"Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe".: En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod

”Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe”.

En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod

”There is potential. We still play hangman”.

An interviewstudy of pupils perception of role playing games as a teachingmethod

Victor Engelmartin

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet

15 hp

Handledare: Roger Olsson Examinator: Idris Ahmedi 14/6-2020

Sammanfattning

Uppsatsen undersöker om bordsrollspel kan användas som undervisningsmetod i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att genom elevers uppfattningar av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att använda rollspel som verktyg för att ge gymnasieelever möjligheten att utveckla ämnesspecifika kunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper. Genom att använda teorier om estetiska läroprocesser, upplevelsebaserat lärande, fantasi och kreativitet, rollspel, spelifiering och känslobaserat lärande analyseras gymnasieelevers utsagor från gruppintervjuer. Detta efter att de testat ett rollspelsscenario från samlingen “Historiska äventyr i Göteborg”. Respondenterna i uppsatsen uttryckte inga specifika

ämneskunskaper, men uttryckte kunskaper som mer grundade sig i allmänna läroplansmål

och att de fann att metoden var underhållande och engagerande. Slutsatserna som drogs

utifrån materialet var att metoden har stora fördelar i att lyfta fram de kunskaper som är en

del av den allmänna läroplanen och skolans värdegrundsuppdrag, men att det kräver ett

material som är mer kopplat mot samhällskunskapsämnet än det som användes för den

här studien för att se om eleverna tydligare kan uppfatta ämnesspecifika kunskaper.

Abstract

This bachelor thesis examines if tabletop roleplaying games can be used as a teaching method in the social studies subject in the upper secondary school. The purpose of the bachelor thesis is by the experiences and perception of tabletop roleplaying games as a teaching method from students to see if there is potential in the method to develop subject specific knowledge in social studies and/or general curricular knowledge. By using

theories about aesthetic learning processes, experiential learning, fantasy and creativity,

roleplaying, gamification and emotion-based learning, analyze the students statements

about the teaching method after they have tried out a roleplaying scenario set in historical

Gothenburg. The informants in the thesis expressed no specific subject knowledge, but

expressed knowledge that were more based in the general curriculum goals and they

found the teaching method to be both entertaining and engaging. The conclusions taken

from the source material was that the method saw large benefits in that it highlighted the

goals that are part of the general curriculum goals and the schools value oriented duty, but

that the teaching method needs a source material that is more grounded in the social

studies curriculum, then the one used for this study, to see if students more clearly can

perceive subject specific knowledge.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...1

Abstract... 2

1. Inledning... 5

1.1. Bakgrund...7

1.1.1. Kunskapsmål i ämnet samhällskunskap...7

1.1.2. Allmänna läroplansmål (Läroplanen GY 11)...8

1.2. Definition av begreppet rollspel...10

1.3. Syfte och frågeställningar...11

1.4. Uppsatsens disposition...11

2. Tidigare forskning...12

2.1. Studier om rollspel i skolan...13

2.2.1. Pedagogiska rollspel i ämnesundervisning...13

2.2.2. Rollspel i allmänpedagogiska sammanhang...14

3. Teoretiska utgångspunkter...16

3.1. Rollspel som pedagogisk metod...16

3.1.1. Estetiska läroprocesser...16

3.1.2. Upplevelsebaserat lärande...16

3.1.3. Rollspel som undervisningsmetod och spel...17

3.1.4. Pedagogiska rollspel...17

3.1.5. Rollspel som spel...18

3.1.6. Spelifiering...19

3.2. Teorier om inre motivation och lärande...20

3.2.1. Fantasi och kreativitet...20

3.2.2. Teorier om känslors betydelse för lärande...21

4. Metod...23

4.1. Metodval...23

4.2. Semistrukturerade gruppintervjuer...24

4.3. Val av respondenter...25

4.4. Beskrivning av bearbetning och analys av data...26

4.4.1. Transkribering...26

4.4.2. Analyssätt ...26

4.5. Etiska överväganden...27

4.6. Metoddiskussion...28

4.7. Det genomförda rollspelet Martas öde...29

4.7.1. Forskningsetiska överväganden...30

5. Resultat...31

5.1. Inledning...31

5.2. Rollspel som träning i empati och inlevelse...31

5.3. Rollspel som träning i att inta olika perspektiv...35

5.4. Rollspel som träning i sociala kunskaper och samarbetsförmåga...38

5.5. Svårigheter...39

6. Analys och diskussion...40

6.1. Inledning...40

6.2. Rollspel som träning i empati och inlevelse...42

6.3. Rollspel som träning i inta olika perspektiv...46

6.4. Rollspel som träning i sociala kunskaper och samarbetsförmåga...49

6.5. Svårigheter...51

7. Slutdiskussion...53

7.1. Slutsatser och diskussion...53

7.2. Kritik av undersökningsupplägg...55

7.3. Framtida forskning...56

7.4. Avslutande reflektion...56

8. Källförteckning...58

8.1. Tryckta källor...58

8.2. Digitala källor...60

9. Bilagor... 62

9.1. Bilaga 1...62

9.1.1. Rollspelets historia...62

9.1.2. Ungdomsstyrelsens rapport...63

9.2. Bilaga 2...66

Intervjuguide...66

9.3. Bilaga 3...67

9.3.1. Rollspelskaraktärerna...67

1. Inledning

Skolan är viktig för det demokratiska samhällets överlevnad, och i synnerhet i ämnet samhällskunskap. Svenska skolans demokratiuppdrag ska vara en del av all undervisning, men demokratiuppdraget kräver också specifika kunskaper och förmågor som oftast infaller under samhällskunskapsämnet. Kunskaper om demokrati, rättigheter,

samhällsfrågor med mera är en del av de förutsättningar som ämnet ska utveckla hos eleverna.

Samhällsämnet ställer ett högt krav på eleven då det i förlängningen handlar om både det demokratiska samhällets överlevnad, men även att elevens demokratiska förhållningssätt till samhället vilar på de möjligheter som ämnet ger eleven.

Många undersökningar visar på att det är läraren som håller en stor del av talutrymmet i klassrummet och de aktiva eleverna delar på det lilla som finns kvar där det oftast är pojkar som får minst utrymme i klassrummet.

Detta är ett mönster som kan vara

problematiskt mot bakgrunden av skolan och samhällskunskapsämnet som har i uppgift att utbilda demokratiska samhällsmedborgare med förmåga att uttrycka

ställningstaganden, men även att kunna formulera, värdesätta och förhandla sina ställningstaganden. Genom att ge eleverna möjligheten att uttrycka sig ger vi dem

möjligheten att utveckla förmågor som kan underlätta deras demokratiska förhållningssätt.

Det kan därför finnas ett behov av att hitta nya eller andra typer av undervisningsmetoder som aktiverar och bjuder in eleverna på ett annat sätt än de lärarstyrda genomgångar som vi annars ser i den traditionella samhällskunskapsundervisningen.

