I undersökningen har informanternas ålder beaktats så att informanterna har blivit uppdelade i två kategorier. Den första 45 år eller yngre består av 65 individer, vilket motsvarar 60,7 % av samtliga informanter. Av informanterna i den här kategorin var 34 individer (52,3 %) verksamma i ett större tätortsområde, 24 individer (36,9 %) i ett mindre tätortsområde och de resterande 7 individerna (10,8%) var verksamma i glesbygden. I den här ålderskategorin undervisade 46,2 % enbart i svenska, 45,8 % i både svenska och svenska som andraspråk och resterande 4,6 % undervisade enbart i svenska som andraspråk. Av informanterna i den här kategorin var 93,8 % legitimerade lärare. Vid självskattningen av deras kunskaper uppgav 58 % att de hade goda till mycket goda kunskaper, men samtidigt önskade 69,2 % att de hade betydligt mer kunskap om hur flerspråkigas studiesituation kunde förbättras. Elevsammansättningen i lärarkategorin var fördelad på följande vis. 4,6% av informanterna hade 0 elever med annat modersmål än svenska, 15,8 % hade 1/10 elever med annat modersmål, i 10,8 % av informanternas grupper hade 2/10 annat modersmål, 15,4 % angav att 3/10 av deras elever hade annat modersmål, 13,8% svarade att 4/10 hade annat modersmål och 40% svarade att 5/10 eller fler
hade annat modersmål.
Den andra 46 år eller äldre bestod av 42 individer, vilket motsvarar 39,3 % av samtliga informanter. Av informanterna i den här kategorin var 25 (59,5 %) verksamma i ett större tätortsområde, 15 individer (35,7 %) i ett mindre tätortsområde och de resterande 2 individerna (4,8%) var verksamma i glesbygden. I den här ålderskategorin undervisade 40,5 %
enbart i svenska, 40,5 % i både svenska och svenska som andraspråk och resterande 19 % undervisade enbart i svenska som andraspråk. Av informanterna i den här kategorin var 90,5 % legitimerade lärare. Vid självskattningen av deras kunskaper uppgav 64,3 % att de hade goda till mycket goda kunskaper, men samtidigt önskade 76,2 % att de hade betydligt mer kunskap om hur flerspråkiga elevers studiesituation kunde förbättras. Elevsammansättningen i lärar-kategorin var fördelad på följande vis. 2,4 % av informanterna hade 0 elever med annat modersmål än svenska, 14,3 % hade 1/10 elever med annat modersmål, i 23,8 % av informanternas grupper hade 2/10 annat modersmål, 9,5 % angav att 3/10 av deras elever hade annat modersmål, 14,3 % svarade att 4/10 hade annat modersmål och 35,7 % svarade att 5/10 eller fler hade annat modersmål.
Tabell 5: Information om informanterna i ålderskategorierna
Verksamhetsområde
Större tätorts-område
Mindre tätortsområde Glesbygd
45 år eller yngre 52,3 % 36,9 % 10,8 %
46 år eller äldre 59,5 % 35,7 % 4,8 %
Undervisningsämne
Svenska Svenska och svenska som
andraspråk
Svenska som andraspråk
45 år eller yngre 46,2 % 49,5 % 4,6 %
46 år eller äldre 40,5 % 40,5 % 19,0 %
Legitimering
Ja Ja, i ett, men inte i det andra Nej
45 år eller yngre 73,8 % 20,0 % 6,2 %
46 år eller äldre 78,6 % 11,9 % 9,5 %
Elevsammansättning, andel elever med annat modersmål
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % eller mer
45 år eller yngre 4,6 % 15,8 % 10,8 % 15,4 % 13,8 % 40,0 %
46 år eller äldre 2,4 % 14,3 % 23,8 % 9,5 % 14,3 % 35,7 %
5.2.1 Den fysiska miljön
Den fysiska miljön blir beskriven genom enkätfrågorna 9–11. För fråga 9 och 10 kan skillnader mellan de båda grupperna identifieras medan det för fråga 11 endast är marginella skillnader. Fråga 9 behandlar huruvida det finns böcker på olika språk i skolan och för den yngre lärar-gruppen svarar 29,2 % och 11,9 % i den äldre lärarlärar-gruppen att det endast finns på svenska och engelska, 49,2 % i den yngre lärargruppen och 61,9 % i den äldre lärargruppen bedömer att det finns på några språk och 12,3 % i den yngre lärargruppen och 16,7 % av den äldre lärar-gruppen hävdar att det finns på ganska många språk. Här framstår det således som att något fler lärare i den äldre lärargruppen än lärarna i den yngre lärargruppen bedömer att det finns litteratur på olika språk i skolan.
Fråga 10 behandlar huruvida det finns litteratur på olika språk i lärarna klassrum. Här urskiljs inom båda åldersgrupperna att det i en tydlig majoritet av klassrummen enbart finns litteratur på svenska (och engelska), dock är majoriteten i den äldre kategorin (71,3 %) något mer markant än i den yngre kategorin (65,6 %).
