• No results found

Resultat  lektion  2  elever  A,  B  och  C

4.   Resultat

4.2   Resultat  lektion  2  elever  A,  B  och  C

Monolog   och   stängda   frågor.   För   övrigt   är   det   mest   L   som   pratar.   Ls   instruk-­‐

tioner  liknar  många  gånger  monologer.  Hon  ställer  många  frågor  men  verkar  inte   vänta   sig   några   svar   och   får   det   inte   heller.  Vid   en   sammanställning   över   olika   frågor  under  lektionens  gång  så  visar  det  sig  att  eleverna  tillsammans  ställt  14   frågor  medan  L  ställt  41  frågor.  Läraren  ställer  företrädesvis  slutna  frågor  som   på  förhand  har  ett  givet  svar.  L  sammanfattar  inte  vad  de  gjort  under  lektionen,   inte  heller  finns  något  tydligt  uttalande  om  vad  eleverna  förväntas  jobba  med  till   nästa   lektion   förutom   en   uppmaning   om   att   ta   ett   notpapper   och   spela   på   allt   som  är  kul.  

 

4.2  Resultat  lektion  2  elever  A,  B  och  C  

Eleverna  sitter  och  pratar  och  spelar  var  för  sig.  L  har  precis  startat  kameran.  L   sätter   sig   ner   mitt   emot   eleverna.   Elev   B   påpekar   att   han   inte   förstått   varför   L   filmar.  L  förklarar  att  hon  filmar  eftersom  hon  ska  skriva  en  uppsats  om  hur  det   är  att  vara  gitarrlärare.  B  verkar  nöjd  med  det  svaret.  L  startar  lektionen  genom   att  be  om  hjälp.  

 

-­‐hör  ni,  får  jag  säga  en  sak?  Jag  tänkte  be  om  hjälp  idag….eh  för  när  vi  spelar…  så  om  jag   skulle  fråga  er  hur…hur  går  våra  gitarrlektioner  till?…  skulle  ni  kunna  förklara  för  mig  i   så  fall?  (L)  

-­‐tja  vi  kommer  in…  (C)   -­‐mmm…(L)  

-­‐du  stämmer  våra  gitarrer  (C)  

-­‐vi  typ  …värmer  upp  med  den  här  G-­‐durskalan  (A)   -­‐sen  spelar  vi  alltid  nånting  (B)  

-­‐  som  man  kan  (A)  

-­‐sen  så  pratar  du  lite….jag  tror  det  e´  så  (C)  

-­‐sen  spelar  vi  lite  till  …å  sen  kommer  D  och  E  in  och  stör!  (A)    

L  bekräftar  elevernas  bild  av  gitarrlektionen  genom  att  säga  att  det  är  ungefär  så   hon   tänkt   sig   gitarrlektionen.   L   beskriver   lektionsstukturen   genom   att   visa   lappar  där  hon  skrivit  ner  de  olika  momenten  samtidigt  som  hon  knyter  an  till   det   eleverna   sagt.   L   och   eleverna   tittar   på   de   fyra   lapparna   där   det   står   uppvärmning,  teknik,  låtar  man  kan  och  lära  sig  nya  låtar.    

 

-­‐nu  behöver  jag  lite  hjälp  av  er…  för  jag  skulle  vilja  veta  vilket  av  de  här  fyra  som  vi  ska   börja  med  idag?  (L)  

-­‐uppvärmning  antagligen  (C)  

-­‐ja  antagligen…  men  den  är  ju  lite  riktad  för  en  uppvärmning  gör  man  ju  sällan  i  slutet   (L)  

 

L  och  eleverna  diskuterar  ordet  uppvärmning;  skulle  de  sätta  den  först  om  den   egentligen  inte  behövdes?  L  förtydligar  genom  att  formulera  om  frågan  till  ”vad  

eleverna  skulle  vilja  göra  helst  ”  och  då  sätta  lapparna  i  den  ordningen.  På  detta   svarar  eleverna  snabbt.  A  och  C  är  överens,  B  håller  med.  Eleverna  talar  mer  eller   mindre  i  munnen  på  varandra.  

