Resultat

5.2

Resultat

I följande avsnitt diskuteras resultaten från användartesterna och implementationen av web- bapplikationen.

5.2.1

Navigerbarhet

Medelvärdena för testpersonernas vilsenhet, vilka mättes med Smiths [50] formel för vilsen- het, var generellt sett låga för de båda användartesterna. Endast tre uppgifter resulterade i ett genomsnittligt medelvärde över 0,42, vilket enligt Smith är gränsvärdet för potentiell vilsen- het. Medelvärdet för en av dessa tre uppgifter var även större än 0,5 och indikerar därmed med säkerhet att användare var vilsna under utförandet [50]. Detta kan i sin tur tolkas som att användaren upplevde svårigheter kopplat till navigering på hemsidan, vilket riskerar att påverka den upplevda användbarheten negativt [7].

Majoriteten av uppgifterna som testpersonerna ombads att slutföra resulterade i en vil- senhet som var lika med eller väldigt nära noll. De uppgifter som motsvarar ett nollvärde på vilsenheten berörde liknande funktionaliteter. Exempel på dessa funktionaliteter inkluderar registrering av konto, inloggning, sökning på kursnamn samt uppladdning av bokannons. De låga medelvärdena kan tänkas bero på att dessa uppgifter uppfattas som intuitiva av an- vändarna, eftersom funktionaliteten som krävs för att utföra dem var centrala för hemsidan och därmed var enkla att hitta. Då dessa funktioner var viktiga för webbapplikationen ut- gjorde dem ett större fokusområde under den första implementationsfasen, vilket innebär att navigeringen gällande dessa uppgifter inte förändrades markant under den andra fasen. Detta kan även förklara varför vilsenhetsvärdena inte förändrades mellan användartesterna. Ytterligare en potentiell orsak till de låga vilsenhetsvärdena är utformningen av uppgifterna som testpersonerna utförde. Den optimala rutten för att lösa uppgifterna krävde maximalt att testpersoner besökte tre nya sidor, vilket gjorde det svårt för en användare att uppnå en hög vilsenhet. Majoriteten av uppgifterna krävde endast att testpersonerna navigerade till en ny sida. De låga vilsenhetsvärdena kan därmed även delvis förklaras av att uppgifterna var många och korta i stället för färre men mer komplicerade.

Inför det andra användartestet hade funktionalitet för ”Min bokhylla”, bevakningar samt notifikationer utvecklats. Detta ledde till att uppgifter som berörde dessa funktioner inklu- derades i testet. Samtliga vilsenhetsmedelvärden för dessa uppgifter översteg noll, varav tre värden var större än 0,42 och därmed skulle kunna indikera att användarna var vilsna. Endast uppgiften gällande att markera en bok som betald kopplat till notifikationer resulterade i ett medelvärde över 0,5 och kan därmed med säkerhet antyda att användare var vilsna. Värt att poängtera är att medelvärdena inte indikerar att samtliga testpersoner potentiellt var vilsna, utan det används snarare som ett tecken på att navigerbarheten gällande de berörda funktio- naliteterna var bristfällig. Ytterligare något som bör nämnas är att samtliga funktioner som testades under båda användartesterna var oförändrade alternativt förbättrade sett till använ- darnas vilsenhet under användartest 2. En av orsakerna till att användarna uppmätte högre vilsenhetsvärden under uppgifter som berörde de nya funktionerna kan vara att implemen- tationstiden för de nya funktionerna var kort, och därmed hann dem inte färdigutvecklats inför användartest 2. Ytterligare en orsak kan vara att mer funktionalitet på hemsidan kan ha bidragit till förvirring snarare än större upplevd navigationsförmåga, vilket stöds av Sundars [51] teori kring vikten av simpel navigering. Detta skulle även kunna kopplas till hemsidans lärbarhet. Detta eftersom en bristfällig design kopplat till de nya funktionerna gör att det tar längre tid för en användare att lära sig den optimala vägen för att slutföra en uppgift [18].

För att vidare undersöka hemsidans navigerbarhet och användbarhet kompletterades vil- senhetsdatan med frågan ”Hur upplevdes navigationsförmågan på hemsidan?”. Svaren på denna fråga skilde sig inte markant mellan de två användartesterna, de var övervägande positiva båda gångerna. En knapp för min bokhylla var något som önskades av flertalet testpersoner

i användartest 2 och som implementerades i syfte att öka hemsidans lärbarhet och naviga- tionsförmåga.

