4. Resultat
4.5 Resultat lektion 1 elever F och G
Helhet-‐>detalj-‐>helhet. Genom att spela låtar de kan utgår de hela tiden från helheten, om det sedan visar sig att det är något som måste justeras så går de därefter in på detaljer. Arbetsgången: helhet-‐detalj-‐helhet syns tydligt till exempel när de spelar Crazy frog och Diana.
Dialog och öppna frågor. Övergångarna mellan momenten sker genom kommentarer av L som: ” nu har vi…” för att följas av frågor av typen: ”vad spelar vi nu?” och ”vad gör vi nu?”. Eleverna upplevs delaktiga och de kommer också själva med frågor och funderingar. Lektionen i sin helhet känns homogen och är inte upphackad i olika moment. L påtalar under lektionen var de är i själva lektionsstrukturen, vad de gjort hittills och vad de ska göra sedan. Eleverna är med och kommenterar och har åsikter. Under denna lektion ställer L 26 öppna frågor. Detta kan antas medverka till de dialoger och diskussioner som uppstår.
4.5 Resultat lektion 1 elever F och G
Eleverna F och G sitter på varsin stol med gitarrerna i famnen. L letar papper i sin väska. F berättar att hans väska är borta och G säger att han spelat mycket ukulele. L tar sin gitarr och sätter sig mitt emot eleverna och startar lektionen genom att säga:
-‐hör ni grabbar, jag tänkte att vi ska göra uppvärmning …(L) -‐Waka waka (G)
-‐...å sen ska vi testa Waka waka och så ska vi spela Diana också (L)
G fyller på med Waka waka, L bekräftar det och fortsätter sedan med att säga att de också ska spela Diana. När L säger att de ska spela G-‐dur skala undrar G hur det var och L instruerar G samtidigt som de alla spelar. L säger tonernas namn och eleverna försöker samtidigt spela med. L bestämmer fart och form på skalan de spelar. L byter ut uppvärmningen mot teknikträning och riktar uppmärk-‐
samheten mot enbart höger hand.
-‐vi ska göra en annan uppvärmning…vi ska sätta tummen, höger hands tumme, på 4:e strängen å så sätter ni pekfingret på 1:a strängen och så spelar ni tumme pek tum pek tum pek…håll upp handen i luften så att det inte är nåt finger som sitter fast någonstans…vänta…jag var otydlig…titta på min hand och på armen, armen här den vilar mot gitarren…den vilar mot gitarrens kant så…så när jag säger armen i luften då menar jag inte att ni ska hålla den här ute utan vila där.
L berättar hur eleverna ska spela samtidigt som hon spelar och visar övningen.
Eleverna spelar med och L bestämmer pulsen genom att nicka i takt. L ger först allmänna direktiv om hur de bör hålla höger arm och går sedan över till att instruera G hur han ska göra. L pratar mycket, hon instruerar och kommenterar.
Eleverna säger inget, L har en monolog. Övningen utvecklas och omfattar flera strängar L demonstrerar och eleverna härmar. Övningen avslutas av L genom att hon säger:
-‐ …uppvärmning för höger hand men också har jag en baktanke med det där och det är en spansk låt som jag tänkte lära er så småningom men inte idag men den låter så här.
L spelar den spanska låten (Malaguena), hon uppmanar eleverna att titta hur hon spelar med högra handens fingrar. När hon avslutat låten fortsätter hon berätta om att gitarren kommer från Spanien och att det därför vore coolt att spela en spansk låt.
-‐fast jag hörde direkt att den kom…alltså …så hära spansk (F) -‐att det lät spanskt? (L)
-‐ja (F)
-‐såg ni att jag gjorde så här med tummen nu?...tänkte ni på det? (L)
L spelar Malaguena igen och eleverna försöker spela med i sin högerhands övning. När L spelat klart byter hon aktivitet genom att säga:
-‐…hör ni, vi ska spela Waka waka idag…för att kunna spela den måste ni kunna ett ackord som heter B-‐moll (L)
-‐ja den kan jag (F) -‐du kan den?! (L)
-‐ja jag lärde mig den på musiken (F)
L fortsätter med att säga att de måste kunna ett ackord som heter B-‐moll för att kunna spela den låten. F säger direkt att han kan det ackordet och att han lärt sig det på musiklektionen i skolan. G som spelat piano på den musiktimmen kan inte det ackordet på gitarr. L ber F visa G hur man tar ackordet. F börjar visa G hur han ska göra för att ta ackordet. Eftersom F och G inte syns i bild går det inte att avgöra ifall F verkligen tog ackordet eller om han visade fel. Däremot syns det på filmen att L tar över instruerandet och kommer med tips.
