varför vi tillfrågade just dem.
5.4 Genomförandet
Vid samtliga intervjutillfällen har vi blivit mycket väl mottagna och vi har upp- levt ett intresse för vårt arbete och de frågor som vi har ställt. Merriam (1994) anser att det huvudsakliga syftet med en intervju är att ta reda på vad någon an- nan anser, tänker på eller överhuvudtaget vet. Det syftet kommer väl tillpass i vår undersökning där frågorna till viss del kommer från vår enkätundersökning. Intervjuerna spelades in på band, på så sätt kunde vi koncentrera oss på själva samtalet. För att vi senare i våra respektive bearbetningar och tolkningar skulle ha möjlighet att gå tillbaka och lyssna på samtalen. Inspelningarna har renskri- vits i form av meningskoncentrering, efter avslutad intervju för att sedan förstö- ras.
Kontakten med de intervjuade togs via telefonförfrågningar. Pedagogerna fick anmäla intresse av medverkan på missivet som medföljde enkäten (Bilaga 1). Alla namn samlades ihop, sen gjordes ett slumpmässigt urval av fem pedagoger. Föräldrarna tillfrågades utifrån erfarenhet av egna barn. Rektorerna tillfrågades utifrån att de är ansvariga för förskoleverksamhet. Tjänstemannen tillfrågades för att ytterligare vidga ledningsperspektivet i undersökningen. Intervjuerna gjordes på olika platser utifrån informanternas önskemål, vilket innebar stor flexibilitet från vår sida. Vi visste inte hur lokalen såg ut och kunde inte planera så mycket i förväg, samtidigt kände sig informanterna trygga i sin miljö. Vi tidsbegränsade varje intervju till en timme.
5.5 Databearbetning
Kvale (1997) beskriver fem viktiga metoder för intervjuanalys: meningskatego- risering, meningskoncentrering, meningsstrukturering genom berättelser, me- ningstolkning och ad hoc-metoder. Vi har använt oss av analysmetoden me- ningskoncentrering vid bearbetningen av våra intervjuer.
Meningskoncentrering innebär att de meningar som intervjupersonerna ut- tryckt formuleras mer koncist. Långa uttalanden pressas samman i kortare utta- landen, i vilka den väsentliga innebörden av det som sagts omformuleras i några få ord. Koncentrering av meningen innebär således att större intervjutexter redu- ceras till kortare och koncisare formuleringar. Denna analysmetod innehåller fem steg:
• Genom läsning av hela intervjun för att få en känsla av helheten.
• Fastställande av meningsenheterna som de uttrycks av intervjupersonen. • Det tema som dominerar en naturlig meningsenhet formuleras så enkelt
som möjligt. Den som analyserar försöker tolka intervjupersonens svar utan fördomar och tematisera uttalanden.
• Frågor ställs till meningsenheterna utifrån undersökningens specifika syf- te.
• Hela intervjuns centrala, icke överflödiga teman knyts samman i en de- skriptiv utsaga (s.177).
