Skillnader i lärarnas förhållningssätt till flerspråkighet beroende på var skolan är

I dokument Svensklärares förhållningsätt till flerspråkighet i svenskundervisningen (sidor 44-47)

Lärarna i de två olika kategorierna större tätortsområde och mindre tätortsområde och glesbygd skiljer sig på ett antal olika punkter. Beträffande lärarnas ålder visar resultatet att i båda kate-gorierna tillhör en majoritet av lärarna den yngre lärarkategorin (45 år eller yngre) men att i

större tätort är åldersfördelningen något jämnare än i mindre tätort och glesbygd. Vid

själv-skattningen av deras kunskaper uppgav en större andel i större tätortsområde (69,5 %) än i

mindre tätortsområde och glesbygd (52,1 %) att de hade goda till mycket goda kunskaper men

lärarkategoriernas önskan av mer kunskap på området var mer samstämmig. I båda kate-gorierna var de allra flesta lärare legitimerade men det framkom dock att i större tätortsområde fanns en något större andel olegitimerade lärare. Även andelen lärare som undervisade i svenska som andraspråk var något större i större tätortsområde, 57,7 %, än i mindre tätortsområde

och glesbygd, 54,2 %. Dock är de ovan nämnda skillnaderna förhållandevis små. Däremot

fram-trädde en större skillnad mellan andelen flerspråkiga elever i de olika kategorierna. Störst skillnad framstod mellan de elevgrupper där hälften eller mer hade annat modersmål. I större

tätortsområde upptog den fördelningen 45,8 % av lärarnas elevgrupper medan den i mindre tätortsområde och glesbygd endast upptog 29,2 %. Således framstår det tydligt att andelen

fler-språkiga barn finns i betydligt större utsträckning i de större tätortsområdena.

Beträffande den fysiska miljön visar resultatet på att inga märkbara skillnader mellan till-gången på litteratur på olika språk, i såväl skolorna som helhet och klassrummen specifikt,

kunde identifieras. Således stämmer det som beskrivits ovan i avsnitt 6.1 för de båda kate-gorierna. Dock framkom skillnader beträffande hur den språkliga mångfalden synliggjordes på andra sätt i de fysiska miljöerna. Här framkommer det att det är betydligt vanligare att det synliggörs i större tätortsområde än i mindre tätortsområde och i glesbygd. Det framträdde tydligast genom att i kategorin större tätortsområde angav ungefär en tredjedel av lärarna (32,2 %) att det synliggjordes på flera eller många ställen medan i mindre tätortsområde och glesbygd endast angavs av ett fåtal lärare (8,4 %). Det här tyder således på att i de områden där många elever har olika språk synliggörs också den språkliga mångfalden i lokalerna. För flerspråkiga elever som däremot får sin utbildning i områden där det finns mindre flerspråkiga elever synliggörs flerspråkigheten i mindre utsträckning. Det medför också att i olika geografiska områden ges den sociala rättvisan genom belysandet av alla språks lika värde (García, 2011, s. 153–154; Svensson, 2018, s. 5) olika utrymme och eleverna riskerar att få olika bilder av flerspråkighet. Samarbetet mellan svensklärare och annan skolpersonal artar sig på något skilda sätt. Studiens resultat visar att svensklärare i större tätortsområde oftare samarbetar med engelsk-lärare än vad svenskengelsk-lärare i mindre tätortsområde och glesbygd gör. De främsta skillnaderna mellan grupperna framträder då fler lärare i större tätortsområde angav att de ibland samarbetar med engelsklärare där en differens mellan grupperna uppnår 15,5 % och fler lärare i mindre

tätortsområde och glesbygd än i större tätortsområde angav att de aldrig samarbetade med

engelsklärare. Här är differensen mellan kategorierna 16,4 %. Resultatet visar vidare att även samarbetet med lärare i moderna språk var något starkare i större tätortsområde. Här är dock skillnaderna mellan grupperna inte lika genomgående och ungefär lika stora andelar av lärarna i kategorierna angav att de samarbetade ibland eller ofta med lärarna i moderna språk. Skillnaden framträder istället genom att det var fler lärare i mindre tätortsområde och glesbygd som aldrig samarbetar med nämnda lärare. Skillnaden mellan kategorierna var i det här svarsalternativet 16,4 %. För samarbetet mellan svensklärare och modersmålslärare visar däremot studien att det är ungefär lika stora andelar i båda kategorierna som frekvent samarbetar med modersmålslärare. Dock framgår det att en marginellt större andel av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd än i större tätortsområde angav att de ofta samarbetar med modersmålslärare. Vidare framkom det också att en betydligt större andel av lärarna i större

tätortsområde angav att de aldrig samarbetade med modersmålslärare. Differensen för det här

svarsalternativet uppnådde 11,6 %.

