• No results found

Resultat  lektion  1  elever  D  och  E

4.   Resultat

4.3   Resultat  lektion  1  elever  D  och  E

1.  Nya  låtar  

2.  Spela  låtar  man  kan   3.  Teknik  

4.  Uppvärmning    

Tempo   och   reflektion.   Övergången   mellan   de   olika   momenten   blir   tydlig   i   och   med   att   eleverna   vet   vad   som   ska   hända   härnäst.   L   knyter   också   ihop   de   olika   momenten  genom  att  tala  om  vad  det  gjort  hittills  och  vad  de  ska  göra  sen.  Både   elever  och  lärare  tar  initiativ  till  reflektion  kring  vad  de  gör  och  varför.  Tempot   som   helhet   i   lektionen   upplevs   som   lugnt   och   koncentrerat.   Lektionen   har   ett   tydligt  slut  när  L  och  elever  sammanfattar  vad  de  gjort  under  lektionen  och  vad   de  inte  hann  med.  Eleverna  får  också  tydliga  instruktioner  om  vad  de  ska  jobba   med  till  nästa  lektion.  

 

Helhet-­‐>   detalj-­‐>   helhet.   En   annan   stor   skillnad   är   hur   fokus   nu   först   ligger   på   helheten   innan   de   jobbar   med   detaljerna.   Malaguena   presenteras   först   i   sin   helhet  och  eleverna  blir  suga  på  att  kunna  spela  den.  Därefter  går  de  över  till  att   träna  detaljer,  så  som  teknik  och  fraser  för  att  sedan  kunna  bygga  ihop  låten  till   en  helhet  igen.  Inlärningen  av  Eye  of  the  tiger  sker  på  samma  sätt:  helhet-­‐>detalj   -­‐>helhet.    

 

Dialog  och  öppna  frågor.  Eleverna  uppfattas  som  delaktiga  under  hela  lektionen   då  de  bjuds  in  av  L  att  komma  med  förslag  på  hur  och  vad  de  ska  spela.  Lektionen   upplevs   innehålla   betydligt   fler   dialoger   när   lärare   och   elever   tillsammans   bestämmer  hur  moment  ska  utföras.  Dialogen  syns  också  tydligare  i  att  eleverna   är  mer  aktiva  i  sitt  frågande.  Under  denna  lektion  ställer  eleverna  32  frågor  och  L   ställer   51.   En   stor   del   av   frågorna   som   ställs   av   både   elever   och   lärare   är   så   kallade  öppna  frågor  som  inte  har  ett  på  förhand  givet  svar.    

   

4.3  Resultat  lektion  1  elever  D  och  E  

Eleverna  D  och  E  sitter  på  varsin  stol.  L  stämmer  gitarrerna  som  D  och  E  packat   upp.   När   L   stämt   klart   och   lämnat   tillbaka   gitarrerna   sätter   hon   sig   mitt   emot   eleverna.  Hon  startar  den  första  aktiviteten  genom  att  säga:  

 

-­‐hör  ni  ,  vi  ska  börja  med  uppvärmning…varm  i  fingrarna  behöver  jag  bli,  det  är  jättekallt   här  inne!  

 

L  säger  att  de  ska  spela  G-­‐dur  skala  och  att  de  ska  spela  en  gång  på  varje  ton  i   skalan.   Jakande   tonfall   från   E   visar   att   han   förstår   vad   L   menar.   L   börjar   spela   och  säger  samtidigt  namnet  på  den  ton  de  spelar.  Eleverna  och  L  har  inte  samma   uppfattning  om  hur  uppvärmningsövningen  ska  gå  till.  Övningen  stannar  av  och   de  reder  ut  hur  den  ska  genomföras.  Efter  ytterligare  ett  avbrott  då  L  reser  sig   upp   och   stänger   dörren   till   lektionsrummet   fortsätter   de   övningen   som   efterhand   utvecklas   av   L.   Därefter   byter   L   form   på   uppvärmningen   som   nu   övergår  till  ren  teknikträning  men  hon  säger:  

 

-­‐hör   ni,   vi   ska   göra   en   uppvärmningssak   till   och   då   är   det   höger   hand   som   ska   få   bli   uppvärmd  …sätt  tummen  på  fjärde  strängen  å  så  sätter  ni  pekfingret  på  första  strängen…  