Inom samhällskunskapsämnet får eleverna möjligheterna att lära sig om styrelseskick och hur vi ser på den demokratiska grund som leder vårt samhälle idag. Eleven förväntas att ha kunskaper om flera olika styrelseskick för att kunna jämföra och ställa dem mot

varandra och ges möjligheten att kunna föra diskussioner om vilka fördelar och nackdelar de har gentemot varandra i ett försök att bredda elevens perspektiv på varför t.ex. ett system valts över ett annat. Men hur kan vi ge eleven möjligheten att utveckla sina förmågor och kunskaper om ideologier, styrelseskick m.m., men samtidigt ge eleven

1 Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Stockholm: Skolverket, 143

2 Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1988). Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 38 3 Karlefjärd, Anna (2011). Att rymmas inom sitt friutrymme: Om samhällskunskapslärares tolkning,

anpassning och undervisning. Karlstad: Karlstad University Press, 102

möjligheten att uttrycka sina egna viljor, åsikter och känslor inom ramen för samhällskunskapsämnet?

Runt om i världen finns det människor som läser och upplever feodala länder, fascistiska militärstater styrda av tjänstemän och andra annorlunda konstellationer av statsapparater och styrelseskick. De löser uppgifter som vanliga dödliga aldrig trodde sig behöva lösa, de kämpar mot allsmäktiga fiender och räddar världar en eller två gånger. Men de får även möta individer och styrelseskick. Diskutera legitimiteten i kungamakter och icke-folkvalda representanter. Men de misslyckas också och får lära sig att deras handlingar har

konsekvenser. Lära sig att förhandla i grupp och ser till att alla deltagare känner sig sedda och hörda i en gruppkonstellation. Det här är några av de möjligheter som kan finnas i rollspel, då möjligheterna i rollspel är oändliga och det bara är fantasin som sätter

begränsningarna för vad som är möjligt. Med dessa oändliga möjligheter kan det vara att rollspel har förmågan att utveckla andra kunskaper än vad den lärarledda undervisningen gör? Under min sena högstadietid och under hela gymnasiet träffades jag och mina vänner varje lördag, tre gånger varje månad och spelade rollspel. Många gånger har vi pratat om vad vi egentligen lärde oss och allt vi fick ut av våran hobby. +1 i sociala färdigheter, gemenskap, att se och analysera händelseförlopp, skriva, tala m.m. Genom att låta elever testa rollspel i en skolmiljö och inom den pedagogiska verksamheten vill jag undersöka om metoden kan ha en plats i samhällskunskapsundervisningen för att

utveckla de förmågor som annars kan vara svåra att lyftas fram i den traditionella lärarledda undervisningen.

Rollspel kan ge eleverna möjligheten att ta över deras egna lärandeprocess och aktivera dem både socialt och i fantasin aktivt delta i en övning där de är centrala gestalter som för handling och engagemang framåt. Svenska elever uppvisar otillräcklig förståelse för samhälleliga principer, något vi kanske med hjälp av rollspel tydligare kan belysa genom att låta eleverna uppleva, agera och känna på hur det faktiskt skulle kunna påverka en individ.

Det kan finnas en möjlighet för eleverna att låta begrepp som vi kopplar till

samhällskunskapen få ett annat liv för eleverna då de kan få uppleva begreppen och få en närmare koppling till vad begreppen innebär.

Att använda rollspel förflyttar eleven från den traditionella läroboken och ger lärare möjligheten att inte bara variera våra metoder

4 Skolverket (2012). Medborgarkunskaper i sikte: Nordisk jämförelse och fördjupad analys av svenska elevers svårigheter i ICCS 2009. Stockholm: Skolverket, 109

5 Ibid., 110

för att öka motivationen hos eleverna, utan även ge dem möjligheten till ett

upplevelsebaserat lärande. Anna Karlefjärd lyfter fram berättandet som en av de vanligare pedagogiska metoderna inom samhällskunskapsämnet. Berättelse och diskussion infaller naturligt i det “kommunikativa ämnet” och där berättandet är väsentlig för lärarna så de kan delge eleverna den kunskap som de anser att eleverna behöver få med sig.

Med rollspel kan det finnas en möjlighet i att vi låter eleverna var en del av berättandet och ge dem ett utrymme i klassrummet som de inte får ta del av när läraren tar den större delen av talutrymmet.

När nyfikenheten infaller hos eleven har de i rollspelet möjligheten att ställa direkta frågor till spelledaren om vad de upplever, vad det innebär, hur det faller in i ett narrativ, men även när de inte förstår eller ser vad innehållet ämnar att förmedla.

Genom den här studien hoppas jag kunna få svar på min fundering på om rollspel kan användas som en metod för att få eleverna att nå fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet med en mer praktiskt lagd upplevelse som både engagerar och aktiverar eleverna. Med den fiktiva verkligheten hoppas jag kunna levandegöra undervisningen då moraliska dilemman, problem och styrelseskick etc. ibland kan kännas distanserade från elevernas verklighet. Med en fiktiv verklighet hoppas jag att eleverna kan interagera och reagera mot innehållet och öppna upp för diskussion när de stöter på det i en fiktiv och kollektiv fantasi.

1.1. Bakgrund

Under följande rubrik presenteras de kunskapsmål som efterfrågas i läroplanen för

gymnasiet 2011 i både ämnet samhällskunskap, men även de allmänna läroplansmål som är en del av skolans uppdrag att eleverna ska utveckla. Dessa punkter har valts ut då författaren anser att rollspel som pedagogisk metod har möjlighet att erbjuda eleverna utveckling inom följande kunskapsmål och färdigheter med hjälp av metoden.

1.1.1. Kunskapsmål i ämnet samhällskunskap

För ämnet samhällskunskap kan följande i ämnets syfte och mål kopplas till det rollspel som eleverna deltagit i. Syftet med ämnet samhällskunskap är att eleverna utvecklar sina

6 Karlefjärd. Att rymmas inom sitt friutrymme, 109 7 Ibid., 82

kunskaper om människors livsvillkor. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati m.m.

Några av de förmågor som samhällskunskap ämnar utveckla hos elever är kunskaper om individuella och kollektiva rättigheter, samhällsfrågor och förhållande. Samt kunskap om de historiska förutsättningarnas betydelse för dagens samhälle och hur olika sociala förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Möjligheten att utveckla kunskaper om individen kan vara svår att lyfta fram i

samhällskunskap, men med metoden historisk empati kan förståelse skapas för dåtiden och varför vårt samhälle ser ut som det gör. Genom att förklara och ge eleverna perspektiv på dåtidens människor sedda ur dåtidens perspektiv skapas en medvetenhet om dåtidens beslut. Historisk empati ämnar att kontextualisera historien i rätt sammanhang och

förutsättningar. Utefter kontexten kan sedan elever och pedagoger diskutera innehållet och tydliggöra progressionen som syns i nutiden.

