6. Analys och diskussion
6.3. Rollspel som träning i inta olika perspektiv
Rot-ki i grupp tre sätter fingret på vilka fördelar hen kan se med att använda rollspel då hen säger att spelaren får ett starkare perspektivtänk. Perspektivtänket har en plats i samhällskunskapsämnet då ämnet syftar till att eleverna ska utveckla en förmåga till att kunna anta olika perspektiv. Även tidigare kategorier kan tillskrivas i att individperspektivet även ger möjlighet för eleverna att reagera starkare på materialet som t.ex. Bhashed och Femer i grupp två diskuterar. Att låta eleverna anta olika perspektiv ger skolan möjligheten att kunna lyfta fram individer tydligare och hur det påverkas då påverkan blir direkt mot eleverna och deras karaktärer i rollspelet. Individperspektivet har som tidigare nämnts varit en stor del av pedagogiska rollspel, men som nämnts kan det potentiellt bli en starkare påverkan då spelare i ett bords- och äventyrsspel får en närmare koppling till karaktären som gestaltas då den blir en förlängning av en själv om en bara accepterar möjligheterna och låta sig dras med i spelet.88 Det ändrade perspektivet kan komma till att underlätta för eleverna att visualisera de historiska skillnaderna som kan ha skapat
förutsättningar för att individer ska kunna verksamma och hur situationen ser ut då gentemot nu.
Både Kem i grupp ett och deltagarna i grupp tre gör en jämförelse mellan film och rollspel.
Film kan idag anses som en ganska vanlig undervisningsmetod i skolan och har blivit en del av svensk skola för att belysa händelser och perspektiv. Då både rollspel och film kan dela ett individperspektiv var det en intressant koppling som eleverna gjorde. Dock
87 Ibid., 40
88 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 228
menade de att rollspel sågs som en bättre metod då en kunde interagera i rollspel till skillnad från film. Deltagaren Stalol i grupp ett ansåg att skolan saknade interaktivitet vilket stämmer överens med det som Nilsson och Waldemarsson säger om att läraren äger majoriteten av språkutrymmet och att eleverna får slåss om det sista som finns kvar.89 Fördelarna med rollspel över film var att individperspektivet och möjligheten att påverkas av konsekvenser och få interagera med den fiktiva världen. Istället för filmens åskådarperspektiv skapade rollspel möjligheten att kunna både engagera sig mer i
materialet, men även att ta åt sig mer av händelserna än om de bara fick uppleva dem på vita duken.
Grupp två gör en liknande koppling att upplevelsen av rollspel och möjligheten att få uppleva istället för att åskåda skapar ett starkare minne hos deltagarna vilket hade kunnat leda till fördjupande diskussioner efter att metoden hade använts. Även då citaten visar på en förmåga att anta perspektiv finns att hämta i metoden kan det finnas en koppling mellan att upplevelsen i rollspel och de individperspektiv som rollspel jobbar utifrån kan ha en möjlighet att skapa minne och starkare kopplingar hos eleverna. Film och de
upplevelser som skapas från det kan även etsa sig fast i minnet, men i de här fallet blir det att diskussionen kretsar kring “vi upplevde”, “kommer ni ihåg när vi…”. Individperspektiv gör att deltagarna kan ha en starkare koppling till det de upplevt än när de diskuterar en film.
Kem och Stalol gör samma koppling poängterade även att minne ökar möjligheten för eleverna att faktiskt lära sig något. Om de syftar på faktakunskaper eller vilken förmåga de faktiskt syftar till preciseras inte, men de ser ändå möjligheten att upplevelsen skapar minnen som kan öka möjligheten att lära sig med hjälp av individperspektiv. Det kan alltså finnas möjlighet att kunna framhäva ett av samhällskunskapsämnet kunskapskrav, med syftning till hur förutsättningar påverkar individer och tydliggöra detta för eleverna.90 Detta kan vara rollspels stora styrka, att med hjälp av känslor och individperspektivet lyfta fram individen och sätta dem i historisk kontext. Det handlar inte endast om tunga
faktakunskaper utan mer att få en inblick i hur individer påverkar och påverkas i olika
89 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 38
90 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 143
historiska kontexter vilket är en stor skillnad mot de traditionella kunskapsformerna inom samhällskunskapen.
