4. Resultat
4.3 Resultat lektion 1 elever D och E
1. Nya låtar
2. Spela låtar man kan 3. Teknik
4. Uppvärmning
Tempo och reflektion. Övergången mellan de olika momenten blir tydlig i och med att eleverna vet vad som ska hända härnäst. L knyter också ihop de olika momenten genom att tala om vad det gjort hittills och vad de ska göra sen. Både elever och lärare tar initiativ till reflektion kring vad de gör och varför. Tempot som helhet i lektionen upplevs som lugnt och koncentrerat. Lektionen har ett tydligt slut när L och elever sammanfattar vad de gjort under lektionen och vad de inte hann med. Eleverna får också tydliga instruktioner om vad de ska jobba med till nästa lektion.
Helhet-‐> detalj-‐> helhet. En annan stor skillnad är hur fokus nu först ligger på helheten innan de jobbar med detaljerna. Malaguena presenteras först i sin helhet och eleverna blir suga på att kunna spela den. Därefter går de över till att träna detaljer, så som teknik och fraser för att sedan kunna bygga ihop låten till en helhet igen. Inlärningen av Eye of the tiger sker på samma sätt: helhet-‐>detalj -‐>helhet.
Dialog och öppna frågor. Eleverna uppfattas som delaktiga under hela lektionen då de bjuds in av L att komma med förslag på hur och vad de ska spela. Lektionen upplevs innehålla betydligt fler dialoger när lärare och elever tillsammans bestämmer hur moment ska utföras. Dialogen syns också tydligare i att eleverna är mer aktiva i sitt frågande. Under denna lektion ställer eleverna 32 frågor och L ställer 51. En stor del av frågorna som ställs av både elever och lärare är så kallade öppna frågor som inte har ett på förhand givet svar.
4.3 Resultat lektion 1 elever D och E
Eleverna D och E sitter på varsin stol. L stämmer gitarrerna som D och E packat upp. När L stämt klart och lämnat tillbaka gitarrerna sätter hon sig mitt emot eleverna. Hon startar den första aktiviteten genom att säga:
-‐hör ni , vi ska börja med uppvärmning…varm i fingrarna behöver jag bli, det är jättekallt här inne!
L säger att de ska spela G-‐dur skala och att de ska spela en gång på varje ton i skalan. Jakande tonfall från E visar att han förstår vad L menar. L börjar spela och säger samtidigt namnet på den ton de spelar. Eleverna och L har inte samma uppfattning om hur uppvärmningsövningen ska gå till. Övningen stannar av och de reder ut hur den ska genomföras. Efter ytterligare ett avbrott då L reser sig upp och stänger dörren till lektionsrummet fortsätter de övningen som efterhand utvecklas av L. Därefter byter L form på uppvärmningen som nu övergår till ren teknikträning men hon säger:
-‐hör ni, vi ska göra en uppvärmningssak till och då är det höger hand som ska få bli uppvärmd …sätt tummen på fjärde strängen å så sätter ni pekfingret på första strängen…
å så ska vi spela tumme…pek…tumme….pek
L pratar och visar samtidigt. Eleverna tittar på och härmar efter hand. L ger allmänna instruktionen om hur eleverna ska hålla balansen i armen utan att de för den skull ska ta stöd med något finger mot gitarrens lock. L går därefter över till att enbart instruera D om hur han ska hålla sin högra arm mot gitarren. Efter att eleverna hittat sina armpositioner fortsätter högerhandsövningen. Efter en stunds spelande säger E:
-‐är det en låt? (E)
-‐det kommer att bli en låt…jag hade tänkt visa en spansk låt för er (L)
L spelar inte den spanska låten för eleverna utan istället fortsätter teknikträningen med ytterligare förmaningar till D om hur han ska hålla sin högra arm och hur de ska spela. Eleverna har tränat var för sig men på tydlig inandning från L spelar de tillsammans i en gemensam puls. Därefter spelar L den spanska låten (Malaguena) för eleverna. L förklarar att de tränat på tekniken till den låten för att de ska kunna spela den vid ett senare tillfälle. E tycker att han känner igen musiken. L berättar att gitarrerna de spelar på kommer från Spanien och att det därför vore roligt om de kunde spela en spansk låt. Därefter byter L aktivitet genom att säga:
-‐däremot hade jag lovat att vi skulle spela Waka waka idag (L) -‐ja! (E)
-‐…så det ska vi göra (L) -‐är det med noter eller?… (D) -‐med ackord (L)
-‐YES! (D)
-‐och för att kunna spela dom ackorden måste man kunna ett ackord som heter B-‐
moll…och det är ett nytt ackord (L) -‐det är nått med att he fingret nånstans (E) -‐ får jag visa? (L)
L går över till att instruera eleverna hur de ska trycka ner vänster hands fingrar i tur och ordning för att fingrarna tillsammans ska bilda ackordet Bm. Eleverna härmar och följer L´s instruktioner. Efter att eleverna provat ackordet en gång uppmanas eleverna att slappna av och skaka på sin vänstra hand. D funderar över om de kommer att klara av att spela ackordet i en hel låt, han tycker det är svårt att ta eftersom han har så korta fingrar. L är positiv och menar att de kommer att klara av det när de vet hur de ska hålla fingrarna.