 

-­‐lära  sig  nya  låtar!  (A+C)   -­‐vad  tar  vi  sen  då?  (L)    

-­‐att  spela  låtar  man  kan!  (A+C)   -­‐okey,  vad  tar  vi  sen?  (L)   -­‐  teknik  (A+B)  

-­‐okey,  då  hamna  uppvärmningen  sist!  (L)  

 

Alla   skrattar   och   L   ställer   upp   lapparna   på   notstället   i   den   ordning   de   kommit   överens  om  =  lära  sig  nya  låtar,  låtar  man  kan,  teknik,  uppvärmning.    

 

-­‐hör  ni,  att  lära  sig  låtar,  lära  sig  nya  låtar….ska  det  vara  en  låt  som  jag  lär  er  eller  har  ni   förslag  på  låtar  som  ni  ska  lära  er?  (L)  

-­‐jag  vet  inte…nån  bra…  (C)   -­‐nån  bra…(L)  

-­‐för...ifall  de  ...det  blir  inte  så  ofta  …  jag  själv  kollar…själv  så  här  på  låtar…men…ifall  du   ger  mig  låtar…då  spelar  jag  oftare  (C)  

-­‐okey  (L)  

-­‐jag  vet  inte  varför  det  blir  så  (C)   -­‐hur  blir  det  för  dig  B?  (L)  

-­‐jag  spelar  det  jag  har  typ  i  lä..ja..typ…(B)   -­‐när  du  startar  datorn!  (C)  

-­‐ja  innan  jag  startar  datorn…(B)   -­‐då  sätter  du…å  spelar  (L)  

-­‐…medan  den  startar…ja  för  den  har…(B)  

-­‐vilket  bra  tillfälle!...jag  är  sån  där…jag  använder  också  uppstartning  av  datorn…  till  att   koka  te…hehe…då  vet  jag  att  jag  trycker  på  knappen  och  sen  går  jag  och  kokar  te!  (L)   -­‐ett  tips  B!  (C)  

-­‐det  är  ju  faktiskt  en  precis  lagom  tid  att  spela  gitarr!  A,  hur  gör  du?  (L)  

-­‐ja…spelar  typ…vi  har  ju  gitarren  i  köket…så  här…alltså...direkt  när  man  kommer  in…jag   ser  den  ju  typ  hela  tiden…i  princip…så  jag  spelar  ju  lite  när  jag  är  sugen  på  det  (A)    

Ett   samtal   startar   kring   hur   eleverna   brukar   lära   sig   låtar   och   när   de   faktiskt   spelar  hemma.  Eleverna  kommenterar  varandras  spelvanor  och  kunskaper,  alla   är  delaktiga  i  samtalet.  L  flyttar  fokus  till  att  lära  sig  nya  låtar.  L  återkopplar  till   förra  veckans  lektion  och  den  låt  som  A  frågat  efter.  L  berättar  att  hon  lyssnat  på   den  ordentligt  och  upptäckt  att  hon  inte  visat  exakt  hur  man  skulle  spela  den.  L   frågar   om   det   är   okey   om   hon   visar   igen   och   att   de   ändrar   på   den   detalj   som   skulle  vara  annorlunda.  Eleverna  är  med  på  det  och  L  spelar  riffet  till  Eye  of  the   tiger  för  dem.  L  förklarar  också  att  låtens  originaltonart  är  en  annan  än  den  de   spelar   i   men   att   den   här   tonarten   passar   för   gitarr.   A   berättar   att   hon   kan   ackorden   eftersom   hon   spelat   låten   tillsammans   med   sitt   band   och   L   kan   bekräfta  att  då  passar  riffets  tonart  med  de  ackord  hon  kan.  B  och  C  kommer  inte   ihåg  hur  de  skulle  göra  för  att  spela  riffet.  L  uppmanar  eleverna  att  titta  på  henne   och   hon   instruerar   samtidigt   som   hon   och   eleverna   spelar.   De   spelar   riffet   om   och  om  igen,  alla  är  i  musiken  och  alla  hänger  med.  L  föreslår  en  utveckling  av   spelsätt  efter  att  de  spelat  riffet  klart.    