Ett sista perspektiv som inte vidrör individ eller åskådare rör istället ett moraliskt och etiskt perspektiv som grupp tre framhävde. Deltagarna i gruppen kunde här se stora fördelar med att poängtera just etik och moral i undervisningen på ett närmare sätt. En viss form av rollspel bedrivs ofta i t.ex. religionsämnet när det handlar om etik och moral-debatten.
Eleverna benämnde dock inte själva att detta perspektiv rör vid de grundläggande värden som skolan ska jobba emot utan de fastnade mer i diskussioner om vilken styrka metoden hade haft i religionsundervisningen. Deltagarna såg här att samhällskunskap och historia var mer grundat i fakta och faktakunskaper och att religionsämnet istället var mer ett öppet forum där det diskuteras bland annat moral, etik och konsekvenstänk. Scenariot som handlar om abort och aborträtt och om vad som är rätt och fel i kontrast till abort kunde de se att det var betydligt mer grundat i religion än de andra ämnena. Elcuth kallade det för ett moralperspektiv som sällan brukar vara en del av samhälls- eller historieämnet. Det kan här finnas en möjlighet för samhällskunskapsämnet att utvecklas i en positiv riktning.
Att faktiskt låta moral och etik vara en del av undervisningen då det också speglar en historia och hur individer tänker och fungera i sin tid. Med hjälp av rollspel kan individens moral och etiska perspektiv färga och måla upp hur samhället såg ut och varför. Det finns en möjlighet till diskussioner om varför individer tänkte och fungerade på ett visst sätt för att beskriva samhällsförändringar och hur det kom sig att vi lämnade och utvecklade perspektiv för vår egen nutid. Men även ge eleverna möjligheterna som tidigare nämnt att utmana sina egna värderingar och funderingar. Ett samhälle består av många delar som får det att fungera och framstå som vad det är och med rollspel kan det finnas en möjlighet att lyfta fram flera av dessa delar och ge eleverna möjligheten att se och uppleva hur dessa delarna sätts ihop för att skapa ett fungerande samhälle.
6.4. Rollspel som träning i sociala kunskaper och samarbetsförmåga
Sociala kunskaper och förmågor är viktiga egenskaper för elevernas framtida vuxenliv.
Både Nilsson och Waldemarsson pekar på rollspelspotential i att låta eleverna utveckla sociala egenskaper. Även Fines studie Shared Fantasy diskuterar rollspelets förmåga att skapa sociala världar på ett helt annat sätt än den vi ser i världen utanför subkulturen rollspelare.91 Den sociala interaktionen i rollspel är vad som får rollspel att fungera och utan elevernas möjlighet att uttrycka sig med språk, om det är verbalt eller fysiskt, gör att möjligheterna för både inlevelse och upplevelse blir haltande. Genom rollspel får de möjligheten att träna sina verbala förmågor, att förhandla, men även att värdera egna argument och positioner gentemot resten av deltagarna i gruppen. Fine påpekar att en viktig process i rollspel är att diskutera arbets- och rollfördelning för att lösa uppgifter, men även ett socialt spel att se till att alla är nöjda med fördelningen och känner sig hörda i förhandlingsprocessen.92 Det ska vara meningsfullt för alla deltagarna när de spelar rollspel. Samarbete kan i allra högsta grad ses som ett viktigt medborgerligt demokratiskt värde och är därför viktigt både för samhällskunskapsämnet. Men även ur ett allmänt skolperspektiv kopplat till de grundläggande värden som finns i skolans uppdrag som ska utveckla elevernas demokratiska förmågor och värderingar. Genom att låta eleverna träna på att förhandla, diskutera och lyssna på varandra belyser vi processen av att lösa enkla uppgifter i grupp. Ett större arbete som leder till förmågor som vi sällan lyfter fram som viktiga då det inte överensstämmer med de mer traditionella faktakunskaperna som vi ser i samhällskunskapsämnet. Sociala kunskaper och samarbetsförmåga kan ses som två vitt skilda förmågor eller kunskaper, men i fallet rollspel är de sociala färdigheterna det som låser upp möjligheten att samarbeta då rollspel till skillnad från traditionella pedagogiska rollspel, saknar den fysiska gestaltningen med kroppen då rollspel oftast spelas med hjälp av verbal kommunikation.