För att uppnå det syftet kan både rollspel, simulering och mer traditionella metoder användas för att betona och belysa skillnader.

Förmågorna som belyses i början av kapitlet ges stort utrymme i rollspel då deltagarna tar sig an ett individperspektiv i en situation, händelse eller miljö. Dessa förutsättningar kan sedan kopplas till samhällsfrågor och kan ge eleverna möjligheterna att tydligt utveckla kunskaper inom ämnet. I den här uppsatsen tar deltagarna avstamp i 1600-talet och synen på kvinnans rätt till sin kropp vilket i sin tur kan leda till fördjupade diskussioner i aborträttens utveckling. Genom att lyfta fram hur det såg ut då och sedan jämföra det med nutiden får eleverna möjligheten att förstå sin egen nutid.

1.1.2. Allmänna läroplansmål (Läroplanen GY 11)

De grundläggande värden gäller alla kurser och alla lärare på en skola. Varför de allmänna läroplansmålen presenteras är för att i rollspel ses en möjlighet i att eleverna även får ta till sig kunskaper som sträcker sig utanför samhällskunskapsämnet utan istället pekar mot de mål som den allmänna läroplanen syftar till att utveckla.

8 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 143 9 Ibid., 143

10 Lärarnas Riksförbund (2018). Historisk empati: ett redskap för att skapa historiemedvetande

En del av den värdegrund och de uppdrag som skolan har är att utbildningen ska

“förmedla och förändra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.

Detta kan ses i den interaktion mellan eleverna som krävs i rollspel. Alla deltagare ska känna sig hörda och känna att de får ta lika mycket plats. Det krävs även att alla deltagare visar hänsyn till varandra och ger varandra den platsen.

Skolan ska främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse.

I

samhällskunskapsämnet sker det traditionellt genom litteratur, vittnesskildring eller film, men med rollspel blir eleverna inte bara åskådare utan även aktörer. Vidare ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att det förs fram. Detta är en del av den demokratiska grund som utbildningen och skolan ska vila på då det inte bara är tillräckligt att undervisningen ska förmedla kunskap om demokratiska värden. Den ska även

bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla alla elevers förmåga och vilja till personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.

För rollspel som metod är det inte bara viktigt att eleverna får möjlighet att uttrycka sin egen åsikt utan även tar till sig de andra deltagarnas åsikter och att gruppen tillsammans gör en bedömning och värdering. Det handlar inte bara om individuell åsikt utan även att värdera och förhandla fram lösningar tillsammans.

Eleven ska även tränas att tänka kritiskt, att granska information samt ges möjlighet att inse konsekvenser av olika alternativ. På så vis närmar sig eleven ett vetenskapligt

förhållningssätt att både tänka och arbeta.

En grundstomme inom rollspel är de samspel som finns mellan spelare och spelledare (SL). SL bestämmer inte vad spelarna ska göra utan hen presenterar de motgångar och konsekvenser som sker till följd av de val som spelarna gör. Detta ger eleverna möjligheten att värdera val och se vilka konsekvenser det kan leda till. Samma sak gäller den information som deltagarna får ta del av under

rollspelets gång. Här görs en avvägning i vad som presenteras, hur det presenteras och vad som kan göras med den information för att lösa de problem eller svårigheter som står inför en i scenariot en deltar i.

11 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 5 12 Ibid., 5

13 Ibid., 6 14 Ibid., 7

De två perspektiv som är en del av gymnasieskolans uppdrag som är mest lämpade för rollspel som pedagogisk metod kan anses vara det etiska och historiska perspektivet.

Undervisningen i olika ämnen ska röra vid perspektivet och ge en grund för eleven att främja sin förmåga och göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och sin omvärld.

I rollspel får eleverna möjlighet till att genom sina karaktärer och avatarer bli en förlängning av deras egna ställningstagande, men eleverna ges även möjligheten att testa sin egen moral och etik. Därigenom kan de även utmana och pröva sina egna uppfattningar. Det historiska perspektivet i sin tur ska i undervisningen utveckla elevernas förståelse för samtiden och förbereda dem inför framtiden. Eleven ska få

möjligheten att utveckla en förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Perspektivet kan ges mer eller mindre utrymme i rollspel då möjligheterna är oändliga och endast fantasin sätter gränserna för vad som kan göras.

1.2. Definition av begreppet rollspel

Rollspel har använts i skolan i olika sammanhang i form av samarbetsövningar, åsiktsövningar eller moraliska övningar i många år.

Därför behöver det göras en definition av vad begreppet rollspel innebär för den här uppsatsen. Om mer information önskas om rollspel för att få en mer ingående genomgång av rollspel hänvisas läsaren till bilaga 1 på sida 62.

När vi pratar om rollspel i den här uppsatsens kontext syftar det oftast till det som i vanliga fall definieras som bords- eller äventyrsrollspel. Denna form av rollspel är en typ av

konventionella spel som spelas genom att deltagarna tar sig an en roll som de sedan gestaltar och “styr” i en fabricerad spelvärld. En spelare leder spelet och skapar förutsättningar, ramarna och kontexten för världen. Spelledaren skapar även de icke- spelbara karaktärerna, som t.ex. motståndare. Denna person kallas för spelledaren eller förkortat, SL. Spelarna bestämmer hur de vill interagera med olika situationer och sedan bestäms förloppet med tärningsslag vilket sedan utvecklar situationen och skapar vidare händelseutveckling. Karaktärerna är kollektiva fantasikonstruktioner där karaktärernas olikheter skapar interaktion, konflikt och möjligheter för att lösa de problem som spelarna stöter på. Exempel på detta går att finna i bilaga 3 på sida 67. I sin grundform använder

15 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 7 16 Ungdomsstyrelsen (1997). Ungdomsstyrelsens rapport nr9. Rollspel som fritidssysselsättning.

Stockholm: Ungdomsstyrelsen 5

rollspel inte sig av tävlingsinslag utan syftar till att skapa spänning genom att tillsammans dela fantasi och samarbeta för att lösa uppgifter och problem som spelledaren presenterar för gruppen.

1.3. Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att genom elevers uppfattning av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att använda rollspel som metod för att ge gymnasieelever

möjligheten att utveckla ämnesspecifika kunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper.

Med utgångspunkt från syftet ställs följande frågor:

-Hur uppfattar gymnasieelever rollspel som en undervisningsmetod?

-Vilka kunskaper uppfattar en grupp gymnasieelever att de lärt sig genom att delta i ett rollspel?