-‐ett tips…jag vet inte om er musiklärare tipsade om det men jag kan ju berätta tipset i alla fall…när man spelar B-‐moll då trycker man med långfingret först… om man sätter ner det först och sen tar man ringfingret och lillfingret och allra sist pekfingret…då är det som om att dom faller på plats lite lättare än om man först ta pekfingret och ska försöka få ner dom andra…du kan ju testa om du inte har gjort så.
L tipsar om i vilken ordning de kan trycka ner vänstra handens fingrar för att få störst effekt. Eleverna tar ackordet och någon drar över strängarna så att det låter. L kommenterar och instruerar G som har problem med att få fingrarna på plats. Efterhand spelar alla Bm och då uppmanas de att byta ackord. L säger vilket ackord de ska byta till och de byter och spelar i tur och ordning D, A, Bm och G. När de kommer till Bm stannar pulsen upp eftersom det tar längre tid för fingrarna att komma på plats. Efter att ha spelat ackordsrundan några varv avbryter L spelet och uppmanar eleverna att bara byta mellan ackorden A och Bm. De ska byta lugnt och stilla utan att spela på ackorden. För att öka farten på
fingrarna får eleverna tävla mot sig själva och byta på tid, de ska försöka vara så snabba som möjligt och starta på signalen: ”klara, färdiga, gå!”
-‐G, får vi göra ett experiment?...kan du prova att ha gitarren på andra benet och se om du kommer åt lite bättre… å så byter vi…se till nu att det är långfingret som kommer ner först…klara, färdiga, gå! (L)
-‐klar (F) -‐klar (G)
De fortsätter att spela på ackorden men avbryter då G´s gitarr glider ur hans famn. L uppmärksammar att G sitter på ett sätt som kan försvåra för honom när han spelar. L ber honom sätta gitarren på andra benet och prova att byta ackord.
G tycker att det hjälper men att det istället blev svårt att hålla fast gitarren, att den glider. L ger förslag, visar med sin egen arm, på hur G kan hålla med höger arm för att förhindra glidning. Därefter uppmanar L eleverna att spela med genom att säga:
-‐nu kör vi! (L)
L börjar spela och sjunga och eleverna spelar med. Detta är första gången eleverna får höra låten i sin helhet. När de avslutat låten kommenterar G sitt spel:
-‐snyggt! jag klara en…jag klara av det en gång (G)
-‐men du G,…du klarade ju av det mycket, mycket bättre än absolut första gången du tog ackordet (L)
-‐…näe (G) -‐jo (L)
L är positiv och säger uppmuntrande att han klarar av ackordet mycket bättre nu än första gången han provade men G håller inte med. L kommenterar inte detta vidare utan ställer fram ett notställ där papper med text och ackord står.
-‐hör ni sätt upp gitarrerna så kör vi Waka waka…å hinner man inte med B-‐mollet då kan man bara…ligga lugnt just då så kliver man på…på G igen (L)
L pekar och förklarar hur eleverna ska läsa på papperet. L frågar om de ska prova spela låten efter papperet men F säger att han har ont i hakan och berättar hur han gjort sig illa på rasten på en kompis skridsko. När F berättat klart uppmanar L eleverna igen att de ska spela Waka waka från början men innan de kommit igång kommer L med flera förmaningar om hur de kan förhålla sig till Bm i låten. Tillslut så spelar de alla låten och L sjunger texten under tiden. När de avslutat låten pratar L om behovet av att träna på ackordet Bm hemma, om att själva rörelsen måste sätta sig i fingrarna. L byter aktivitet genom att säga vilken låt de nu ska spela.
-‐inte faila?...nä men för att inte faila så måste musklerna i fingrarna ha fått göra Bm tillräckligt många gånger så att dom kommer ihåg vad dom ska göra….och då måste men träna på det…ni måste träna in själva rörelsen så att dom hittar dit dom ska (L)
-‐mmm (F)
-‐..så är det…hör ni, vi ska ju spela Diana (L)
L bläddrar fram sidan i spelboken och sätter upp den på notstället framför eleverna. L påminner eleverna om att det var Anna Ankas före detta man som skrivit den. L förklarar att det är ackorden de ska spela och pekar i boken samtidigt som hon pratar. L frågar om eleverna är beredda och därefter talar hon om i vilken ordning ackorden kommer för att efter det säga ”från början” och börjar spela. Alla spelar med och de spelar låten tillsammans en gång.
-‐hör ni, jag ser jättesnygga G, jag ser jättesnygga E-‐moll…hos dom här gitarristerna som sitter här…jag ser snygga C …sen ser jag ett D7 och ett D…(L)
-‐ja just det…D7 var ju här uppe!(F)
-‐…kolla en gång till…eller så lyssnar du hur det låter (L) -‐…ja just det…så där?(F)
L berömmer hur eleverna tar ackorden och ber dem därefter att hitta olikheterna mellan ackorden D och D7. G tycker att han misslyckas när han ska spela ackordet C och L undrar vad det är som inte fungerar. L instruerar och talar med båda eleverna samtidigt men om olika saker. G verkar osäker på hur han ska ta ackordet, han tar det och frågar om han gör rätt vilket L bekräftar.
