Resultat om strategier mot målgrupperna

Vid platsmarknadsföring är det viktigt att organisationer har väl utarbetade strategier specifikt riktade mot de tre målgrupperna invånare, besökare och näringsliv. Målgruppen invånare är viktiga att bearbeta i platsmarknadsföringen, de nuvarande samt nya potentiella invånare. Po-tentiella invånare kan vara återkommande besökare eller återvändare, personer som tidigare bott på platsen. Det är platsens befintliga invånare som är grunden till många av besökarna därför är det viktigt att arbeta parallellt med dessa målgrupper. En av de viktigaste faktorerna för att näringslivet ska fungera är att det finns en marknad därför verkar företagen där det finns invånare och besökare.

Strategier som är bra för organisationer att arbeta med i platsmarknadsföring riktat mot sina målgrupper är, PR, press, social media och ”word of mouth”. Det är viktigt att organisationer har ett gott förhållande till journalister då det kan leda till goda recensioner om platsen. In-formationen som journalister förmedlar om en plats skapar god publicitet som kan leda till fler besök. Social media och ”word of mouth” är en strategi i platsmarknadsföring som bör användas av organisationer för att på bästa sätt lyckas förmedla sin plats till sina målgrupper.

Det är viktigt att målgrupperna invånare, besökare och näringsliv är i symbios och att det fun-gerar på ett bra sätt då dessa ligger till grund för platsens ekonomiska tillväxt, vilket är hela anledningen med platsmarknadsföring.

61 6.5 Avslutning

Det finns ett par faktorer som vi fann återkommande vid flera tillfällen i studien av flera in-tervjupersoner som vi skulle vilja belysa. Det var två faktorer som vi tolkar som viktiga i ar-betet, men som teorierna inte tog upp i samma utsträckning som intervjupersonerna gjorde.

Den första faktorn var vikten av en stark organisation som samarbetar med både invånare, näringsliv och övriga aktörer för ett gemensamt platsmarknadsföringsarbete. Den andra fak-torn var hur viktiga invånarna var för platsens marknadsföring då de är en stor del av den känsla och de budskap som förmedlas.

Vår uppfattning om platsmarknadsföring utifrån de teorier vi läst skapade en bild som illustre-ras i figur 1. Platsmarknadsföringen av en plats sköts ofta av en Destinations Marknadsförings Organisation (DMO) som hade som ansvar att marknadsföra platsen utåt. Organisationen hade ansvaret mot alla målgrupper men la ofta ett större fokus på besöksnäringen än övriga målgrupper, ofta skildes dessa målgrupper aldrig åt.

Figur 1. Traditionell platsmarknadsföring

I vår studie fann vi dock att våra intervjupersoner inte riktigt arbetade på detta sätt utan de belyste organisationen och invånarna som nyckelfaktorer för en lyckad platsmarknadsföring.

De förklarade att det var väldigt viktigt att ha en stark organisation med mycket vilja och re-surser för att arbeta med platsmarknadsföring. Organisationen behövde dessutom ha ett starkt samarbete med näringslivet samt ingå i ett nätverk med aktörer på platsen för att utbyta idéer och information så att alla gemensamt kunde arbeta mot samma mål. Vidare menade intervju-personerna att det inte var besökarna som fokuset borde ligga på i första hand utan invånarna.

Invånarna är ofta grunden till de andra målgrupperna. För finns det en bra marknad med stor efterfrågan bland invånarna och många människor som vill jobba för ett företag så finns det större chanser för företag att etablera sig. Invånarna lockar även besökare genom att vara

stol-62 ta över platsen de bor på och vilja visa upp den för sina vänner och bekanta. Om de talar bra om sin stad i till exempel sociala medier kommer fler människor få budskapet och tro på dess äkthet, och då kan människor bli mer motiverade att besöka platsen. Det skapas en symbios mellan målgrupperna då dessa inverkar på varandra och kan stötta varandra för att alla tre delarna ska kunna utvecklas, med invånarna som grund. Detta samband visas i figur 2.

Figur 2. Platsmarknadsföring utvecklat för regional utveckling.