5.2.2 Flerspråkiga resurser i svenskundervisningen
Hur flerspråkiga resurser används i klassrummet efterfrågas i frågorna 12–17. För frågorna 12, 14 och 17 skiljer sig ålderskategorierna enbart marginellt åt och kommer därför inte att behandlas i det här avsnittet. Däremot framstod märkbara skillnader i frågorna 13, 15 och 16. Fråga 13 behandlar hur ofta lärarna uppmuntrar sina elever i undervisningssituationer till att också använda andra språk än svenska. Av de äldre lärarna svarade 40,4 % att de ibland uppmuntrade sina elever till det och 28,6 % att de ofta gör det medan endast 14,3 % sällan gör det och 26,2 % att de aldrig gör det. I den yngre kategorin svarade däremot svarade 32,3 % att de ibland uppmuntrade sina elever till det och 27,8 % att de ofta gör det medan 30,8 % sällan gör det och 6,2 % att de aldrig gör det. Här framkommer det således att fler lärare i den äldre kategorin uppmuntrar sina flerspråkiga elever till att använda sina andra språk i under-visningen samtidigt är det också en större del lärare i den äldre kategorin än i den yngre kategorin som aldrig gör det.
Fråga 15 belyser hur ofta lärarna uppmuntrar flerspråkiga elever till att också läsa litteratur på andra språk än svenska. I båda åldersgrupperna är det tydligt att en stark majoritet, 82,8 % av de yngre lärarna och 89,4 % av de äldre lärarna, ibland eller ofta uppmuntrade sina elever till att läsa på andra språk och åldersgrupperna skiljer sig i en grövre granskning således inte nämnvärt från varandra. Dock framkommer det att den yngre kategorin har en något större andel lärare som ofta uppmuntrat sina elever till att också läsa på andra språk. I den äldre kategorin uppmuntrade 48,8 % eleverna till att ofta göra det medan i den yngre kategorin var motsvarande siffror 53,1 %.
Fråga 16 behandlar hur ofta flerspråkiga elever får skriva på andra språk för att sedan över-sätta till svenska. Här följer också den översiktliga fördelningen undersökningen i sin helhet. Dock framträder den äldre kategorin som något mer tillåtande där 53,5 % svarar att eleverna får det ibland eller ofta medan motsvarande värde i den yngre kategorin är 46,2 %. Vid en närmare granskning framträder ytterligare skillnader mellan ålderskategorierna. Svars-alternativet ja, ibland valdes av 32,3 % av den yngre kategorin och av 45 % av den äldre kate-gorin och ja, ofta blev valt av 13,8 % av den yngre katekate-gorin och 7,5 % av den äldre katekate-gorin. Även vid nej, aldrig och nej, sällan kan skillnader mellan åldersgrupperna identifieras. Svars-alternativet nej, aldrig blev angivet av 12,3% av den yngre kategorin och 20% av den äldre kategorin och svarsalternativet nej, sällan angavs av 33,8 % av den yngre generationen och 22,5 % av den äldre generationen.
Tabell 6: Förhållandet mellan ålderskategorierna och flerspråkiga undervisningspraktiker
Läsa på andra språk än svenska
Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara
45 år eller yngre 0,0 % 10,9 % 29,7 % 53,1 % 6,3%
46 år eller äldre 4,9 % 7,3 % 36,6 % 48,8 % 2,4 %
Skriva på andra språk och översätta till svenska
Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara
45 år eller yngre 12,3 % 33,8 % 32,3 % 13,8 % 7,7 %
5.2.3 Samarbete mellan skolpersonal
Samarbetet mellan lärarna blir belyst genom enkätfrågorna 18–21. För frågorna 18, 19 och 21 framkommer endast marginella skillnader mellan de två åldersgrupperna och beskrivs därför inte i det här avsnittet. För fråga 20 finns det däremot något större skillnader mellan ålders-kategorierna och kommer därför att bli beskriven. Fråga 20 belyser hur ofta svensklärare sam-arbetar med modersmålslärare för elevernas undervisning. Här framkommer det att en större del av lärarna i den yngre kategorin aldrig samarbetar med modersmålslärare. I den gruppen svarade 32,3 % av lärarna nej, aldrig medan i den äldre gruppen gavs samma svar av 24,4 % av lärarna. Motsatt svarade en något större del av lärarna i den äldre kategorin (29,3 %) nej, sällan än lärarna i den yngre kategorin (26,3 %). En större skillnad framträder i svarsalternativet Ja,
ibland, som blir angivet av 40 % av den yngre gruppen och endast 29,3 % av den äldre. Även
för svarsalternativet ja, ofta framträder en tydlig differens mellan ålderskategorierna. I den äldre kategorin användes det svaret av 17,1 % medan endast 9,2 % av den yngre kategorin gav det svaret.