å  så  ska  vi  spela  tumme…pek…tumme….pek  

 

L   pratar   och   visar   samtidigt.   Eleverna   tittar   på   och   härmar   efter   hand.   L   ger   allmänna  instruktionen  om  hur  eleverna  ska  hålla  balansen  i  armen  utan  att  de   för  den  skull  ska  ta  stöd  med  något  finger  mot  gitarrens  lock.  L  går  därefter  över   till  att  enbart  instruera  D  om  hur  han  ska  hålla  sin  högra  arm  mot  gitarren.  Efter   att   eleverna   hittat   sina   armpositioner   fortsätter   högerhandsövningen.   Efter   en   stunds  spelande  säger  E:  

   

-­‐är  det  en  låt?  (E)  

-­‐det  kommer  att  bli  en  låt…jag  hade  tänkt  visa  en  spansk  låt  för  er  (L)  

 

L   spelar   inte   den   spanska   låten   för   eleverna   utan   istället   fortsätter   teknikträningen   med   ytterligare   förmaningar   till   D   om   hur   han   ska   hålla   sin   högra   arm   och   hur   de   ska   spela.   Eleverna   har   tränat   var   för   sig   men   på   tydlig   inandning   från   L   spelar   de   tillsammans   i   en   gemensam   puls.   Därefter   spelar   L   den  spanska  låten  (Malaguena)  för  eleverna.  L  förklarar  att  de  tränat  på  tekniken   till  den  låten  för  att  de  ska  kunna  spela  den  vid  ett  senare  tillfälle.  E  tycker  att   han   känner   igen   musiken.   L   berättar   att   gitarrerna   de   spelar   på   kommer   från   Spanien  och  att  det  därför  vore  roligt  om  de  kunde  spela  en  spansk  låt.  Därefter   byter  L  aktivitet  genom  att  säga:  

 

-­‐däremot  hade  jag  lovat  att  vi  skulle  spela  Waka  waka  idag  (L)   -­‐ja!  (E)  

-­‐…så  det  ska  vi  göra  (L)   -­‐är  det  med  noter  eller?…  (D)   -­‐med  ackord  (L)    

-­‐YES!  (D)  

-­‐och   för   att   kunna   spela   dom   ackorden   måste   man   kunna   ett   ackord   som   heter   B-­‐

moll…och  det  är  ett  nytt  ackord  (L)   -­‐det  är  nått  med  att  he  fingret  nånstans  (E)   -­‐  får  jag  visa?  (L)  

 

L  går  över  till  att  instruera  eleverna  hur  de  ska  trycka  ner  vänster  hands  fingrar  i   tur   och   ordning   för   att   fingrarna   tillsammans   ska   bilda   ackordet   Bm.   Eleverna   härmar   och   följer   L´s   instruktioner.   Efter   att   eleverna   provat   ackordet   en   gång   uppmanas   eleverna   att   slappna   av   och   skaka   på   sin   vänstra   hand.   D   funderar   över  om  de  kommer  att  klara  av  att  spela  ackordet  i  en  hel  låt,  han  tycker  det  är   svårt   att   ta   eftersom   han   har   så   korta   fingrar.   L   är   positiv   och   menar   att   de   kommer  att  klara  av  det  när  de  vet  hur  de  ska  hålla  fingrarna.  

 

-­‐får  jag  visa  dig  en  sak?  (L  till  D)  

-­‐gör  precis  så  där…nej  på  den  strängen…och  nu  låter  du  tummen  komma  ner…så!...  då  får   du  längre  pekfinger!...snyggt!  (L)  

 