Modellen har vissa begränsningar, precis som studien. Den hade behövt en större etablering än hos endast våra sex intervjupersoner som främst representerar två olika regioner. Den skul-le behöva testas mer för att finna fskul-ler styrkor och svagheter, vilket vi inte haft möjlighet till i vår studie. Modellen behöver alltså testas och analyseras av fler forskare innan det är möjligt att förkasta eller acceptera modellen. Vi anser att vår studie varit lyckat och att vi lyckats be-lysa ett par nya aspekter av platsmarknadsföringen som inte är så etablerade genom att skapa oss en förståelse för våra intervjupersoner och vad de funnit vara av vikt i deras arbeten inom området.

6.6 Förslag till vidare forskning

Efter denna studie har vi uppmärksammat att det finns ett glapp i forskningen vad gäller kon-sumenters beteenden och handlingar när det kommer till hur de väljer att ta till sig platsmark-nadsföringens budskap. Den snabba utvecklingen inom teknologin ligger till grund för detta då nya kommunikationskanaler där information sprids har skapats. Dessa kommunikationska-naler innefattar sociala medier och ”word of mouth”. Traditionell reklam har kommit i

skym-63 undan och är inte längre lika effektiv. Kunders beteende angående hur de tar till sig plats-marknadsföringen och vad som gör att de tar vissa beslut utifrån olika kommunikations-budskap bör utvärderas för att marknadsförare lättare skall kunna nå ut till sina målgrupper.

Vi anser att det hade varit intressant att vidare undersöka hur platsers tre målgrupper, invåna-re, besökare och näringsliv tänker i sitt val av plats utifrån deras informationssökning och kommunikation med omvärlden. Detta i syfte att underlätta för platsmarknadsförare i sin kommunikationsprocess mot sina valda målgrupper.

64

7. KÄLLFÖRTECKNING

7.1 Tryckta källor

Anholt, S. (2010): Definitions of place branding – Working towards a resolution. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 6:1, pp. 1–10.

Ashworth, G. J. & Voogt, H. (1990): “Can places be sold for tourism?”. I: Ashworth, G. J. &

Goodall, B. (eds). Marketing Tourism Places. London, UK: Routledge.

Barke, M. (1999): City Marketing as a Planning Tool. I: Pacione, M.

(ed). Applied Geography: Principles and Practice. London, UK: Routledge.

Bohlin, M. & Elbe, J. (2007): Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Uppsala, Sverige: Uppsala Publishing House.

Brown, J., Broderick, A. J., & Lee, N. (2007): Word of mouth communication within online communities: Conceptualizing the online social network. Journal of Interactive Marketing, Vol. 21, p. 2–20.

Bryman, A. & Bell, E. (2005): Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö, Sverige: Li-ber ekonomi.

Cresswell, T. (2004): Place: a short introduction. Oxford, UK: Blackwell Publishing Ltd.

Dalen, M. (2008): Intervju som metod. 1 uppl. Malmö, Sverige: Gleerups utbildning.

de Chernatony, L. & McDonald, M. (1992): Creating Powerful Brands in Consumer, Service and Industrial Markets. Oxford, UK: Butterworth-Heinemann.

Ek, R. & Hultman, J. (2007): Plats som produkt. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

65 Elmes, M. B., Jiusto, S., Whiteman, G., Hersh, R. & Guthey, G. T. (2012): Teaching Social Entrepreneurship and Innovation, From the Perspective of Place and Place Making. Academy of Management Learning & Education. Vol. 11:4, pp. 533-554.

Eriksson, P. & Kovalainen, A. (2008): Qualitative Methods in Business Research. London, UK: Sage Publications Ltd.

Ford, D., Gadde, L-E., Håkansson, H & Snehota, I. (2011): Managing business relationships.

Chichester, UK: Wiley.

Gertner, D. (2011): Unfolding and configuring two decades of research and publications on place marketing and place branding. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 7:2, pp. 91–

106.

Gold, J. R. & Ward, S. V. (1994): Place promotion: the use of publicity and marketing to sell towns and regions. Chichester, UK: Wiley Cop.