 

-­‐i  stället  för  att  det  låter  hela  tiden….  så  gör  vi  dem  korta….  

-­‐…och  hur  gör  man  dom  då  för  att  de  ska  bli  korta?  (L)  

 

L   spelar   och   illustrerar   vad   hon   menar.   Eleverna   provar   på   sina   gitarrer   och   L   uppmanar  dem  att  komma  med  förslag  på  hur  man  kan  göra.  

 

-­‐alltså…jag  vet  inte..  gör  man  med  handen  eller?(A)   -­‐prova!  (L)  

 

-­‐kan  man  göra  på  något  annat  sätt?  På  fler  sätt?  Samtidigt?  (L)   -­‐lyfta  fingrarna  lite  kanske?  (A)  

 

L  ber  henne  precisera  hur  hon  menar  och  A  visar  på  gitarren.  L  sammanfattar  A:s   förslag  genom  att  spela  riffet  samtidigt  som  hon  säger  vad  hon  gör.  L  uppmanar   B  och  C  att  också  prova  dämpa  strängarna  med  både  höger  och  vänster  hand  när   de   spelar.   B   och   C   frågar   när   de   inte   förstår   och   L   instruerar   dem   enskilt.   De   tränar  särskilt  på  att  slappna  av  i  vänster  hands  fingrar  för  att  på  så  sätt  korta  av   tonen  de  spelar.  A  påminner  om  att  de  förra  veckan  använde  fler  fingrar  i  vänster   hand  när  de  spelade  och  L  säger  att  det  är  helt  okey  att  göra  så  men  att  då  måste   de  justera  greppet  när  de  kommer  till  den  detalj  i  spelandet  som  de  ändrat  på.  L   visar   vad   hon   menar.   Eleverna   provar   att   spela   riffet   var   för   sig,   alla   är   koncentrerade   och   gör   uppgiften.   L   tittar   och   lyssnar   när   eleverna   spelar   och   kommenterar   och   svarar   på   frågor   kring   hur   de   ska   göra.   Efter   en   stund   uppmanar  L  eleverna  att  de  ska  spela  ihop.  L  räknar  in  och  de  spelar  hela  riffet   tillsammans  med  korta  toner  den  här  gången.  Vid  tredje  genomspelningen  går  L   över   till   att   spela   ett   annat   komp   med   ännu   mer   dämpningar.   Eleverna   slutar   spela   och   lyssnar   i   stället.   A   frågar   hur   L   gjorde   och   L   visar   och   beskriver   samtidigt.  L  går  över  till  nästa  aktivitet  genom  att  påminna  om  den  spanska  låten   de  provade  på  veckan  innan.  

 

-­‐den  verkar  så  tjorvig  (C)  

-­‐verkar  tjorvig…tycker  du  det?...vad  tycker  B?  (L)   -­‐tjorvig!(B)  

-­‐den  blir  väl  lättare  när  man  har  lärt  sig  den…det  är  väl  som  den  här…ja  (A)  

 

B  och  C  tycker  att  låten  verkar  ”tjorvig”.  A  menar  att  den  blir  väl  lättare  när  man   kan  den  och  jämför  med  en  annan  låt  (Crazy  frog)  som  hon  tyckte  var  svår  från   början  men  som  nu  hon  kan.  B  och  C  kommenterar  att  Malaguena  låter  cool.  L   påminner  om  hur  de  spelade  förra  veckan  och  när  hon  börjar  spela  vill  eleverna   också  spela  med.  De  frågar  hur  hon  gör  och  hur  hon  håller.  L  instruerar  först  för   hela  gruppen  och  sen  enskilt.  De  tränar  först  låtens  teknik  för  att  sedan  gå  över   till   att   spela   första   takten   och   sedan   hela   första   frasen.   L   visar   och   eleverna   härmar.  Allt  sker  utantill.  Alla  provar  både  i  sin  egen  takt  och  i  en  gemensam  puls,   alla  är  koncentrerade  på  uppgiften.  L  frågar  med  jämna  mellanrum  hur  de  olika   eleverna  upplever  att  det  känns  och  uppmuntrar  till  reflektion.  