1.4. Uppsatsens disposition

I det inledande kapitlet har det lagts fram varför denna undersökning är av relevans och vad för problem som uppsatsen ämnar att undersöka, en motivering av användandet av metoden utifrån läroplanen GY11 samt en begreppsdefinition av rollspel. Kapitel 1

avslutas med vilka frågeställningar som ämnas att undersökas. I det efterföljande kapitlet

presenteras tidigare forskning som berört rollspel i den pedagogiska verksamheten både

mot specifik ämnesundervisning, men även en mer allmän pedagogisk verksamhet som

inte riktar sig mot ett specifikt ämne. I det fjärde kapitlet görs en genomgång av hur de

semi-strukturerade gruppintervjuerna med gymnasieelever som har använts i studien har

tagits fram, men även övervägande och urval för detta. Det femte kapitlet innehåller den

teoretiska ansats som tagits fram för att analysera resultatet i kapitel 7. Den teoretiska

ansatsen inleds med en begreppsdefinition av rollspel, och efterföljs av de teorier som

författaren anser kan ge bäring till metoden rollspel inom en pedagogisk miljö. Teorierna

berör lärande via social interaktion, att utveckla och stimulera fantasi och kreativitet,

rollspel som undervisningsmetod och spel, teorier om motivation och lärande och teorier

om känslors betydelse för lärande. Kapitlet avslutas i sin tur med de kunskapsmål och läroplansmål som rollspel kan utveckla hos eleverna. Resultatet från de gruppintervjuer som har gjorts med gymnasieelever presenteras i kapitel 6 och den empiri som

framkommit från intervjuerna analyseras i efterföljande kapitel. I det slutgiltiga kapitlet diskuteras resultatet av undersökningen samt metodval och förslag på vidare forskning.

2. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen kommer att lyfta fram en del av det forskningsfält som finns om rollspel inom den pedagogiska verksamheten. Studierna om rollspel infaller under två rubriker, de som berör rollspel inom ämnesundervisning och de som faller under en mer allmän pedagogisk verksamhet.

Forskningsfältet som den här uppsats landar i handlar mer om undervisningsmetoder och lärande. Oftast berör forskning inom samhällsdidaktik innehåll som tillhör ämnets

kunskapsområden.

Den här uppsatsen berör mer en metod som förhoppningsvis kan utveckla samhällskunskapsämnet mer än vad det berör ämnets innehåll och de teman som infaller under samhällskunskapsämnets paraply. Uppsatsen ämnar att undersöka en metod som kan användas för att integrera samhällskunskapsämnets kyliga och varma sida i undervisningen.

Därav kan det inte påstås att uppsatsen infaller i fälten av

lärarforskning, elevforskning eller läromedelsforskning då den ämnar att undersöka om en metod potentiellt har en plats i samhällskunskapsundervisningen. Detta är inte en

traditionell form av undervisning som idag syns i samhällskunskapsundervisningen som vanligtvis handlar mer om beskrivningar och lärarledda genomgångar.

18 Sandahl, Johan (2018). Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar framåt. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education. 2018:3. 51 19 Ibid., 57

20 Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: Samhällskunskap, historia, religion och geografi.

Stockholm: Skolverket, 54

2.1. Studier om rollspel i skolan

Forskningsfältet för rollspel som undervisningsmetod är inte ett av de mer utarbetade fälten inom pedagogisk forskning, men det finns några tidiga examensarbeten och

avhandlingar som har berört ämnet. Här får en göra en viss begreppsdefinition då det här rör sig om två olika sätt att bedriva rollspel. Det som i den här uppsatsen definieras som pedagogiska rollspel och det som annars definieras som bords- och äventyrsrollspel, men som i den här uppsatsen har fått den mer allmänna termen rollspel. Den här uppsatsen ämnar att bidra till det smala fältet genom intervjustudien lyfta fram vad elever själv anser om att använda bords- och äventyrsrollspel i den pedagogiska verksamheten.

2.2.1. Pedagogiska rollspel i ämnesundervisning

Ett antal studier har gjorts gällande rollspelets funktion som pedagogisk metod i ämnesundervisningen. Det ska dock noteras att några större arbeten som undersöker rollspel inte har gjorts utanför ramen av vad som kan kallas för ”studentuppsatser”.

I examensarbetet “Spelar roll någon roll?” från Umeå Universitet använder Jens Lindström sig av observation och en enkätundersökning för att undersöka användning av

pedagogiska rollspel och dess påverkan i samhällskunskapsundervisning. Syftet var att se om elevernas syn på metoden stämde överens med litteratur på området och vilka

faktorer som kan ha påverkat elevernas uppfattning av metoden. Studien som innefattar 3 stycken gymnasieklasser visade på att eleverna hade en blandad inställning till

pedagogiska rollspel vilket de beskrev med både positiva och negativa egenskaper.

De positiva egenskaperna som eleverna nämnde var att de utvecklat färdigheter inom t.ex.

kommunikation, perspektiv, formulering och möjlighet att uttrycka sig samt att det var ett bra avbrott från den traditionella undervisningen. Negativa effekter som beskrivs är att det saknas en bredd på fördjupningsarbetet och att metoden inte passar alla elever då vissa kan känna sig hämmade av att vara i en roll och inte kan skilja på rollen och det egna jaget. En vidare negativ effekt var en risk att fakta kom i andra hand och att det

uppfattades som oklar då det ibland saknades klara instruktioner och mål.

Kristoffer Hermansson och David Schück från Linköpings Universitet har i sin uppsats

“Bordsrollspel i klassrummet” från 2019 gjort en sammanställning av empiriska

21 Lindström, Jens (2012). Spelar roll någon roll? En undersökning om användning av rollspel och dess påverkan i undervisningen. Umeå: Umeå universitet, 2

22 Ibid., 45

undersökningar för att lägga en grund för vidare forskning. Resultatet i deras arbete visar att rollspel har stor potential som metod inom litteraturundervisningen. Detta då det i rollspel är tre komponenter som samspelar som ger “berättelsen” en tydlig form.

Komponenterna är tydliga på det sätt att de hjälper eleverna se det lästa i ett

sammanhang, drama som hjälper eleverna anta nya identiteter vilket öppnar för nya perspektiv och spelet sätter tydliga regelramar för undervisningen vilket visat sig vara motiverande i stor utsträckning.

Båda studierna uppvisar att rollspel har en potential som undervisningsmetod även inom samhällskunskapsämnet. Även då Jens Lindströms avhandling syftar till de mer

traditionella pedagogiska rollspelen som vi ser i delar av den pedagogiska verksamheten redan, delar rollspel mycket av samma mekaniker som pedagogiska rollspel. Detsamma gäller Hermansson och Schück som uppvisar att mycket av den litteratur som tar upp pedagogiska rollspel och andra rollspelsformer redan har uppmärksammat detta som att ha stora fördelar i att hjälpa elever att se och uppfatta nya perspektiv. Delar som kan vara till stor fördel för att förtydliga och utveckla samhällskunskapsämnet då perspektiv är en del av de förutsättningar som ska utvecklas hos elever.