-‐får jag visa dig en sak? (L till D)
-‐gör precis så där…nej på den strängen…och nu låter du tummen komma ner…så!... då får du längre pekfinger!...snyggt! (L)
De fortsätter att träna på att ta ackordet, de sätter dit fingrarna ett i sänder och får instruktioner och tips av L under tiden, bland annat om hur vänster hands tumme kan placeras för att få långa fingrar. L instruerar eleverna en och en. När
eleverna fått ackordet på plats börjar de spela det genom att dra med höger hands tumme över strängarna. När alla spelar i en gemensam puls ger L nya direktiv. L ber eleverna att spela ackordet D, därefter ett A, ett G och så återigen ett Bm. Här stannar pulsen upp trots att eleverna tar Bm så fort de kan. När alla fått fingrarna på plats fortsätter de i puls igen. L säger ackordet de ska spela och därefter byter de alla till det nya ackordet. De spelar samma ackordsrunda om och om igen med pulsavbrott vid Bm. Efter ett tag börjar L sjunga texten till Waka waka´s refräng. Eleverna är koncentrerade och försöker hänga med. Efter att ha spelat ackordsrundan ytterligare några varv med pulsstopp vid varje Bm ber L eleverna att sluta spela.
-‐då stannar vi där…hör ni, vi ska träna snabbhet. Vi ska ta ett A och så ska vi byta till ett B-‐moll… (L)
-‐åhhh (D+E)
-‐..och nu gäller det att ha fingrarna…och vi ska inte spela det…vi ska bara byta…(L)
L uppmanar eleverna att bara byta mellan ackorden A och Bm utan att spela dem.
De tränar enbart vänster hands byte av ackorden om och om igen. Det får tävla mot varandra och startar på signalen ”klara, färdiga, gå!”. Efter det får de återigen spela ackorden A och Bm och byta i puls. Tränandet avslutas därefter genom att de får ett papper med låtens text och ackord. E berättar att han tappat bort förra veckans låtpapper och att han ringde till D som berättade vad de skulle spela på. L berömmer hans initiativ och säger att de snart ska spela den låten. Därefter förevisar L hur text och ackord ser ut på Waka waka papperet.
-‐ska vi prova spela från början och är det så att man inte hinner med B-‐moll kan man ta en liten paus och följa med på G sen…just nu…så får ni träna B-‐moll hemma i lugn och ro…är det okey? (L)
L ger alternativ till hur eleverna kan förhålla sig till Bm just nu, L menar att eleverna kan träna mer hemma och därefter spelar de hela låten tillsammans.
När de spelat klart säger L att hon tänker rita upp Bm ackordet på papperet och uppmanar eleverna att spela något de kan under tiden.
-‐medans jag ritar…kan ni spela…Crazy frog då, eller? (L)
Crazy frog verkar vara en av E´s favoritlåtar, han kan den utantill. Han spelar på den så fort det blir en paus i L´s instruktioner. D kommer inte ihåg hur han ska spela och tittar på när E spelar. När L ritat klart frågar hon om de ska spela den tillsammans och om D kan tänka sig att spela ackorden till Crazy frog. L skriver ner ackorden och de spelar Crazy frog tillsammans. Därefter byter L aktivitet genom att säga:
-‐ska vi testa…vad heter det…Diana? (L)
Eleverna uppmanas att plocka fram sina låtpapper, D och E pratar igen om hur de löste problemet med att E tappat sitt papper. L kopierar upp ett nytt papper
till E som frågar om de ska fortsätta träna på samma låt till nästa lektion och L svarar att:
-‐ vi ska spela lite mer på den för vi ska spela melodin (L)
När papperet står på plats på notstället uppmanar L eleverna att spela på ackorden. L börjar sjunga och de spelar hela låten två gånger. När de avslutat låten frågar D om C-‐ackordet. L tipsar om hur de kan hålla kvar vänster hands pekfinger när de byter mellan ackorden C och D7. L byter aktivitet genom att säga:
-‐hör ni, jag skulle vilja att när vi spelar dom där ackorden…men vi ska göra ett annat komp här i högerhanden…och det ser ut så här
L beskriver hur kompmodellen ser ut samtidigt som hon spelar. Hon påminner eleverna om att de provat detta komp förut men att det är ett tag sedan. Eleverna provar också spela kompet. L börjar först med att ge allmänna instruktioner och övergår sedan till att instruera eleverna enskilt. Efter att först bara träna kompet med högerhandens fingrar lägger de till ackorden i vänster hand. Det flyter inte problemfritt men eleverna är koncentrerade på uppgiften och tränar målmedvetet. Eleverna uppmanas att titta hur L gör då hon spelar både kompet och ackorden samtidigt. De upptäcker en variation i högerhands tumme beroende på vilket ackord som ska spelas.