-‐wow…de var inte så mycket…vänta…(F) -‐det är en liten, liten skillnad…är det (L) -‐…fast det ger ganska mycket (F)
Eleverna testar ackorden var för sig och upptäcker skillnader i hur det låter.
Därefter spelar de Diana en gång till tillsammans. L kommenterar inte det genomförda spelet utan går vidare till nästa moment, som blir en utveckling av kompet i höger hand. L spelar kompet för eleverna och uppmanar eleverna att titta på hur hon gör med fingrarna i höger hand. L ber eleverna att pröva göra likadant. Eleverna härmar. De spelar kompmodellen med höger hands fingrar utan att ta några ackord med vänster hand. L på minner eleverna om att de spelat detta komp förut.
L instruerar eleverna en och en. L berömmer eleverna för deras arbetsinsats, att de slår an rätt strängar när de spelar. Övningen utvecklas genom att eleverna ska hålla ackordet G i vänster hand samtidigt som de spelar kompmönstret med högerhandens fingrar. Därefter byter de i tur och ordning mellan ackorden G, Em, C och D7 med nya instruktioner om vad de måste tänka på när de byter ackord.
Alla spelar samtidigt men inte tillsammans. L ber eleverna lyssna och spelar sedan ackorden och kompet för eleverna. L avslutar momentet med att säga:
-‐jag vill att ni tränar på det till nästa gång…kan ni göra det?
L får inget svar. G funderar över namnet Paul Anka och varför man heter Anka i efternamn. Han kommer att tänka på en historia (serie, film?) om en anka som han berättar. L lyssnar, F spelar undertiden på kompmodellen och ackorden. När G berättat klart uppmanar L honom att också spela ackordsrundan en gång. Han spelar och kommenterar sitt eget spel, L instruerar samtidigt som han spelar.
När G spelat klart tittar L på klockan och säger att eftersom det är fem minuter kvar så ska de spela melodin till Diana. L verkar osäker på om de har spelat melodin förut. De börjar spela tillsammans men avbryter efter första raden då eleverna inte hänger med.
L delar upp melodin i små delar som tränas var för sig. L spelar och visar, eleverna härmar. De jobbar igenom hela låten på det viset. De spelar hela Diana men fastnar på de sista tonerna som därefter tränas för sig. Lektionen avslutas med att L kopierar nya Diana-‐papper till eleverna.
4.5.1 Kommentarer till lektion 1 med eleverna F och G
Planering. Även i denna lektion följer L sin dolda lektionsstruktur. L bestämmer i vilken ordning de olika momenten genomförs. De börjar med uppvärmning genom att spela G-‐dur skala. G är osäker på hur han ska spela och L får visa hur han ska göra. Efter uppvärmningen kommer teknikträningen som består av samma moment som eleverna ABC och DE också tränade.
Tempo och reflektion. Det är hela tiden L som för lektionen vidare. L´s övergångar mellan de olika momenten ger en känsla av att ”bara köra på”. L´s intentioner är förmodligen att vara effektiv när hon instruerar samtidigt som hon spelar men frågan är om det ger den effekt hon avser. Kan känslan för eleverna istället vara att hon stressar? Det är många och olika moment under lektionen som fordrar stor koncentration av eleverna. Eleverna hinner göra uppvärmning som kräver koordination och ett precist spel, lära sig ett nytt ackord, lära sig en ny låt, lära sig ett nytt komp för höger hand, koordinera spelet med textläsning och på så sätt ta in information visuellt samt spela en melodi efter siffror som står skrivna på ett papper. Kan det vara så att G´s funderingar över ankor och F´s berättelse om sin skadade haka i själva verket är en indikation på att ”hårddisken är full” och att det behövs tid till att reflektera och smälta information?
Detalj-‐>helhet. Eleverna är positiva till att spela den nya låten Waka waka men återigen gör inte L någon presentation av musiken utan hoppar direkt in i ett detaljerat tränande av ackordet Bm. Positivt är att L låter F glänsa med sin kunskap om ackordet och att han får visa G hur man gör. Det de i själva verket sedan gör är en grundlig teknikträning av vänsterhandens fingrar. L går från detaljträning till att så småningom hitta till helheten.
Monolog och stängda frågor. L pratar och berömmer eleverna mycket men ger sällan tid till eftertanke hos eleverna. Många gånger är det långa monologer med inbakade frågor som aldrig ges tillfälle att svara på. Under lektionen ställer L 21 slutna frågor, d v s frågor med på förhand givna svar och endast tre öppna frågor.
F ställer totalt tre frågor och G sex.