Tonvem menar att hen ser en möjlighet i att använda rollspel för att låta eleverna träna upp ett mod att uttrycka sig i sociala situationer då gruppen oftast bara består av fyra till fem personer. Tonvem själv som spelar rollspel på fritiden menar att hen med hjälp av rollspel kunde utveckla sina sociala förmågor och öva upp dem. Tonvem använde alltså
91 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 38
Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 231 92 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 231
rollspel för att utveckla de sociala kunskaper som hen behövde i skolan. Deltagarna i Tonvems grupp beskriver detta som den stora skillnaden mot traditionella brädspel. I rollspel är det inte en deltagare som ska sluta som vinnare efter att ha samlat mest poäng eller liknande som det är i ett traditionellt brädspel. Varje deltagare behövs för att klara uppgifter och hinder i ett rollspel och även då det är fritt att göra vad som faller en in i scenariot såg eleverna till att det inte skulle vara på bekostnad av de andra deltagarna.
Grupp två var den enda av grupperna som spelade rollspel på fritiden vilket nog var varför de snabbt gjorde den reflektionen då de var vana vid vad metoden innebär. De andra grupperna lyfte fram och använde begrepp som ”tillsammans” och ”samarbeta”.
Diskussionen som grupp två gällande samarbete för Fine då han nämner de sociala spel och de sociala grunder som rollspel vilar på i sin studie. Även han lägger fram att på grund av rollspels avsaknad av en tydlig vinnare i slutet av ett spel eller ett scenario gör att rollspel mer efterliknar en samhällsstruktur.93 Med begränsningen att varje deltagare har en större kontroll att kunna påverka sin närhet i den kollektiva fantasin än vad de kanske har individuellt i samhället.
Vidare kan koppling göras till Tonvems kommentar om rollspelets möjlighet att utveckla sociala förmågor mot det som Adam Palmqvist diskuterar i sin bok “Det spelifierade
klassrummet”. Likt tidigare omnämnt bryter den här metoden mot Palmqvists tankar om att spelifiering inte handlar om att spela mer spel, men den här metoden är baserad på ett spel.94 Rollspel i det här fallet har potentialen att fungera som en möjlighet att utveckla förmågor hos elever med specialbehov, som i fallet Tonvem. Palmqvist lyfter fram att ett spelifierat lärostoff både funkar bra, men att tydligheten i spelifierat lärostoff har positiv effekt hos barn och ungdomar med särskilda behov.95 Ett spelifierat lärostoff har gett positiv effekt vid uppgifter som anses vara avancerade och/eller oengagerande. I fallet samhällskunskap behöver inte innehållet vara speciellt avancerat och/eller oengagerande, men kan nog framstå som otydligt emellanåt för eleverna, som t.ex. demokratiska
värderingar. Med rollspel kan det finnas en möjlighet att utveckla de demokratiska förmågorna på ett mer hanterbart sätt.
Både grupp två och tre lyfter fram rollspels möjlighet att interagera med andra elever, men även möjligheten att det sociala samspelet engagerar på ett annat sätt än den traditionella
93 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 232-233 94 Palmquist. Det spelifierade klassrummet, 16
95 Ibid., 16
undervisningen. Nagir lyfter fram det som att på grund av interaktionen krävde det ett engagemang hos deltagarna för att hänga med, detta i citatet “svårt att luta sig tillbaka och sluta lyssna och kolla på en mobil”. Grupp två i sin tur la fram det som att det var positivt att kunna vara social på ett annat sätt och att det bröt vardagen. Detta var en kommentar som även uppkom i grupp ett då de såg metoden som ett bra komplement till den
traditionella undervisningen. Grupp två såg det vidare som en möjlighet att få komma bort från datorerna i klassrummet och umgås med varandra på ett mer fysiskt plan, men utan krav från de sociala reglerna som existerar i en vanliga social kultur. Något som även Fine lyfter där den sociala kulturen som konstrueras i rollspel som saknar de mer traditionella restriktioner som finns i den vanliga världen.96 Rollspel kanske inte har någon självklar plats i den traditionella samhällskunskapsundervisningen, men det kan finnas utrymme för att utforska rollspelets möjligheter att vara en del av skolans verksamhet utanför skoltid, t.ex. genom en valbar kurs. De finns både starka fördelar med att erbjuda eleverna en möjlighet att umgås socialt utanför klassrummen som inte begränsas på samma sätt som det traditionella sociala livet. Men även låta dem ta avstånd ifrån mobiltelefoner och datorer som idag är en stor del av ungdomars sociala liv både i och utanför skolan.