Att testpersonerna själva uttryckte att hemsidans navigationsförmåga var bra, oavsett vad vilsenhetsdatan visade, tyder på att upplevd och uppmätt navigationsförmåga kan skilja sig. Detta kan relatera till att en användares effektivitet på en hemsida kan påverkas av dess förväntningar gällande hemsidans design [52].

5.2.1.1 Påverkan på användbarhet

Personer som upplevde svårigheter med att navigera på hemsidan påpekade ofta detta un- der, alternativt efter genomfört användartest. Detta blir tydligt kopplat till uppgiften gällande ‘’min bokhylla” under användartest 2, där majoriteten av personerna angav denna specifika uppgift som svar på frågan ‘’Vad gick allra sämst?” (se avsnitt E.2). Detta skulle kunna indikera att en bristande navigering gällande enstaka uppgifter påverkar den upplevda användbarhe- ten negativt, eftersom testpersonerna specifikt nämnde dessa uppgifter kopplat till negativa användarupplevelser. Castros [7] definition av navigerbarhet styrker detta, i vilken en hem- sidas navigerbarhet kopplas till hur tillfredsställda dess användare är.

Även Sutcliffes [52] studie om attraktivitet kopplat till användbarhet kan vara intressant att diskutera i samband med navigerbarhet och vilsenhet. I denna studie redogör Sutcliffe för att en användares effektivitet på en hemsida kan påverkas av dess förväntningar på hemsi- dans design, vilket skulle kunna förklara varför det uppstår skillnader i uppmätt vilsenhet mellan testpersonerna. Detta kan vidare indikera att en användares upplevda användbarhet påverkas av hur tillfredsställande designen är för den specifika personen. Ur detta perspektiv kan användbarheten för version två av hemsidan tänkas vara hög för samtliga testpersoner, eftersom designen beskrevs som tillfredsställande av varje person. Detta skulle dock vara missvisande sett till vilsenhetsdatan och Castros [7] tidigare presenterad teori. För att kun- na diskutera användbarheten separat, utan tydlig påverkan av vare sig navigerbarhet eller designförväntningar, hade ett test som endast fokuserade på upplevd användbarhet varit till stor hjälp. Ett exempel på ett sådant test är SUS-testet. Vidare diskussion kring varför detta test inte användes samt vad detta fick för konsekvenser presenteras i avsnitt 5.3.3.3.

5.2.1.2 Påverkan på upplevd tilltro

Resultatet från användartesterna och den avslutande enkäten som dem olika testpersoner- na fick besvara efter att testet var genomfört visar att den upplevda tilltron var högre efter användartest 2 jämfört med efter användartest 1.

Att endast utifrån frågorna i enkäten avgöra vad som påverkat trovärdigheten eller vad som orsakat denna ökning är svårt och något komplext. Detta eftersom det är svårt att finna entydig data som styrker att det endast var förbättringar avseende navigationsförmågan som påverkade användbarheten och tilltron eller om förbättringar gällande design och struktur på hemsidan gjorde att den upplevda tilltron ökade.

En kvalitativ bedömning av testpersonernas svar från Retrospective Probing sett till frå- gan "Kändes hemsidan trovärdig?" indikerar att flera användare kommenterat hemsidans de- sign som något som påverkat trovärdigheten. Både till det negativa, framför allt i användar- test 1, men också till det positiva, främst i användartest 2. Designen var något som ändrades efter användartest 1, och sannolikt påverkade detta huruvida användarna upplevde hemsi- dan som trovärdig eller inte.

Det är också viktigt att ta hänsyn till att vid både version 1 och 2 av hemsidan kan na- vigationsförmågan ha upplevts så pass god av användarna att de upplevde tilltro gentemot webbapplikationen vid båda versionerna. De åtgärder som gjordes kopplat till navigations- förmågan kan i sin ensamhet därför haft mindre påverkan jämfört med om stora åtgärder skulle vidtagits för hemsidans navigationsförmåga. Att flera testpersoner uttryckte att det var intuitivt och lätt att hitta på sidan på frågan "Hur var din upplevelse?" från båda testerna

5.2. Resultat

under Retrospective Probing tyder på att navigationsförmågan varit god vid båda versioner- na av webbapplikationen.