Govers, R. (2011): From place marketing to place branding and back. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 7, pp. 227 – 231.

Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994): Competing paradigms in qualitative research. I: Denzin, N. K. & Lincoln, Y. S. (eds). Handbook of qualitative research. London, UK: Sage.

Gubrium, J. F. & Holstein, J. A. (1997): The new language of qualitative method. New York, US: Oxford University Press.

Guest, G., Bunce, A. & Johnson, L. (2006): How Many Interviews Are Enough? : An Exper-iment with Data Saturation and Variability. Field Methods. Vol. 18:1, pp. 59-82.

Hankinson, G. (2001): Location Branding: A study of the branding practices of 12 English cities. Brand Management. Vol. 9:2, pp. 127-142.

Hankinson, G. (2009): Managing destination brands: establishing a theoretical foundation.

Journal of Marketing Management. Vol. 25, pp. 97-115.

66 Hanna, S. & Rowley, J. (2011): Towards a strategic place brand-management model. Journal of Marketing Management. Vol. 27, pp. 458-476.

Hanna, S. & Rowley, J. (2012): Practitioners views on the essence of place brand manage-ment. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 8:2, pp. 102-109.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997): Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Horlings, L. G. (2012): Place branding by building coalitions; lessons from rural – urban re-gions in the Netherlands. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 8:4, pp. 295-309.

Hospers, G-J. (2010): Making sense of place: from cold to warm city marketing. Journal of Place Management and Development. Vol. 3:3, pp. 182-193.

Jacobsen, D. I. (2000): Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra sam-hällsvetenskapliga ämnen. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Kamfjord, G. (2002): Turism & affärsresande: nya idéer och strategier. Stockholm, Sverige:

Sellin & Partner.

Kavaratzis, M. (2004): From city marketing to city branding: towards a theoretical framework for developing city brands. Journal of Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 1:1, pp. 58-73.

Kavaratzis, M. (2005): Place branding: A review of trends and conceptual models. The Mar-keting Review. Vol 5:4, pp. 329–342.

Kerr, G. (2006): From destination brand to location brand. BRAND MANAGEMENT. Vol.

13:4-5, pp. 276–283.

Kerr, G. (2012): Challenges in managing place brands: The case of Sydney. Place Branding and Public Diplomacy. Vol. 8:1, pp. 6-16.

67 Kim, C. (2010): Place promotion and symbolic characterization of New Songdo City, South Korea. Cities. Vol. 27, pp. 13-19.

Kotler, P., Asplund, C., Rein, I. & Haider, D. (1999): Marketing places Europe, attracting investment, industries, residents and visitors to European Cities, communities, regions and nations. London, UK: Pearson Education Limited.

Kotler, P. & Gertner, D. (2002): Country as brand, product and beyond: A place marketing and brand management perspective. Brand Management. Vol. 9:4-5, pp. 249-261.

Kotler, P., Haider, D. H. & Rein, I. (1993): Marketing places – Attracting investments, indus-try and tourism to cities, states and nations. New York, US: The Free Press.

Lee, M., & Youn, S. (2009): Electronic word of mouth (eWOM): How eWOM platforms in-fluence consumer product judgement. International Journal of Advertising, Vol. 28, p. 473–

499.

Massey, D. (1994): Space, place and gender. Minneapolis, US: University of Minnesota Press.

Morgan, N. J., Pritchard, A. & Pride, R. (2002): Destination Branding: Creating the unique destination proposition ’. I: Morgan, N. J., Pritchard, A. & Pride, R. (eds). Destination Brand-ing. Oxford, UK: Butterworth-Heinemann.

Murdy, S. & Pike, S. (2012): Perceptions of visitor relationship marketing opportunities by destination marketers: An importance-performance analysis. Tourism management. Vol. 33:5, pp. 1281-1285.

Nielsen, J. & Landauer, T. K. (1993): A mathematical model of the finding of usability prob-lems. Proceedings of INTERCHI. Vol. 93, pp. 206–213.

Page, S. & Connell, J. (2009): Tourism: A modern synthesis, Third Edition. Hampshire, UK:

Cengage Learning EMEA.