2.2.2. Rollspel i allmänpedagogiska sammanhang

Under följande rubrik infaller de uppsatser som berör rollspel på ett mer allmänpedagogiskt plan och som inte diskuterar rollspel inom en specifik

ämnesundervisning och ser rent allmänt på att använda olika former av rollspel som undervisningsmetod i skolan.

Från Umeå universitet har Anton Sjöstedt tittat på “Bordsrollspel som pedagogisk metod på fritidshem” 2015. Studiens syfte var att undersöka hur en kan anpassa bordsrollspel som pedagogisk metod inom fritidsverksamheten. Genom att låta ett antal deltagare testa på rollspel under fritidsverksamheten och sedan intervjua dem efteråt såg han en stor fördel i att låta eleverna diskutera och reflektera i grupp över hur de agerat i rollspelet och vad konsekvenserna blev av deras agerande. Enligt elevernas egna utsagor upplevde de

23 Hermansson, Kristoffer & Schück, David (2019). Bordsrollspel i klassrumet. Linköping: Linköpings universitet, 2

24 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 143

rollspel som både lärorikt och lustfyllt.

Även då Sjöstedts uppsats syftar till att använda metoden i fritidshemsverksamheten är de fördelar som lyfts även relevanta för

gymnasieskolan. Att låta eleverna diskutera och reflektera i grupp är viktiga förmågor för eleverna att ha med sig i sin framtida roll som delaktiga medborgare i samhället då en del av den demokratiska processen även är att kunna diskutera med andra och att se vad konsekvenserna av ens egna val kan leda till. Även då eleverna var av en yngre ålder än de som tillfrågats i den här uppsatsen kan ändå fördelar synas med metoden, men likaså för äldre elever som uppvisar en bristande motivation inom skolan, samt inom

samhällskunskapsämnet då de fördelar som Sjöstedt såg i sin studie kan vara till stor fördel för samhällskunskapsämnet överlag.

I en kandidatuppsats ifrån Lunds universitet intervjuar Peter Thim 5 stycken rollspelare i 22-33 års ålder och med syftet att se om de har uppfattat att deras rollspelshobby har haft en positiv pedagogisk effekt i deras uppväxt.

Respondenterna pekar på att deras

självkänsla har stärkts genom tillhörighet i spelgruppen, men även att de har utvecklat sin problemlösningsförmåga då mycket av rollspel handlar om att lösa problem i grupp. Vidare anser de också att det finns pedagogiska fördelar med rollspel då de indirekt har varit tvungna att söka kunskap och fakta för att bättre kunna agera i sina roller inom en viss scensättning och för att kunna utveckla det egna skrivandet i syfte till att använda det i rollspel på olika sätt.

Nyfikenheten till att söka upp kunskaper och bibehålla denna nyfikenhet i ett senare liv är en av skolans många uppdrag och kan därför ses som en positiv effekt om den håller i sig. Att väcka elevernas nyfikenhet till ämnet och det innehåll som ämnet tar upp är en viktig förutsättning för elevernas fortsatta studerande och vuxna liv. Uppsatsen intervjuar inte elever utan vuxna människor som gått ut gymnasiet, dock pekar uppsatsen på starka fördelar som kan ha positiv effekt hos elever i

samhällskunskapsämnet. Om inte under skolgången, men kanske efter studenten då rollspel i skolan kan bli ett starkt minne som etsar fast kunskaper då det starkt förknippas med en icke-traditionell metod som bryter den vanliga skolgången och kan leda till en fortsatt nyfikenhet efter att eleverna har gått ut skolan.

25 Sjöstedt, Anton (2015). Bordsrollspel som pedagogisk metod på fritidshem. Hur en ungdomshobby kan anpassas för fritidshemmets verksamhet och hur eleverna själva upplever arbetsmetoden. Umeå: Umeå universitet, 2

26 Thim, Peter (2005). Spelar det någon roll? En undersökning om äventyrsrollspels pedagogiska effekter.

Lund: Lunds universitet, 26 27 Ibid., 2

3. Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna är utarbetade utefter de källmaterial som går att finna i resultatdelen. Teorierna kommer senare att användas för att besvara uppsatsens forskningsfrågor i framtida kapitel.

3.1. Rollspel som pedagogisk metod

Innehållet under rubriken är de teorier som berör lärande vid social interaktion då det är en viktig del av rollspel. Teorier lyfts då de har en stark koppling till rollspel och dess

mekanismer.

3.1.1. Estetiska läroprocesser

Skolverket förklarar estetiska läroprocesser i en skrivelse av Ulla Alexandersson och Ann- Katrin Swärd från Göteborgs Universitet att metoden syftar till att låta eleven knyta

samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys genom att låta eleven uttrycka och gestalta sitt lärande genom tal-, skrift- och estetiska språk. Estetiska språken kan användas för att öppna upp och möjliggöra kommunikation och lärande för elever som annars har svårigheter med att ta till sig kunskaper av traditionella teoretiska metoder.

Genom att mediera kunskaper med olika gestaltningar och uttryck kan kunskaper fördjupas och befästas för eleverna vilket långsiktigt kan ha positiv effekt på både

motivation och självbild.

Rollspel kan vara en möjlighet att erbjuda ett komplement för de elever som inte svarar bra på den traditionella undervisningen, men även skapa ett stark minne som eleverna har kopplat till innehållet.

3.1.2. Upplevelsebaserat lärande

Upplevelsebaserat är oftast synonymt med rollspel och omnämns som exempel när metoden diskuteras. Ungdomsstyrelsen

lyfter fram i en av sina publikationer att

begreppet sammanfattar all form av pedagogik som skapar en lärandesituation genom att eleverna deltar i någon form av aktivitet. Metoden syftar till att låta eleverna behandla

29 Skolverket (2015). Estetiska lärprocesser, 7

30 Numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

verkliga problem i en simulerad miljö. Lärandesituationen baseras ofta på en

problemställning som eleverna måste samtala, resonera, förhandla och sedan fatta beslut om, antingen i grupp eller individuellt. Genom att låta eleverna byta perspektiv kan de få en bredare insikt i problemet och sedan reflektera för att möjliggöra en djupare insikt i både problemet och situationen.

3.1.3. Rollspel som undervisningsmetod och spel

Följande två underrubriker diskuterar teorier om att använda pedagogiska rollspel som undervisningsmetod, men även om rollspel som spel. Båda har syftet att utveckla och förtydliga de mekanismer som återfinns i rollspel och belysa de fördelar som kan lyftas fram i att använda det som undervisningsmetod.

3.1.4. Pedagogiska rollspel

Pedagogiska rollspel syftar till den form av rollspel som vi redan ser i den pedagogiska verksamheten t.ex. åsiktsövningar. Begreppet rollspel i Björn Nilssons och Anna-Karin Waldemarsons bok “Rollspel i teori och praktik” ska inte blandas ihop med hur rollspel används i den här uppsatsen utan syftar till kunskapsspel, konfliktspel,

kommunikationsspel, handlingsspel och attitydspel.