5.2.2

Webbapplikationen

I detta avsnitt diskuteras implementationen av webbapplikationen baserat på hur den förhål- ler sig till tidigare presenterad teori samt genomförda tester. Nyckelfulla insikter om imple- mentationen kopplat till detta presenteras även i avsnittet.

5.2.2.1 Generell design

De designval som gjordes vid implementationen av webbapplikationen grundades i den lit- teratur som studerats om vad som gör att en hemsida anses ha en god användarupplevelse [18].

Designvalen som gjordes vid implementationen av webbapplikationen var menade att resultera i att hemsidan upplevs som attraktiv, vilket är en viktig parameter för att hemsidan ska upplevas som användbar. Att hemsidan upplevs som användbar är en viktig faktor för att användaren ska ha en bekväm upplevelse av hemsidan och bekvämlighetsfaktorn är i sin tur en viktig motivationsfaktor för att välja att handla begagnade varor online [42]. Därför var det viktigt att beakta parametrar som hemsidans attraktivitet då det påverkar kundens vilja att använda webbapplikationen. Eftersom god navigerbarhet tillsammans med designaspekter som layout spelar en central roll för hur länge användaren väljer att stanna på hemsidan [61], designades webbapplikationen efter de aspekter som påverkar användarens upplevelse relaterat till navigerbarheten.

En åtgärd som gjordes gällande den generella designen inför användartest 2 var att sidan fick ett färgtema och samtliga sidor och formulär justerades så dem såg mer välstrukturerade ut. Efter användartest 2 svarade samtliga testpersoner synonymt med att designen var tillta- lande och gav ett bra intryck, se avsnitt E.2 fråga 8. I resultatet från enkäten som skickades ut till testpersonerna var testpersonerna mycket nöjdare med designen efter användartest 2 än användartest 1, se resultat från enkätundersökningarna D.3 E.3.

5.2.2.2 Menyer

Hemsidans navigationsmeny som låg klistrad högst upp på sidan, hade en rullgardinsmeny under ”Konto”-knappen, se figur 4.1. Under konto-knappen låg alternativen som var koppla- de till användarens konto och det var intuitivt för samtliga testpersoner att navigera till “Mitt konto” via rullgardinsmenyn, se avsnitt D.1 uppgift 10. Under första användartestet ville flera av testpersonerna gå till “Mina annonser” som låg under konto-knappen för att kontrol- lera att en uppladdad annons hade gått igenom, se D.1 uppgift 12. Knappen hade vid tillfället ingen funktionalitet men implementerades sedan innan användartest 2. Vid samma uppgift under användartest 2 valde alla testpersoner utom en att navigera via rullgardinsmenyn till “Mina annonser” för att lösa uppgiften, se E.1 uppgift 11. Rullgardinsmenyn tydliggör sidans hierarki vilket resulterar i ett effektivt sätt att navigera med få klick och det var intuitivt för testpersonerna att använda den, vilket är i linje med teorin [63]. Vilsenheten sjönk från 0,1875 till 0,0000 för uppgift 12, se figur 4.18 och 4.21 när knappen “Mina annonser” implementerats i rullgardinsmenyn under “Konto”-knappen, vilket ytterligare framhäver hur rullgardinsme- nyer kan förbättra navigationsförmågan.

5.2.2.3 Sökfunktion

Sökfältet placerad högst upp i mitten på hemsidan i enlighet med teorin [2] och användes av de flesta testpersonerna i båda användartesterna för att lösa ett flertal uppgifter.

I version 2 av hemsidan implementerades sökfunktionen så att ordningen på författarens namn inte spelade roll för sökresultatet i uppgift 7, något som inte fungerade i användartest

1. En person påpekade i användartest 1 att avsaknaden av detta försämrade navigationen på hemsidan, även om 3 testpersoner svarade att sökfunktionen var det som gick bäst under användartestet. I användartest 2 när testpersonerna skulle genomföra samma uppgift hade ingen av testpersonerna något problem med sökningen av författaren, se avsnitt E.1 uppgift 5. Ingen testperson kommenterade något negativt om sökfunktionen under Retrospective Probing för användartest 2. Sökfunktionen har alltså spelat en central roll för flera testperso- ners upplevelse av hemsidan. Detta bekräftar även det Terry [56] skriver om sökfunktionens funktionsduglighet.