Följaktligen innebär metoden att de av intervjupersonen uttryckta innebörderna koncentreras i alltmer väsentliga innebörder i förhållande till frågeställningarna. 5.6 Tillförlitlighetsaspekter
I vår undersökning har både enkätfrågor och intervjuer ingått, genom vilka vi har haft privilegiet att ta del av informanternas bild av verkligheten, berättad ut- ifrån deras perspektiv. Vi kan inte göra anspråk på att presentera någon absolut sanning genom våra undersökningar. Det är ju informanternas upplevda bild som vi speglar. Det väsentligaste med vår undersökning har varit att ställa frågor utifrån vårt syfte med undersökningen. Enkät frågorna har ingått i vår undersök- ning för att få en bild av nuläget i verksamheterna samt för att ligga som grund tillsammans med litteraturgenomgången till våra intervjufrågor. Vi kunde even- tuellt ha ökat tillförlitligheten genom att göra observationer men det fanns inte utrymme för det inom vår tidsram. Det väsentligaste för vår undersökning var att frågorna var ställda på ett sådant sätt att de gav de svar som motsvarade vårt syf- te. Med reliabilitet avses i vilken utsträckning resultatet av en undersökning kan upprepas, det vill säga hur pålitligt är det mätinstrument man använder sig av på att mäta det som man avser att mäta. Reliabiliteten har stärkts genom att vi har använt bandspelare vid samtliga intervjuer, vilket gör att vi kan återkoppla till banden om något är oklart. Det finns alltid en risk att ställa ledande frågor vid intervjuer eller att respondenten vill vara intervjuaren till lags och kanske dölja sina egna åsikter. Vi har tolkat informanternas svar utifrån vår verklighet och våra erfarenheter och läsaren får tolka resultatet utifrån den komprimerade text som vi presenterar. Varje läsare har sin egna upplevda livsvärld att utgå ifrån och denna påverkar deras synsätt och tolkning. Enligt Kvale (1997) är det viktigt att läsaren får kännedom om antalet intervjuade, eftersom generaliserbarhet inte går att tillämpa på ett begränsat urval informanter.
5.7 Etik
Kvale (1997) menar att etiska avgöranden inte sker på något särskilt stadium i undersökningen utan aktualiseras under hela forskningsprocessen. Han säger också att det är viktigt att etiska frågor tas under övervägande redan från under- sökningens början. Forskningens åtaganden är att söka sanningen och ständigt stäva efter ny eller bättre förståelse och insikt, därför måste forskningen med nödvändighet präglas av osäkerhet och riskfylldhet, eftersom man inte kan veta vilka svar man kommer fram till, eftersom svaren inte är givna på förhand.
Enligt Merriam (1994) kan analysen av den information man samlat in leda till en del etiska problem, på grund av att forskaren är själva ”filtret” genom vilken datainsamlingen filtreras utifrån forskarens värderingar och teoretiska utgångs- punkter. Därför är det alltid en fråga för forskaren att ta ställning till vad som ska uppmärksammas eller ej vid insamlandet och analyserandet av informatio- nen som man inte finner väsentligt för sammanhanget.
Vi valde att betona följande fyra krav; informationskravet uppfyllde vi genom att respondenterna informerades om undersökningens syfte, hur undersökningen skulle genomföras samt att deltagandet är frivilligt. De informerades om att in- tervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras, bearbetas samt slutligen sammanställas och redovisas inom vårt arbete. Samarbetskravet uppfylldes ge- nom att deltagarna gav sitt samtycke till att medverka i undersökningen. Konfi- dentialitetskravet uppfylldes genom att vi inte namngav vare sig förskolor, pe- dagoger, föräldrar eller ledningspersoner som deltog i vår undersökning. Detta medför att ingen utomstående kan identifiera någon deltagare i undersökningen. Nyttjandekravet tog vi hänsyn till genom att vi informerade om att intervjusva- ren kommer att behandlas konfidentiellt samt att de endast kommer att användas till resultatbeskrivningen och ingen annan än vi kommer att ha vetskap om vad som har sagts i dem.
6 RESULTAT
Detta avsnitt redovisar till att börja med resultatet av enkätundersökningen, som är en förstudie till vårt arbete. Anledningen till vår förstudie var att ta reda på om pedagogerna anser att antalet oroliga barn ökat på senare år. Vi var också intresserade av att ta reda på vilket stöd pedagogerna fått och vilket stöd som efterfrågas. Utifrån enkätsvaren kunde vi sedan urskilja följande frågeområden: • Miljö
• Samverkan
• Barn i behov av stöd
Resultatredovisningen av pedagog- och ledningsintervjuerna är indelad utifrån ovanstående frågeställningsområden. Vi har valt att redovisa föräldra- pedagog- och ledningsperspektiven var för sig för att ge läsaren en så överskådlig bild som möjligt.