Bords- och äventyrsrollspel

omnämns inte i boken vilket har mer att göra med att boken släpptes 1988 och bords- och äventyrsrollspel slog igenom i Sverige först tidigt 90-tal.

För att inte förvirra läsaren har deras begrepp rollspel istället ändrats till pedagogiska rollspel då deras bok berör den form av rollspel som redan används i den pedagogiska verksamheten.

Pedagogiska rollspel definieras som en rekonstruktion av en verklig situation under kontrollerade former där olika personer antar olika roller och samspelar med varandra kring den situation som har bestämts.

Där skiljer sig pedagogiska rollspel från bords- och äventyrsrollspel då de inte kräver rekonstruktioner av verkliga situationer och de vanligtvis saknar den fysiska gestaltningen. Pedagogiska rollspel handlar oftast om att i en

simulering värdera och diskutera vardagliga roller och beteenden. Pedagogisk rollspel som metod innehåller en helhetssyn på mänsklig inlärning då metoden ger både möjlighet

32 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 13-14

33Krauklis, Anna-Karin & Krauklis, Daniel Linder (2015). Finna dolda ting: En bok om svensk rollspelshistoria. Stockholm: Ordfront Galago, 37

34 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 11

för handling och eftertanke. De använder sig både av fantasi och kunskap där eleverna får möjlighet att bearbeta både kunskap och värdering under och efter metodens gång. De skapar självkännedom genom att anta olika perspektiv och leva sig in i andras situation.

Diskussion är en viktig del då det gör att en får pröva kunskaper utifrån det som lärts och tränar sin förmåga att formulera argument och uppfattningar. Detta ger även eleverna möjligheten att lättare ta ställning till uppfattningar och arguments hållbarhet. Även att kritisera argument, uppfattningar och hur de står sig mot motargument.

Metodens styrka ligger i att tydliggöra kunskaper, att skapa och fördjupa engagemang som är nödvändigt för effektiv inlärning hos deltagarna. Det är ett effektivt sätt att skapa gruppkänsla och minska låsningar och destruktiva mönster i grupper.

Samma möjligheter kan forskaren se i bords- och äventyrsrollspel, men med helt andra verktyg och medel än vad pedagogiska rollspelen använder sig av.

3.1.5. Rollspel som spel

Syftet med innehållet under rubriken är att lyfta fram den skillnad som finns mellan pedagogiska rollspel och den typen av rollspel som använts för den här studien.

Sociologen Gary Alan Fine framhäver i sin studie “Shared Fantasy: Role Playing Games

vinna och resten förlora. Rollspel använder sig inte av den mekanismen och kan därför anses mer likna ett samhälle än vad det är ett traditionellt spel. Även då det finns en spelledare (SL), eller domare som Fine valt att benämna rollen, ser inte många av de som deltagit i hans studie det som en tävling mellan SL/domaren och de andra deltagarna. SL ser sig mer som en lekledare där själva tävlingsmomentet är mot spelmiljön. Fine föreslår därmed att det finns en liknelse mellan rollspel och det han valt kalla för “the game of life”.

Då rollspel lägger stort fokus på samarbete skapar detta en möjlighet att utveckla en kollektiv sällskaplighet som innebär att gruppens driv är att lyckas tillsammans, men för att göra det krävs det att gruppen kommer överens om fördelning av arbete och uppgifter. Alla

35 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 38 36 Nilsson & Waldemarson. Rollspel i teori och praktik, 71

37 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 232

deltagarna måste uppnå en hög grad av social-emotionell tillfredsställelse.

Likt skolans uppdrag handlar det om att alla deltagare ska känna sig hörda och sedda.

Rollspelsgruppen blir därmed mer likt ett mindre samhälle, men som saknar mycket av begränsningarna som verkligheten sätter på individen.

Vidare säger Fine att rollspel inte nödvändigtvis är lärorikt i sig, utan blir det i de processer som skapas när rollspel spelas. Konsekvenser måste tas för sitt handlande och i en värld där allt är möjligt får en möjlighet att utforska sig själv och sina egna begränsningar,

behov, önskningar, begär m.m.

Även då majoriteten i Fines studie la fram att grundmålet med rollspel var att ha “kul” syns det att med ett välplanerat efterarbete när ett

rollspelsmöte är avslutat kan det skapas goda möjligheter till att diskussionen lyfter fram ett djupare lärostoff som sträcker sig förbi begreppet “kul”.

3.1.6. Spelifiering

Syftet med att presentera den pedagogiska metoden spelifiering är att rollspels tydliga struktur och upplägg stämmer bra överens med de teorier som metoden använder för att öka motivation hos elever.

Spelifiering är mer känt under begreppet gamification. Begreppet är ett samlingsnamn för metoder och verktyg där spelelement används i icke-ordinära spelsammanhang. Med spelelement syftas till funktioner som är taget från hur spel, både digitala och analoga, är konstruerade. Syftet med metoden är att utveckla och förbättra upplevelsen hos

användaren, men samtidigt öka användarens engagemang. Det handlar inte om att spela mer spel utan syftar till att använda spelens dynamiker, mekaniker och formgivning för att motivera och stimulera elever.

Även då metoden är relativt ny har den visat sig vara effektiv i att motivera och engagera elever till att utföra uppgifter som annars anses både vara avancerade och/eller

oengagerande.

Rollspel innehåller många av de delar som lyfts fram som positivt med spelifierat lärostoff, t.ex. tydligt mål, regler, direktåterkoppling och interaktion.

Det kan

39 Ibid., 228

40 Palmquist, Adam (2018). Det spelifierade klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB, 16 41 Ibid., 18

42 Ibid., 17

därför vara av intresse att lägga till rollspel som metod för lärares vardagliga undervisning då metoden har potentialen att både öka motivation och engagemanget hos eleverna.

Flera forskare inom spelifiering anser att tävlingsmoment är en viktig komponent till att lyfta resultaten och engagemanget hos eleverna, men den här uppsatsen motsätter sig det påståendet då rollspel oftast saknar tävlingsmoment. Rollspel kan användas för att istället skapa engagemang och motivation genom att låta eleverna samarbeta mot det gemensamma målet istället för att jobba mot varandra.

3.2. Teorier om inre motivation och lärande

Rubriken syftar till de teorier och metoder som ämnar att öka lärande hos eleverna genom att använda faktorer inom dem själva. De inre faktorerna som kommer lyftas fram är fantasi, kreativitet och känslors betydelse för lärande vilket är två viktiga beståndsdelar av att delta i rollspel.

3.2.1. Fantasi och kreativitet

Två viktiga beståndsdelar i rollspel är fantasi och kreativitet. Rollspel är en form av

friformsberättande som grundar sig i improvisation vilket kräver att deltagarna accepterar det som kollektivt skapas, men även för att visualisera det som ageras emot. Fantasi ses alltså både i den individuella formen, men även den kollektiva.