 

-­‐håller  jag  fel  nu?  (A)   -­‐ja  (L)  

-­‐ja  (A)  

-­‐hur  visste  du  det?  (L)   -­‐det  lät  fel  (A)  

 

Efter   att   ha   arbetat   igenom   de   tekniska   detaljerna,   spelar   de   den   första   frasen   tillsammans.  L  förbereder  byte  av  aktivitet  genom  att  säga:  

 

-­‐nu  provar  vi  det  här  en  gång  till  sen  tycker  jag  att  vi  spelar  Waka  waka  

 

Efter   att   de   spelat   klart   plockar   L   fram   ett   not   papper   där   Malaguena   är   ned-­‐  

skriven  med  tabulatur.  L  visar  eleverna  vad  de  spelat  hittills  på  papperet  och  hur   de  ska  tolka  instruktionerna  som  står  skrivna  i  noterna.  De  får  i  uppgift  till  nästa   lektion   att   spela   på   det   de   tränat   på   under   lektionen   men   om   de   vill   kan   de   försöka  spela  hela  låten  från  papperet.  L  sammanfattar  vad  de  hittills  gjort  under   lektionen   och   refererar   till   lapparna   med   lektions   innehåll   som   står   uppställda   på  notstället.  

 

-­‐lära  sig  nya  låtar!...  vi  har  nu  spelat  på  Eye  of  the  tiger  och  Malaguena…  ska  vi  ta  Waka   waka  eller  ska  vi  ta  nån  annan  som  vi  kan?  (L)  

-­‐vi  kör...  (B)  

-­‐det  spelar  ingen  roll  (C)   -­‐vad  kan  ni  för  låtar  då?  (L)   -­‐jag  vet  inte  (B)  

-­‐knockin´  on  heavens  door  kan  vi  (C)  

-­‐knockin´  on  heavens  door!  Ska  vi  ta  den?...det  var  länge  sen  (L)   -­‐hur  var  det?    G...  (B)  

-­‐G  D  å  Amoll  å  så  nåt  mer…(C)     -­‐C…C  va?  (B)  

-­‐  C  och  det  var  nåt  till  (L)   -­‐Amoll  (A)  

-­‐just  ja,  just  ja…  nu!  (B)  

 

L   föreslår   en   låt   som   hon   vet   att   eleverna   kan   men   C   föreslår   att   de   kan   spela   Knockin´on   heavens   door.   Det   var   ett   tag   sedan   de   spelade   den   och   eleverna   hjälps  åt  med  att  komma  ihåg  vilka  ackord  som  hör  till  låten.  L  räknar  in  och  alla   spelar  låten  tillsammans,  L  sjunger  texten  och  alla  spelar  med  och  alla  befinner   sig  i  musiken!  L  saktar  in  och  de  gör  ett  tydligt  av  slut  på  låten.  När  eleverna  D   och  E  kommer  in  i  rummet  utgör  det  en  signal  på  att  lektionen  är  slut.  

 

-­‐vi  körde  aldrig  uppvärmning  (A)  

-­‐uppvärmning  hann  vi  inte  …teknik…teknik,  gjorde  vi  det  egentligen?  (L)   -­‐jo(A+B)  

-­‐egentligen  gjorde  vi  ju  det  när  vi  tränade  på  det  här….(L)  

 

A   konstaterar   att   det   inte   blev   någon   uppvärmning.   L   sammanfattar   lektions-­‐

planeringen  genom  att  fråga  om  eleverna  upplevt  att  de  gjort  någon  teknik.  Både   A  och  B  tycker  att  de  gjort  teknik  under  lektionen.  L  förtydligar  att  de  tränade  på   teknik  för  att  kunna  spela  en  ny  låt  (Malaguena).  Lektionen  avslutas  genom  att   eleverna  A  B  och  C  packar  ihop  sina  gitarrer  och  eleverna  D  och  E  packar  upp.  