De  fortsätter  att  träna  på  att  ta  ackordet,  de  sätter  dit  fingrarna  ett  i  sänder  och   får   instruktioner   och   tips   av   L   under   tiden,   bland   annat   om   hur   vänster   hands   tumme  kan  placeras  för  att  få  långa  fingrar.  L  instruerar  eleverna  en  och  en.  När  

eleverna   fått   ackordet   på   plats   börjar   de   spela   det   genom   att   dra   med   höger   hands   tumme   över   strängarna.   När   alla   spelar   i   en   gemensam   puls   ger   L   nya   direktiv.  L  ber  eleverna  att  spela  ackordet  D,  därefter  ett  A,  ett  G  och  så  återigen   ett  Bm.  Här  stannar  pulsen  upp  trots  att  eleverna  tar  Bm  så  fort  de  kan.  När  alla   fått  fingrarna  på  plats  fortsätter  de  i  puls  igen.  L  säger  ackordet  de  ska  spela  och   därefter  byter  de  alla  till  det  nya  ackordet.  De  spelar  samma  ackordsrunda  om   och   om   igen   med   pulsavbrott   vid   Bm.   Efter   ett   tag   börjar   L   sjunga   texten   till   Waka  waka´s  refräng.  Eleverna  är  koncentrerade  och  försöker  hänga  med.  Efter   att  ha  spelat  ackordsrundan  ytterligare  några  varv  med  pulsstopp  vid  varje  Bm   ber  L  eleverna  att  sluta  spela.    

   

-­‐då  stannar  vi  där…hör  ni,  vi  ska  träna  snabbhet.  Vi  ska  ta  ett  A  och  så  ska  vi  byta  till  ett   B-­‐moll…  (L)  

-­‐åhhh  (D+E)  

-­‐..och  nu  gäller  det  att  ha  fingrarna…och  vi  ska  inte  spela  det…vi  ska  bara  byta…(L)  

 

L  uppmanar  eleverna  att  bara  byta  mellan  ackorden  A  och  Bm  utan  att  spela  dem.  

De  tränar  enbart  vänster  hands  byte  av  ackorden  om  och  om  igen.  Det  får  tävla   mot   varandra   och   startar   på   signalen   ”klara,   färdiga,   gå!”.   Efter   det   får   de   återigen   spela   ackorden   A   och   Bm   och   byta   i   puls.   Tränandet   avslutas   därefter   genom  att  de  får  ett  papper  med  låtens  text  och  ackord.  E  berättar  att  han  tappat   bort   förra   veckans   låtpapper   och   att   han   ringde   till   D   som   berättade   vad   de   skulle  spela  på.  L  berömmer  hans  initiativ  och  säger  att  de  snart  ska  spela  den   låten.  Därefter  förevisar  L  hur  text  och  ackord  ser  ut  på  Waka  waka  papperet.    

   

-­‐ska  vi  prova  spela  från  början  och  är  det  så  att  man  inte  hinner  med  B-­‐moll  kan  man  ta   en  liten  paus  och  följa  med  på  G  sen…just  nu…så  får  ni  träna  B-­‐moll  hemma  i  lugn  och   ro…är  det  okey?  (L)  

 

L   ger   alternativ   till   hur   eleverna   kan   förhålla   sig   till   Bm   just   nu,   L   menar   att   eleverna   kan   träna   mer   hemma   och   därefter   spelar   de   hela   låten   tillsammans.  

När  de  spelat  klart  säger  L  att  hon  tänker  rita  upp  Bm  ackordet  på  papperet  och   uppmanar  eleverna  att  spela  något  de  kan  under  tiden.  

   

-­‐medans  jag  ritar…kan  ni  spela…Crazy  frog  då,  eller?  (L)    

 

Crazy  frog  verkar  vara  en  av  E´s  favoritlåtar,  han  kan  den  utantill.  Han  spelar  på   den  så  fort  det  blir  en  paus  i  L´s  instruktioner.  D  kommer  inte  ihåg  hur  han  ska   spela  och  tittar  på  när  E  spelar.  När  L  ritat  klart  frågar  hon  om  de  ska  spela  den   tillsammans  och  om  D  kan  tänka  sig  att  spela  ackorden  till  Crazy  frog.  L  skriver   ner   ackorden   och   de   spelar   Crazy   frog   tillsammans.   Därefter   byter   L   aktivitet   genom  att  säga:  

 

-­‐ska  vi  testa…vad  heter  det…Diana?  (L)  

 