Tabell 7: Förhållandet mellan samarbete med modersmålslärare och ålderskategorierna
Samarbetar du med modersmålslärare
Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara
45 år eller yngre 32,3 % 16,9 % 40,0 % 9,2 % 1,5 %
46 år eller äldre 24,4 % 29,3 % 29,3 % 17,1 % 0,0 %
5.2.4 Lärares inställning till flerspråkighet
Frågorna 22–25 belyser på olika sätt lärarnas inställning till flerspråkigheten och i den här delen är skillnaderna mellan de båda ålderskategorierna förhållandevis tydliga. Fråga 22 behandlar huruvida lärarna anser att det är viktigt att tillvarata samtliga av elevernas språk. I båda ålderskategorierna är det tydligt att lärarna anser att alla språk har ett värde då en tydlig majoritet av lärarna svarade antingen ja, det är ganska viktigt eller ja, det är mycket viktigt. Det framkommer dock att av den yngre lärargruppen svarade 24,6 % att det var ganska viktigt medan endast 16,7% av den äldre lärargruppen gav samma svar. Det svarsalternativ som flest lärare i båda ålderskategorierna ställde sig bakom var ja, det är mycket viktigt som blev angivet av 69,2 % av den yngre lärargruppen och 73,8 % av den äldre lärargruppen. Således framstår det som att den äldre lärargruppen anser att det är viktigare att tillvarata samtliga av elevernas språk.
Fråga 23 behandlar hur ofta lärarna försöker få eleverna att se styrkor med flerspråkighet och i likhet med fråga 22 framstår det tydligt i båda ålderskategorierna att lärarna förmedlar styrkor med flerspråkighet till eleverna. Dock går det att urskilja skillnader i hur ofta lärarna hävdar att de ägnar sig åt det. En majoritet i båda åldersgrupperna, 66,2 % av de yngre lärarna och 78,6% av de äldre lärarna, hävdar att de gör det ofta medan. Det näst mest frekventa svaret är ja, ibland och angavs av 32,3 % av den yngre lärargruppen och 16,7 % av den äldre lärar-gruppen. Det framstår således som att den äldre lärargruppen oftare ägnar sig åt att förmedla flerspråkighetens styrkor till eleverna.
Fråga 24 belyser huruvida lärarna anser att elevernas språk ska hållas isär till olika tillfällen för att eleverna inte ska blanda ihop dem. Övergripligt förhåller sig de båda ålders-kategorierna sig snarlikt där en tydlig majoritet i båda åldersgrupperna anser att språken inte
ska hållas isär till olika till olika tillfällen. Den märkbara skillnad som finns mellan ålders-grupperna ligger i skillnaden mellan svaren nej, verkligen inte och nej, inte helt där det första har en svarsfrekvens på 56,9 % i den yngre åldersgruppen och 50% i den äldre och det senare svaret har 16,9 % i den yngre gruppen och 26,2 % i den äldre gruppen. Det medför att i den här frågan har den yngre lärargruppen en något mer positiv inställning till att språken används parallellt i samma situation.
Fråga 25 belyser i likhet med fråga 24 lärares syn på integreringen av olika språk i samma situationer, men frågan fokuserar på hur lärarna anser att flerspråkiga elevers svensk-undervisning påverkas genom integrering av deras andra språk. Här framstår det att en majoritet i båda åldersgrupperna, 76,9 % i den yngre kategorin och 69 % i den äldre kategorin, anser att eleverna lär sig svenska bättre genom att också få använda sina andra språk. Samtidigt som den yngre lärarkategorin har en större majoritet som anser att det är gynnsamt för elevernas utbildning framkommer det också att en större andel av den äldre lärargruppen (57,1 %) anser att eleverna lär sig mycket bättre genom att inkludera sina andra språk. Det svarsalternativet får i den yngre lärargruppen stöd av 49,2 %. Ytterligare en upptäckt är att för den här frågan framstår den äldre gruppen också som den grupp där flest är osäkra på hur det påverkar elevernas lärande. Av de äldre svarade 23,8 % vet ej/vill inte svara medan mot-svarande värde hos den yngre gruppen är 16,9 %.
Tabell 8: Åsikter i ålderskategorierna om hur flerspråkig undervisning påverkar elevernas lärande
Anser du att eleverna lär sig bättre svenska om de också får använda andra språk i undervisningen, exempelvis modersmål? Nej, de lär sig mycket sämre då Nej, de lär sig lite sämre då Ja, de lär sig lite bättre då Ja, de lär sig mycket bättre då
Vet ej/vill inte svara 45 år eller yngre 0,0 % 6,2 % 27,7 % 49,2 % 16,9 % 46 år eller äldre 4,8 % 2,4 % 11,9 % 57,1 % 23,8 %