   

4.2.1  Kommentarer  till  lektion  2  med  eleverna  A,  B  och  C  

Struktur.   Eleverna   är   glada   och   positiva   och   är   inte   sena   att   haka   på   lärarens   efterfrågan  om  att  beskriva  hur  en  gitarrlektion  går  till.  Det  visar  sig  att  de  har  en   tydlig   bild   över   hur   deras   gitarrlektioner   brukar   gå   till,   något   L   trodde   att   de   kanske   var   omedvetna   om.   När   de   sedan   fick   i   uppgift   att   tillsammans   planera   hur  just  den  här  lektionen  skulle  läggas  upp  var  de  först  fast  i  hur  det  brukade  gå   till,  men  då  L  förtydligat  att  de  skulle  välja  det  de  helst  ville  göra  först,  tvekade  de   inte.  Här  kan  man  fundera  på  om  L  medvetet  ledde  eleverna  mot  ett  annat  beslut  

för   att   få   en   tydlig   skillnad   mot   förra   veckans   lektion.   Tillsammans   bestämde   eleverna  att  lektionsplaneringen  skulle  se  ut  så  här:  

 

1.  Nya  låtar  

2.  Spela  låtar  man  kan   3.  Teknik  

4.  Uppvärmning    

Tempo   och   reflektion.   Övergången   mellan   de   olika   momenten   blir   tydlig   i   och   med   att   eleverna   vet   vad   som   ska   hända   härnäst.   L   knyter   också   ihop   de   olika   momenten  genom  att  tala  om  vad  det  gjort  hittills  och  vad  de  ska  göra  sen.  Både   elever  och  lärare  tar  initiativ  till  reflektion  kring  vad  de  gör  och  varför.  Tempot   som   helhet   i   lektionen   upplevs   som   lugnt   och   koncentrerat.   Lektionen   har   ett   tydligt  slut  när  L  och  elever  sammanfattar  vad  de  gjort  under  lektionen  och  vad   de  inte  hann  med.  Eleverna  får  också  tydliga  instruktioner  om  vad  de  ska  jobba   med  till  nästa  lektion.  

 

Helhet-­‐>   detalj-­‐>   helhet.   En   annan   stor   skillnad   är   hur   fokus   nu   först   ligger   på   helheten   innan   de   jobbar   med   detaljerna.   Malaguena   presenteras   först   i   sin   helhet  och  eleverna  blir  suga  på  att  kunna  spela  den.  Därefter  går  de  över  till  att   träna  detaljer,  så  som  teknik  och  fraser  för  att  sedan  kunna  bygga  ihop  låten  till   en  helhet  igen.  Inlärningen  av  Eye  of  the  tiger  sker  på  samma  sätt:  helhet-­‐>detalj   -­‐>helhet.    

 

Dialog  och  öppna  frågor.  Eleverna  uppfattas  som  delaktiga  under  hela  lektionen   då  de  bjuds  in  av  L  att  komma  med  förslag  på  hur  och  vad  de  ska  spela.  Lektionen   upplevs   innehålla   betydligt   fler   dialoger   när   lärare   och   elever   tillsammans   bestämmer  hur  moment  ska  utföras.  Dialogen  syns  också  tydligare  i  att  eleverna   är  mer  aktiva  i  sitt  frågande.  Under  denna  lektion  ställer  eleverna  32  frågor  och  L   ställer   51.   En   stor   del   av   frågorna   som   ställs   av   både   elever   och   lärare   är   så   kallade  öppna  frågor  som  inte  har  ett  på  förhand  givet  svar.