-‐nu byter…nu tar jag C (L) -‐nu böt du (E+D)
-‐nu böt jag…Då tar jag D7, vad händer då? (L) -‐då byter du också! (E+D)
-‐prova! (L)
Eleverna uppmanas att prova själva. De spelar samtidigt men inte tillsammans och de kommenterar sitt eget spel. L tittar på och kommenterar ibland det eleverna gör. D undrar om de ska träna på att spela kompet hemma och L svarar jakande. L skriver ner kompmodellen på papper samtidigt som hon förklarar vad de olika bokstäverna står för. L sammanfattar vad de ska träna på till nästa lektion:
-‐jag vill att ni tränar ackorden med det här kompet till nästa vecka….och så Waka waka med B-‐moll å tänk på tummen på baksidan… dra ner den så får man långa fingrar
Lektionen avslutas med prat om vad som serveras till lunch.
4.3.1 Kommentarer till lektion 1 med eleverna D och E
Planering. Denna lektion följer samma lektionsstruktur som ABC´s första lektion.
L startar alla aktiviteter. Hon följer sin dolda lektionsstruktur genom att först börja med uppvärmning som sedan övergår i teknikträning. Eleverna är nyfikna och E funderar över om tekniken de gör är en låt. L bekräftar detta med att ”det kommer att bli en låt” men fortsätter momentet teknik ännu ett tag innan eleverna faktiskt får höra själva musiken. Därefter presenteras en ny låtläxa;
Waka waka. Eleverna blir glada över att få spela låten men för att klara det måste de lära sig ett nytt ackord. Utrymmet att spela på låtar de redan kan är inte stort.
Tempo och reflektion. Även denna lektion innehåller många olika moment som klaras av i ett högt tempo. Eleverna D och E verkar vara vana vid att reflektera över vad de gör och varför. Detta märks när E frågar om teknikövningen de gör är ”en låt” och på D:s funderingar över hur han ska kunna spela det nya ackordet Bm eftersom han upplever att hans fingrar är korta. Tyvärr får eleverna inget större utrymme att utveckla reflekterandet under lektionen. Övergångarna mellan de olika aktiviteterna är inte tydliga. När L byter moment, kommer förklaringen ofta efteråt. L för aktiviteterna vidare genom att vara den som föreslår vilken låt de ska spela eller bestämmer hur låtarna ska spelas. När E frågar om de ska fortsätta att ha Diana i läxa svarar L att ” vi ska spela lite mer på den för vi ska spela melodin” men vad de i själva verket gör är att de utvecklar ackordkompet till ett plockkomp som kräver ännu mer teknik. Något melodispel kommer de aldrig fram till. Vid tränandet av det nya kompet uppmanas eleverna ändå att titta efter och dra slutsatser. Eleverna frågar tydligt efter vad de ska träna på vilket också gör att L sammanfattar vad de har i läxa. Det är L som håller ett högt tempo och avverkar många olika moment under lektionen.
Detalj-‐> helhet. L utgår från detaljer och eleverna kan tänkas ha svårt att uppfatta helheten, om de ens ser sambandet? Det tar ett bra tag in i lektionen innan de faktiskt spelar musik tillsammans. Eleverna är positiva till att spela en ny låt (Waka waka) som de pratat om vid ett tidigare lektionstillfälle men istället för att L presenterar låten genom att spela den för eleverna går hon direkt på detaljerad teknikträning av det nya ackordet B-‐moll (Bm). Man kan anta att L förutsätter att eleverna hört låten och vet hur den går men med tanke på att den i originalversionen spelas med en mängd trummor och synthljud så ter sig förmodligen den akustiska versionen, som de så småningom kommer fram till, väldigt annorlunda.
Monolog och stängda frågor. Lektionen ägnas till stor del åt teknikträning av både höger och vänster hands fingrar. Det är i huvudsak L som pratar; håller många monologer. När det blir uppehåll i L´s instruktioner passar D och E på att spela på melodier de kan. Kan man tolka det som att det är egentligen det de vill göra? Tillfälle att verkligen spela något de kan dyker upp då L skriver/ritar på elevernas ackordspapper. L uppmanar eleverna att spela Crazy frog tillsammans men D kommer inte ihåg den. L och D löser det tillsammans genom att D får nya uppgifter på den låten. Detta gör att alla kan känna sig delaktiga i spelandet.
Trots detta ställer L i huvudsak bara slutna frågor (22st) under lektionen, jämfört med 3 öppna frågor.