68 Papadopoulos, N. (2004): Place branding: Evolution, meaning and implications. Place Brand-ing. Vol. 1:1, pp. 36–49.

Parry, M. E., Kawakami, T. & Kishiya, K. (2012): The Effect of Personal and Virtual Word-of-Mouth on Technology Acceptance. Journal of Product Innovation Management. Vol. 29:6, p. 952-966.

Pike, S. (2008): Destination marketing: an integrated marketing communication approach.

Oxford, UK: Butterworth-Heinemann.

Remenyi, D., Williams, B., Monet, A. & Swartz, E. (1998): Doing Research in Business and Management. London, UK: Sage Publications Ltd.

Shepherd, D. A. & Sutcliffe, K. M. (2011): Inductive top-down theorizing: a source of new theories of organization. Academy of Management Review. Vol. 36:2, pp. 361-380.

Stankov, U., Lazic, L. & Dragicevic, V. (2010): The extent of use of basic Facebook user-generated content by the national tourism organizations in Europe. European Journal of Tour-ism Research, Vol. 3, p. 105–113.

Tham, A., Croy, G. & Mair, J. (2013): Social Media in Destination Choice: Distinctive Elec-tronic Word-of.Mouth Dimensions. Journal of Travel & Tourism Marketing, Vol. 30, p. 144.

Zenker, S. (2009): Who’s your target? The creative class as a target group for place branding.

Journal of Place Management and Development. Vol 2:1, pp. 23-32.

Zimmerbauer, K. (2011): From Image to Identity: Building Regions by Place Promotion. Eu-ropean Planning Studies. Vol. 19:2, pp. 243-260.

7.2 Elektroniska källor

Zenou, T. (2013) Mäklare: Vårens bostadsmarknad blir stabil. Tillgänglig:

http://www.dn.se/ekonomi/maklare-varens-bostadsmarknad-blir-stabil [2013-04-11]

69 7.3 Muntliga källor

Andersson, Åke. VD och evenemangsansvarig på Destination Kalmar. Personlig intervju, 130508.

Per-Erling Evensen, marknads- och informationschef, Destination Gotland. Personlig intervju, 130426.

Jansson, Mats. Konsult på Destinationsarenan. Personlig intervju, 130423.

Nyberg, Trine. Informationsansvarig på Regionförbundet Kalmar. Personlig intervju, 130508.

Thorell, Annamarie. Konsult på Destinationsarenan. Personlig intervju, 130508.

Sofia Wollmann (VD på Gotlands Näringslivs- och etableringsservice AB). Mailintervju, 130522.

70

BILAGA.

Intervjuguide

Marknadsföra en plats

Vad är platsmarknadsföring för dig?

Hur arbetar ni med platsmarknadsföring?

Vad är viktigt att tänka på vid arbete med platsmarknadsföring?

Vilka faktorer påverkar till att skapa en attraktiv plats?

Vilka faktorer krävs för att kunna skapa en attraktiv plats?

Vilka svårigheter finns i arbetet med platsmarknadsföring?

Platsens varumärke

Varför är en plats varumärke viktigt?

Hur arbetar ni för att skapa ett starkt varumärke?

Har ni några utarbetade strategier i varumärkesbyggandet? Vilka?

Strategier för platsmarknadsföring

Har ni några utarbetade strategier för platsmarknadsföring?

Hur arbetar ni med platsmarknadsföring för att locka era målgrupper?

1. Invånare

Hur arbetar ni för att locka nya invånare till platsen?

Hur arbetar ni för att behålla de nuvarande invånarna?

2. Näringsliv

Hur arbetar ni för att locka företag till att etablera sig på platsen?

Hur arbetar ni för att främja de nuvarande företagen på platsen?

3. Besökare

Hur arbetar ni med att locka nya besökare till platsen?

Hur arbetar ni för att få tillbaka de gamla besökarna?

Vad skiljer platsmarknadsföringen åt mellan dessa tre målgrupper?

71

Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus

Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.

Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.

Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.

Linnéuniversitetet

391 82 Kalmar/351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00