Sökfältet hjälpte användaren att navigera på webbapplikationens sidor, vilket stöds av teorin [13] och hjälper användaren att uppfylla sina mål och bidrar till ökad användbarhet. Resultatet från användartesterna stödjer detta då en förbättrad sökfunktion i version 2 av hemsidan bidrog till enklare navigation och en generellt bättre upplevelse för testpersonerna. Tilltron till webbapplikationen ökade även till det andra testet, men hur stor del av ökningen som den förbättrade sökfunktionen orsakat är svårt att säga.

5.2.2.4 Mina annonser

För att ta hänsyn till användbarhet gavs kortfattade förklaringar till rubrikerna på sidan, detta för att öka läsbarheten, vilket i sin tur ökar hemsidans förståelse och därmed också använd- barheten. Tillsammans med sina självbeskrivande rubriker ökar även dessa webbapplikatio- nens lärbarhet då de hjälper användaren att snabbare lära sig utföra sidspecifika uppgifter [38].

5.2.2.5 Ladda upp annons

Funktionalitet för att automatiskt fylla i information om författare och eventuella kurser som en viss bok passar till lades till på sidan för att ladda upp en annons (figur 4.6). Det gör att användaren inte själv behöver fylla i lika mycket information, vilket kan kopplas till lärbarhet i teorin om användbarhet, där varje uppgift bör kräva minimalt med arbete [38]. Lärbarheten stärks alltså av automatiskt ifyllningen, då det blir lättare för användaren att lära sig proces- sen att ladda upp en annons eftersom det kräver mindre arbete.

Beskrivande etiketter och tydliga felmeddelanden lades till för alla fält i enlighet med riktlinjerna i WCAG för att möjliggöra god navigerbarhet och förbättra webbapplikationens funktionsduglighet och förståelse [39].

Betalningslösningen valdes att implementeras med Stripe som betalningsleverantör, då det är en välkänd aktör och antogs stärka hemsidans trovärdighet, något som till viss del bekräftades i användartest 2 där en testperson nämnde just Stripe som en faktor som gjorde att hemsidan kändes trovärdig på fråga 2 E.2. Stripes egna kassa användes för att det skulle framstå som mer seriöst och trovärdigt. Intressant att poängtera är att en annan användare i samma test tyckte att priset 10 kr för att lägga upp en annons bidrog till hemsidans trovär- dighet, då det inte kändes som att personen skulle kunna bli blåst på pengar, se fråga 2 E.2. Det framgick tydligt på tre ställen på sidan för att ladda upp en annons att det kostade just 10 kr för att göra det svårt att missa.

5.2.2.6 Registreringsformulär

Under första användartestet förekom oklarheter angående vilket format vissa uppgifter skul- le ha, se uppgift 1 D.1. I version 2 av hemsidan adderades därför exempel på hur registre- ringsfurmuläret skulle fyllas i och i användartest 2 rådde inga oklarheter kring hur formulä- ret skulle fyllas i, se uppgift 1 E.1. Detta förstärkte läsbarheten på undersidan vilket är en del av förståelsen som i sin tur är en underkategori till användbarhet [39]. Som resultat stärkte därför åtgärden hemsidans användbarhet.

5.3. Metod

5.2.2.7 Bekräftelsesidor

I första användartestet svarade en av testpersonerna att hemsidans trovärdighet påverkades negativt av att “bekräftelsesidan såg dålig ut”. Informationen låg inte rakt och texten hade varierande storlekar, vilket gav ett intryck av en “rörig sida”.

Designen på bekräftelsesidorna bidrog till en sämre upplevd kvalitet av hemsidan och flera testpersoner poängterade att designen generellt påverkade negativt, se D.2. Till andra användartestet genomfördes flera förbättringsåtgärder för bekräftelsesidorna, vilket resulte- rade i positiva kommentarer om designen, se E.2 fråga 8. Trovärdigheten ökade också från användartest 1 till användartest 2, se resultatet från enkätundersökningen D.3 E.3. Använda- rens upplevda kvalitet av hemsidan påverkade sidans användbarhet och trovärdighet, i linje med förväntningar från teorin [11], och effekten av väldesignade bekräftelsesidor har haft positiv effekt på testpersonernas tilltro till hemsidan.