Gary Alan Fine lyfter fram i sin studie “Shared Fantasy: Role Playing Games as Social

sans/nonsens.

Till detta ska det tillskrivas Lev S Vygotskijs tankar från “Fantasi och

med tiden.

Fantasi, lek och nonsens avbildas oftast som motsatser till vad som är viktigt i livet som att arbeta eller studera.

Vygotskij och Fine påpekar båda att barndom och fantasi är starkt sammankopplad oftast med åsikten att fantasin försvinner med åldern.

Vygotskij menar dock på att fantasin hos barn är tunnare och med individens erfarenheter

43 Fine, Gary Alan (2002). Shared fantasy: Role playing games as social worlds. Chicago: The University of Chicago Press, 5

44 Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos, 39 45 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 5

46 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 231 Vygotskij. Fantasi och kreativitet i barndomen, 39

formar nyansrikedomen och mångfalden i fantasin.

Fine utvecklar detta vidare genom att lyfta fram att fantasi även kan reflektera en individs motiv, behov, önskningar, begär eller ambitioner genom icke-realism. Genom detta ges vuxnas kontra barns erfarenheter och fantasi en annan karaktär och ett större djup.

Både för barn och vuxna styrs fantasins utveckling av omvärlden. Fantasin är inte bara viktig för barn utan har en stor påverkan i vuxen ålder då fantasin skapar möjlighet att testa olika hypoteser och se konsekvenser av olika handlingar.

Skillnaden gentemot andras sätt att fantisera är att rollspelare skapar en värld med mening vars meningsfullhet definieras av de som deltar och deras erfarenheter och engagemang i att se den som meningsfull. I den kollektiva fantasin har deltagarna mer kontroll över sitt innehåll än vid individuellt fantiserande som t.ex. drömmar, men kräver också att alla deltagarna accepterar fantasins kollektiva natur.

Med rollspel och den kollektiva fantasin har lärare möjligheten att låta elever utveckla sin förmåga att testa hypoteser, men även att möta konsekvenser av de beslut de tar i ett individperspektiv. Men eleverna får även träna på att lyssna på varandra, ta del av varandras erfarenheter för att tillsammans skapa den kollektiva fantasi som de agerar i.

3.2.2. Teorier om känslors betydelse för lärande

Syftet med teorier om känslors betydelse för lärande är en del av uppsatsen då rollspel i större grad handlar om känslor och upplevelser än den traditionella

samhällskunskapsundervisningens mer rationella synsätt tillåter. Därav kan det vara av intresse att lyfta fram om det finns belägg i att använda sig av känslor i undervisningen och vilken betydelse känslor har för lärande.

I en sammanfattning från Skolverket baserat på tre artiklar från “Journal of Research in

även för elevernas motivation och engagemang i ämnet. Detta gäller både positiva och negativa känslor, men genom känslor kan eleverna bli engagerade att nå sina mål och

47 Vygotskij. Fantasi och kreativitet i barndomen, 40

48 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 230

49 Institutionen för psykologi (2015). Lund: Lunds universitet. "Viktigt med kreativ och fantasifull lek"

50 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 230-231

även att fortsätta försöka tills de lyckas. Läraren har en central roll i att hantera känslorna och vägleda eleverna, men det kan uppstå svårigheter då lärandet kan hamna i konflikt.

Det viktiga är inte att eleverna har “kul” under lektionstid utan att försöka jobba med att koppla elevernas känslor till ämnet.

Reinders Duit och David F. Treagust gör en liknande sammanställning när de förklarar känslors positiva effekt på begreppslig förändring. Deras studie pekar på att känslor kan ge en positiv effekt på att etablera positiva lärandemiljöer för elever. Elevernas egna självförmåga, övertygelser, klassrummets sociala kontext, individuella mål, intentioner, avsikter, förväntningar och behov är minst lika viktiga som kognitiva strategier för inlärning.

Sett till samhällskunskapsämnet kan känslor spela stor roll i att fördjupa elevers lärande.

Rollspel ger med sitt individperspektiv möjligheten för eleverna att agera och reagera mot lärostoffet och skapa ett känslomässigt engagemang som sällan kan fås i mer traditionella metoder. Det behöver inte bara beröra hemskheter utan kan även handla om känslan av gemenskap, om att lyckas tillsammans eller för den delen bara om att få sin röst hörd.

Även då det kan anses att “kul” inte är något som platsar i undervisningen visar både känslobaserat lärande och spelifiering på att en mer lustfylld undervisning både skapar engagemang och motivation hos eleverna.

Känslor kan alltså få en stor effekt på lärandet där den stora utmaningen är att inte låta känslorna ta över undervisning och lärarens stora utmaning blir att balansera lärandet och känslor så att undervisningen får den effekt som eftersöks.

51 Skolverket (2020). Känslor en viktig del av lärandet

52 Duit, Reinders & Treagust, David F., Conceptual change: A powerful framework for improving science teaching and learning. International Journal of Science Education. 25:6, 2010, 679

53 Palmquist. Spelifierade klassrummet, 30

4. Metod

Under denna kategori kommer det att beskrivas vilka metoder som använts för att nå de slutsatser och resultat som visas i studien. Här kommer det beskrivas vilken metodisk ansats som har valts för studien i fråga, samt en detaljbeskrivning på hur studien gick till i sin helhet.

4.1. Metodval

Denna studie är baserad på en hermeneutisk ansats. Hermeneutik handlar om att försöka förstå ett fenomen genom tolkningar och på så sätt skapa mening, detta ofta kopplat till olika filosofiska antaganden. Hermeneutik som metod handlar till viss del om tolkning och förståelse men även om beskrivningar av den förståelsen och vad detta innebär. Det som inom hermeneutiken tolkas är bland annat texter, yttranden eller handlingar skapade av människor. Detta för att det inte finns en enda absolut sanning utan beskrivningar av verkligheter måste tolkas för att dem ska kunna förstås.

I denna studie visar sig detta genom att forskaren samlar in data genom intervjuer och sedan tolkar dessa för att skapa mening av den insamlade datan. Studiens syfte är att undersöka hur elever uppfattar rollspel som undervisningsmetod samt att se vilka kunskaper dessa elever uppfattar att de tagit till sig när de deltog i det pedagogiska rollspelet. För att få svar på dessa frågor används, som nämnt ovan, hermeneutik som metod då eleverna som deltagit i rollspelet intervjuats och svaren de gett sedan tolkats, beskrivits och förmedlats om vad deras tankar och åsikter var om ämnet. Materialet som samlats in under intervjuerna tolkas alltså och sedan används tolkningarna för att

analysera datan för att sedan skapa resultatet.

Som nämnt är intervju en av metoderna som används i denna studie, denna metod valdes för att enklast få svar på forskningsfrågorna. Varför just intervju valdes är för att det är ett bra sätt att kunna få in detaljerad och även djupgående data och det finns en större möjlighet för forskaren att kunna följa upp med följdfrågor på vad hen just hört med en

54 Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 109

55 Ibid., 109

gång.