Eleverna  uppmanas  att  plocka  fram  sina  låtpapper,  D  och  E  pratar  igen  om  hur   de  löste  problemet  med  att  E  tappat  sitt  papper.  L  kopierar  upp  ett  nytt  papper  

till  E  som  frågar  om  de  ska  fortsätta  träna  på  samma  låt  till  nästa  lektion  och  L   svarar  att:  

 

-­‐  vi  ska  spela  lite  mer  på  den  för  vi  ska  spela  melodin  (L)  

 

När   papperet   står   på   plats   på   notstället   uppmanar   L   eleverna   att   spela   på   ackorden.   L   börjar   sjunga   och   de   spelar   hela   låten   två   gånger.   När   de   avslutat   låten  frågar  D  om  C-­‐ackordet.  L  tipsar  om  hur  de  kan  hålla  kvar  vänster  hands   pekfinger   när   de   byter   mellan   ackorden   C   och   D7.   L   byter   aktivitet   genom   att   säga:  

 

-­‐hör   ni,   jag   skulle   vilja   att   när   vi   spelar   dom   där   ackorden…men   vi   ska   göra   ett   annat   komp  här  i  högerhanden…och  det  ser  ut  så  här  

 

L  beskriver  hur  kompmodellen  ser  ut  samtidigt  som  hon  spelar.  Hon  påminner   eleverna  om  att  de  provat  detta  komp  förut  men  att  det  är  ett  tag  sedan.  Eleverna   provar  också  spela  kompet.  L  börjar  först  med  att  ge  allmänna  instruktioner  och   övergår  sedan  till  att  instruera  eleverna  enskilt.  Efter  att  först  bara  träna  kompet   med  högerhandens  fingrar  lägger  de  till  ackorden  i  vänster  hand.  Det  flyter  inte   problemfritt   men   eleverna   är   koncentrerade   på   uppgiften   och   tränar   målmedvetet.  Eleverna  uppmanas  att  titta  hur  L  gör  då  hon  spelar  både  kompet   och   ackorden   samtidigt.   De   upptäcker   en   variation   i   högerhands   tumme   beroende  på  vilket  ackord  som  ska  spelas.  

 

-­‐nu  byter…nu  tar  jag  C  (L)   -­‐nu  böt  du  (E+D)  

-­‐nu  böt  jag…Då  tar  jag  D7,  vad  händer  då?  (L)   -­‐då  byter  du  också!  (E+D)  

-­‐prova!  (L)  

 

Eleverna   uppmanas   att   prova   själva.   De   spelar   samtidigt   men   inte   tillsammans   och   de   kommenterar   sitt   eget   spel.   L   tittar   på   och   kommenterar   ibland   det   eleverna  gör.  D  undrar  om  de  ska  träna  på  att  spela  kompet  hemma  och  L  svarar   jakande.  L  skriver  ner  kompmodellen  på  papper  samtidigt  som  hon  förklarar  vad   de   olika   bokstäverna   står   för.   L   sammanfattar   vad   de   ska   träna   på   till   nästa   lektion:  

 

-­‐jag  vill  att  ni  tränar  ackorden  med  det  här  kompet  till  nästa  vecka….och  så  Waka  waka   med  B-­‐moll  å  tänk  på  tummen  på  baksidan…  dra  ner  den  så  får  man  långa  fingrar  

 Lektionen  avslutas  med  prat  om  vad  som  serveras  till  lunch.  

 

4.3.1  Kommentarer  till  lektion  1  med  eleverna  D  och  E  

Planering.  Denna  lektion  följer  samma  lektionsstruktur  som  ABC´s  första  lektion.  

L   startar   alla   aktiviteter.   Hon   följer   sin   dolda   lektionsstruktur   genom   att   först   börja  med  uppvärmning  som  sedan  övergår  i  teknikträning.  Eleverna  är  nyfikna   och  E  funderar  över  om  tekniken  de  gör  är  en  låt.  L  bekräftar  detta  med  att  ”det   kommer   att   bli   en   låt”   men   fortsätter   momentet   teknik   ännu   ett   tag   innan   eleverna   faktiskt   får   höra   själva   musiken.   Därefter   presenteras   en   ny   låtläxa;  

Waka  waka.  Eleverna  blir  glada  över  att  få  spela  låten  men  för  att  klara  det  måste   de  lära  sig  ett  nytt  ackord.  Utrymmet  att  spela  på  låtar  de  redan  kan  är  inte  stort.  