5.2.2.8 Övrig funktionalitet

Utöver tidigare presenterade sidor har ett antal funktioner byggts i syfte att öka funktions- dugligheten och därmed stärka webbapplikationens användbarhet och trovärdighet. I för- studien som gjordes identifierades att studenter som säljer begagnad kurslitteratur upplevde problem med att få en överblick över den kurslitteratur som säljs för tillfället. Detta resulte- rade i insikten att webbapplikationen bör vara lättöverskådlig genom navigering och design. En lösning blev implementation av ett notifikationssystem. Detta system implementerades för att ge användaren respons på händelser som till exempel att någon har reserverat en bok användaren säljer. Notifikationer var något som växte fram naturligt på sidan i takt med att fler funktioner lades till, och inspirationen kommer främst från erfarenheter av andra web- bapplikationer där notiser brukar vara vanligt förekommande.

Notifikationer var ingenting som teorin om användbarhet lyfte som en viktig faktor för användbarhet. Däremot vägleder notiserna användaren till att ta nästa steg i försäljningspro- cessen. Då notiserna är klickbara och länkar vidare till relevanta undersidor stärker de hem- sidans funktionsduglighet [39], och de kan därmed motiveras till att ge en positiv påverkan på användbarheten.

En ytterligare funktionalitet som implementerades i version 2 av hemsidan var bekräftelse av email, där användaren vid registrering fick en länk skickad till den angivna email-adressen som användaren behövde trycka på för att aktivera sitt konto. Detta implementerades för att säkerställa att det angivna email-kontot faktiskt tillhör den nyregistrerade användaren. För- hoppningen är att detta stärker användarnas tilltro till webbapplikationen, då det finns nå- gon form av verifikation för att säkerställa att användarna på webbapplikationen är de som de utger sig för att vara. Tilltron till hemsidan ökade efter användartest 2, då funktionen för konfirmation av email var implementerad E.3. Då frågan gällande tilltron ställdes generellt till testpersonerna är det svårt att veta funktionens direkta påverkan på hemsidans trovär- dighet.

5.3

Metod

I detta avsnitt diskuteras metoden som ligger till grund för resultatet. I avsnittet diskuteras följande områden: enkätundersökning, källkritik och användartester. Metoden diskuteras ur ett kritiskt perspektiv, där alternativa tillvägagångssätt analyseras och ställs mot den metod som använts.

5.3.1

Enkätundersökning

Enkätundersökningen som gjordes i förstudien utformades med åtanke i respondenternas villighet att besvara enkäten. Av denna anledning blev enkäten kortfattad, där frågorna för- sökte hållas få och korta. Enkätens enkla utformning bidrog troligen till att ett större antal

personer svarade på enkäten, vilket resulterade i att ett stort omfång av målgruppen fång- ades för att minimera bias i undersökningen och öka reliabiliteten i studien. Detta i utbyte mot att det eventuellt skulle uppstå brister i underlaget för att utveckla webbapplikationen. Det var på så vis svårt att tillgodose bägge faktorerna som Thompson tar upp som orsaker till att diskrepans skapas mellan målgruppen och den representerade populationen [57]. I efterhand hade exempelvis frågan om brister i dagens lösningar (se appendix B) kunnat de- las upp i separata frågor för att kunna kvantifiera hur viktiga funktionerna ansågs vara. En fritext-inmatning på övriga önskvärda funktioner hade också kunnat bredda underlaget för implementationen.

Som följd av detta var det inte helt självklart, vilken funktionalitet som skulle implemen- teras, och i vilken ordning funktionerna skulle prioriteras. Till viss del fick utvecklingsgrup- pen själva fylla product-backloggen och avgöra vilka funktioner som var viktigare att imple- mentera än andra. Detta hade för frågeställningens skull varit till fördel att låta användarna och respondenterna av förstudien att avgöra. Detta hade även ökat studiens replikerbarhet då metoden hade varit mer enhetlig och skyddad från utvecklarnas egna åsikter. Däremot bestod hela utvecklingsgruppen av studenter vid Linköpings universitet som själva tillhör målgruppen, vilket skulle kunna försvara metodiken att låta utvecklarna få ett något större inflytande över detta.

5.3.2

Källkritik

En klar majoritet av källorna som har använts i teoriavsnittet utgörs av vetenskapliga artiklar. Vid val av vetenskaplig artikel har hänsyn tagits till källans relevans för projektet och dess trovärdighet. Generellt antogs dem vetenskapliga artiklar som använts ha hög trovärdighet då dem genomgått vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Något som kan påverka relevansen i källorna är deras ålder. Några av källorna som använts är relativt gamla och sträcker sig bak till sent 1900-tal, och eftersom webbutveckling är ett koncept som konstant utvecklas