Sammantaget framträder således en bild av att lärarna i större tätortsområde oftare har ett mer utvecklat samarbete med lärare som undervisar i språkämnen som kan betraktas som traditionella skolämnen, medan svensklärarna i mindre tätortsområde och glesbygd har ett starkare samarbete med modersmålslärare. Modersmålsundervisningen har inte en lika traditionell skolförankring men kan ha en större betydelse för elevernas identitet och skolresultat i allmänhet (Ganuza & Hedman, 2018, s. 14). Att lärarna i de större tätorterna har ett mindre utvecklat samarbete med modersmålslärarna kan problematiseras då studien också visar på att andelen flerspråkiga elever är större i större tätortsområde än i mindre tätortsområde

och glesbygd. Det tyder således på att en stor del av eleverna i den svenska skolan hade kunnat

få en bättre språklig stöttning än vad de får idag. Samtidigt visar studien på att i större

tätortsområde är det något vanligare att två eller fler lärare eller pedagoger med olika språkliga

kunskaper närvarar vid samma tillfälle. Det tyder således på att den språkliga stöttningen ändå görs relevant i elevernas undervisning genom den förhöjda möjligheten till att personal som kan elevernas starkare språk närvarar, vilket Vuorenpää (2016, s. 207) framhåller som en klar styrka.

Överlag är de båda kategoriernas inställning till flerspråkighet förhållandevis samstämmig och följer således det som beskrivits i avsnitt 6.1. Dock framkommer det att en något större andel av lärarna i större tätortsområde oftare arbetar med att få eleverna att se styrkor med fler-språkighet. Vidare framkommer det också att en något större andel lärare i större tätortsområde än i mindre tätortsområde och glesbygd ansåg att elevernas svenskundervisning påverkades negativt av att elevernas andra språk inkluderades i undervisningen. Det ska dock framhållas att den här skillnaden är förhållandevis liten och att endast ett fåtal informanter i kategorierna ansåg att elevernas undervisning blev lidande av det. Det upptäcktes också att det i mindre

tätortsområde fanns en något större osäkerhet beträffande hur det påverkade elevernas

svensk-kunskaper än vad som framstod i större tätortsområde.

Resultatet visar också på att det finns skillnader mellan hur inkluderade flerspråkiga undervisningspraktiker är i undervisningen. Här framkommer det att även om det finns ett starkt stöd i båda kategorierna så uppmuntrar en större andel lärare i större tätortsområde än i

mindre tätortsområde och glesbygd sina elever till att också läsa litteratur på andra språk än

svenska. Det framkommer också att en förhållandevis stor skillnad, 17 % differens, mellan kategorierna för svarsalternativet ja, ofta. Således tyder det på att även om lärare i både större

tätortsområde och mindre tätortsområde och glesbygd uppmuntrar eleverna till att också läsa

litteratur på andra språk än svenska är det betydligt vanligare att lärarna i de större tätorterna gör det. Tidigare forskning har visat på att genom att stärka läsförståelsen på modersmålet, stärks också läsförståelsen på svenska och även de allmänna studieresultaten förbättras (Ganuza & Hedman, 2018, s. 14, 16). Vidare har det också framkommit att det ger goda resultat på elevernas egenproducerade texter på svenska då de får tillgång till ett mer kognitivt krävande innehåll (Lyngfelt, 2015, s. 167–168). Det framkommer också att en större andel lärare i större tätortsområde än i mindre tätortsområde också är mer tillåtande till att eleverna först skriver på andra språk för att sedan översätta till svenska. I båda kategorierna tillåter ungefär hälften av lärarna det och de skillnader som framstår visar på att det mer frekvent tillåts i de större tätortsområdena. För de här två flerspråkiga resurserna framstår det, i enlighet med elevfördelningen, att det är vanligare att det förekommer i större tätortsområde. Därför är det anmärkningsvärt att en större andel lärare i mindre tätortsområde och glesbygd anger att de ibland eller ofta använder elevernas andra språk för att förtydliga olika företeelser eller nyckel-begrepp. Skillnaden mellan kategorierna är också förhållandevis tydlig med en differens på 18,7 %. Det här är en transspråkande praktik som García och Wei (2018, s. 156–157) framhåller som effektiv för att stärka flerspråkiga elevers studieresultat. I svenskundervisningen blir således elevens starkare språk ett verktyg för att tillgodogörandet av en bättre inlärning.

Det är även här viktigt att påpeka att skillnaderna som iakttagits mellan ålderskategorierna generellt är förhållandevis små. Vidare framstår också likheterna mellan åldersgrupperna som tydlig då det inte framkom någon märkbar skillnad i 7 av de 17 informationsbärande frågorna. Vidare är det också värt att uppmärksamma att det finns en stor spridning inom varje kategori. Sammantaget framstår det dock som att flerspråkigheten i större tätortsområde oftare synliggörs i de fysiska miljöerna och att de lärarna i högre utsträckning prioriterar förmedlandet av fler-språkighetens värde. Lärarna i större tätortsområde upplever också att de i högre utsträckning uppmuntrar sina elever till att också läsa på sina andra språk. här är det också vanligare att lärarna tillåter eleverna att använda sina andra språk för formulerandet av texter som sedan översätts till svenska. I mindre tätortsområde och glesbygd framstår det däremot som att lärarna oftare har utvecklat samarbete med modersmålslärarna och oftare använder elevernas andra språk för förtydligande av undervisningsinnehållet. Således framstår det som att de båda kategorierna har olika styrkor i det flerspråkiga arbetet.

7 Slutsatser

Nedan presenteras de slutsatser som är dragna genom studien. Det görs tematiskt så till vida att forskningsfrågorna får var sitt eget avsnitt. Således redogörs det först för lärarnas generella uppfattning och förhållningssätt till flerspråkigheten och därefter skildras de generella mönster som iakttagits i förhållande till informanternas ålder och de geografiska aspekterna.

I dokument Svensklärares förhållningsätt till flerspråkighet i svenskundervisningen (sidor 44-47)