6.5. Svårigheter
Eleverna lyfte fram svårigheter som för den uppmärksamma och även verksamma inom den pedagogiska verksamheten kan verka uppenbara. Svårigheter med att utföra metoderna med stora elevgrupper, likt andra metoder passar det inte alla elever. Elever som redan är blyga för att prata inför grupp kan ha problem med att prata och agera inför andra. Grupp två såg fördelar, men även nackdelar för elever som redan har
koncentrationssvårigheter att följa med under metoden, men var inte helt överens. En fördel just för elever med koncentrationssvårigheter kan vara de små grupperna som oftast skapas då rollspel spelas. Dessa kan vara fördelaktiga för elever med särskilda behov och material med en sådan tydlig struktur, med en tydlig början och slut med uppdelning i olika delar kan enligt spelifiering ha en positiv effekt.97 Elevgrupperna är ett problem som inte bara skadar den här metoden utan kan vara problematisk för många olika undervisningsformer, även de mer traditionella, men just med rollspel finns det lösningar den mer traditionella formen av bordsrollspel frångås till att anta en mer
96 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 231 97 Palmquist. Det spelifierade klassrummet, 16
pedagogisk form i helklass. Detta pekar på att just den här metoden som presenteras i uppsatsen kanske inte är anpassad som undervisningsmetod i svenska skolan som den ser ut idag.
I inledningen till den här delen lyftes skarpare kritik fram som behöver återkopplas till under rubriken svårigheter. Svårigheterna presenteras mer ur ett dramaturgiskt grepp för att skapa funderingar hos läsaren som resultatdelen senare visade på inte riktigt stämde överens med elevernas uppfattning. Som resultatdelen visar på finns det flera kunskaper som eleverna ändå har kunnat påvisa att de har utvecklat eller sett att rollspel kan
utvecklas. Men det är inte tydliga faktakunskaper som annars är traditionellt bundet till samhällskunskapsämnet. Det intressanta är att två deltagare uttryckte en otydlighet i vad det pedagogiska syftet med metoden var. Ar uttryckte att det var svårt att se det
pedagogiskt syftet då hen tyckte det var svårt att skilja på vad som var underhållning och vad hen faktiskt lärt sig. Stalol i grupp ett såg istället en svårighet i att det inte fanns något specifikt att lyfta fram som de hade lärt sig. Intressant nog lyfter ingen av eleverna fram i studien att det kan finnas en svårighet i att bedriva bedömningar på eleven och mäta om de uppnår kunskapskrav med metoden. Det kan bli problem när en undervisningsmetod är något abstrakt av sin natur. Detta behöver ju inte bara vara fallet med rollspel som metod utan även andra, men hur kan en elev visa att hen samarbetar väl eller vad ska en lärare titta på för att se hur en elev uppnår de grundläggande värdena som skolan ämnar att arbete mot? Även då eleverna såg ett problem med metoden i kontrast till det mer
traditionella förnuft och faktabaserade metoderna som används i skolan idag och den här mer känslo/upplevelsebaserade metoden var det ingen elev som benämnde det som ett tydligt problem eller en svårighet med metoden. Nu ska inte allt i skolan var underlag för bedömning och allt som görs i skolan behöver inte vara en del av det
bedömningsunderlag som lärare samlar. Men det kan vara så att rollspel har en plats i skolans värld i slutändan på ett eller annat sätt.