 

Tempo  och  reflektion.  Även  denna  lektion  innehåller  många  olika  moment  som   klaras  av  i  ett  högt  tempo.  Eleverna  D  och  E  verkar  vara  vana  vid  att  reflektera   över  vad  de  gör  och  varför.  Detta  märks  när  E  frågar  om  teknikövningen  de  gör   är  ”en  låt”  och  på  D:s  funderingar  över  hur  han  ska  kunna  spela  det  nya  ackordet   Bm   eftersom   han   upplever   att   hans   fingrar   är   korta.   Tyvärr   får   eleverna   inget   större   utrymme   att   utveckla   reflekterandet   under   lektionen.   Övergångarna   mellan   de   olika   aktiviteterna   är   inte   tydliga.   När   L   byter   moment,   kommer   förklaringen   ofta   efteråt.   L   för   aktiviteterna   vidare   genom   att   vara   den   som   föreslår   vilken   låt   de   ska   spela   eller   bestämmer   hur   låtarna   ska   spelas.   När   E   frågar  om  de  ska  fortsätta  att  ha  Diana  i  läxa  svarar  L  att  ”  vi  ska  spela  lite  mer  på   den  för  vi  ska  spela  melodin”  men  vad  de  i  själva  verket  gör  är  att  de  utvecklar   ackordkompet  till  ett  plockkomp  som  kräver  ännu  mer  teknik.  Något  melodispel   kommer  de  aldrig  fram  till.  Vid  tränandet  av  det  nya  kompet  uppmanas  eleverna   ändå   att   titta   efter   och   dra   slutsatser.   Eleverna   frågar   tydligt   efter   vad   de   ska   träna  på  vilket  också  gör  att  L  sammanfattar  vad  de  har  i  läxa.  Det  är  L  som  håller   ett  högt  tempo  och  avverkar  många  olika  moment  under  lektionen.      

 

Detalj-­‐>   helhet.   L   utgår   från   detaljer   och   eleverna   kan   tänkas   ha   svårt   att   uppfatta   helheten,   om   de   ens   ser   sambandet?   Det   tar   ett   bra   tag   in   i   lektionen   innan  de  faktiskt  spelar  musik  tillsammans.  Eleverna  är  positiva  till  att  spela  en   ny  låt  (Waka  waka)  som  de  pratat  om  vid  ett  tidigare  lektionstillfälle  men  istället   för   att   L   presenterar   låten   genom   att   spela   den   för   eleverna   går   hon   direkt   på   detaljerad   teknikträning   av   det   nya   ackordet   B-­‐moll   (Bm).   Man   kan   anta   att   L   förutsätter  att  eleverna  hört  låten  och  vet  hur  den  går  men  med  tanke  på  att  den   i   originalversionen   spelas   med   en   mängd   trummor   och   synthljud   så   ter   sig   förmodligen   den   akustiska   versionen,   som   de   så   småningom   kommer   fram   till,   väldigt  annorlunda.    

 

Monolog   och   stängda   frågor.   Lektionen   ägnas   till   stor   del   åt   teknikträning   av   både   höger   och   vänster   hands   fingrar.   Det   är   i   huvudsak   L   som   pratar;   håller   många  monologer.  När  det  blir  uppehåll  i  L´s  instruktioner  passar  D  och  E  på  att   spela  på  melodier  de  kan.  Kan  man  tolka  det  som  att  det  är  egentligen  det  de  vill   göra?  Tillfälle  att  verkligen  spela  något  de  kan  dyker  upp  då  L  skriver/ritar  på   elevernas  ackordspapper.  L  uppmanar  eleverna  att  spela  Crazy  frog  tillsammans   men  D  kommer  inte  ihåg  den.  L  och  D  löser  det  tillsammans  genom  att  D  får  nya   uppgifter   på   den   låten.   Detta   gör   att   alla   kan   känna   sig   delaktiga   i   spelandet.  

Trots   detta   ställer   L   i   huvudsak   bara   slutna   frågor   (22st)   under   lektionen,   jämfört  med  3  öppna  frågor.