Ord är en central del för att kunna göra en kvalitativ studie, med detta menar författaren både talade och nedskrivna ord som forskaren i fråga får fram genom till exempel intervjuer och transkriptioner. Under en kvalitativ studie s befinner sig

respondenten i den sociala kontext som ska undersökas och det är forskaren som är den som tar sig till platsen i fråga. Kvalitativ forskning är kontextbunden, alltså är det

forskarens jobb att förstå beteenden från respondenterna, deras värderingar samt händelser som är kopplade till just den aktuella kontexten. Detta är någonting som

forskaren måste göra för att kunna komma nära deltagarna och deras perspektiv och/eller synsätt vilket är viktigt då det ju är precis den sortens data som skapar resultatet i

studien.

Innan intervjuerna hölls fick eleverna delta i ett pedagogiskt utformat rollspel. Detta rollspel pågick efter skoltid och tog ungefär 3 timmar att genomföra. Detta gjordes under 3 olika tillfällen och vid varje tillfälle spelades ljudet av spelet in, och detsamma gäller även intervjuerna som hölls efteråt för att det enklare skulle kunna transkriberas så att all data kunde användas vid analys utan risk för att bli bortglömd.

4.2. Semistrukturerade gruppintervjuer

Semistrukturerade gruppintervjuer är den metod som användes för att samla in data till denna studie. Dessa intervjuer gjordes med elva elever under tre olika tillfällen. Första tillfället med tre elever, vid andra tillfället tre elever och vid tredje tillfället fem elever.

Intervjuer delas upp i olika kategorier beroende på hur strukturen under intervjun är upplagd. Just en semistrukturerad intervju som var metoden här innebär att forskaren i förväg har en rad med specifika frågor om ett specifikt ämne som hen kommer använda sig utav under intervjun.

Det som är positivt med just en semistrukturerad intervju är att själva intervjun och frågorna inte är skrivna i sten utan forskaren är mer flexibel att kunna utveckla eller ändra frågorna och följdfrågorna beroende på vad hen får för svar. Det är viktigt för en forskare att kunna göra just detta, att kunna basera följdfrågor på svaren på föregående fråga för att kunna få så djupgående svar som möjligt.

I denna studie

56 Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB, 268-269

57 Denscombe. Forskningshandboken, 393 58 Ibid., 269

59 Ibid., 269

användes gruppintervju för att under söka forskningsfrågorna. En vanligt nämnd nackdel med denna metod är att det är enkelt för respondenterna att medvetet eller råka svara som hen som just talat istället för att ge helt personliga och ärliga svar.

Detta var en medvetenhet sedan planeringen av gruppintervjuerna och har därför försökts åtgärdats så väl det går genom att under hela intervjuns gång låta alla komma till tals och vara lyhörd för de som kanske inte alltid vågade göra sig hörda. En fördel med gruppintervjuer är dock att urvalsgruppen genast har möjlighet att bli mycket större än om forskaren skulle göra till exempel personliga intervjuer. Genom gruppintervjuer hinner forskaren höra fler

respondenter med fler åsikter, tankar och erfarenheter. Detta ger möjligheten till att få ut ett bredare resultat och mer data att utgå ifrån i analysen och leder till i förlängningen att reliabiliteten i studien blir högre.

4.3. Val av respondenter

Respondenterna som valdes till denna studie är elva stycken elever som är arton och nitton år gamla. Det var sex stycken av eleverna som gick på Samhällsprogrammet och fem av de som gick på Teknikprogrammet. Valet av skola och elever gjordes genom ett så kallat bekvämlighetsurval genom att använda den skola jag utfört en VFU på.

Valet att göra studien på en skola där barnen redan har kännedom av mig var ett aktivt val. Detta då det fanns en förhoppning om att ett redan skapat förtroende skulle göra att eleverna kände att de kunde tala fritt i intervjuerna och inte känna att de behövde censurera sig på något sätt, varken under rollspelet eller under intervjuerna. 18 elever tillfrågades om de ville delta i studien och elva utav dessa arton meddelade att de ville delta i studien. Det var endast arton elever som tillfrågades, detta på grund av att kunna effektivisera arbetet och få så hög kvalité som möjligt i de intervjuer som gjordes.

60 Ibid., 270

61 Denscombe. Forskningshandboken, 270-271 62 Ibid., 71

4.4. Beskrivning av bearbetning och analys av data

4.4.1. Transkribering

Denscombe skriver om vikten av att spela in sina intervjuer för att kunna göra helt korrekt transkriberingar så att en på ett korrekt sätt sedan ska kunna analysera datan som

samlats in genom dessa intervjuer. Det finns olika sätt att transkribera en intervju på. Dels kan transkriberingar göras av delar av en intervju och plocka ut endast de delar en tror kommer vara intressanta.

I denna studie gjordes dock valet att transkribera hela materialet, ordagrant för att vara helt säker på att ingen data skulle missas. De tre olika intervjuerna blev sammanlagt ungefär 5,5 timmar material och allt transkriberades ordagrant.

4.4.2. Analyssätt

Då transkriberingarna gjorts lästes materialet igenom många gånger om och kategorier började plockas fram. Möjliga kategorier skapades vid läsandet av varje enskild intervju, men som Gillham skriver är det inte fören alla intervjuer gåtts igenom som forskaren verkligen kan se vad som kan komma att bli en kategori eller inte.

I den här studien har kategorierna skapats utifrån att det har funnits en röd tråd genom alla intervjuerna

gällande just det ämnet. Kategorier som i ett första skede skapades men endast nämnts en gång i en intervju har därför inte tagits med i resultatdelen. Kategorierna har tagits fram helt utan inbördes ordning och är baserade på det som bäst passar till syfte, teori och läroplanen. De olika kategorierna ligger ibland nära varandra, detta i syfte att de har skapats för att komma med ny empiri men även för att komplettera varandra. Varför detta val har gjorts är för att resultaten ska kunna ha en så bred grund som möjligt att stå på då de presenteras.

För att plocka fram kategorierna har alltså en abduktiv analysprocess använts. Abduktion omfattar delar av både en deduktiv och en induktiv ansats, men förser även med nya moment. Under en abduktiv process förfinas och korrigeras en teori samtidigt som den

63 Ibid., 395

64 Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. Lund: Studentliteratur. s 185

utvecklas gradvis för att det bättre ska passa det empiriska materialet.

Kategorierna i denna studie är framplockade genom att alternera den empiri som framkommit genom intervjuerna vid fler tillfällen samt den kunskap som står i läroplanen. Genom att ställa dessa mot varandra och analysera dem tillsammans har kategorierna skapats.

4.5. Etiska överväganden

I detta arbete har Vetenskapsrådets etiska principer tagits hänsyn till. Det är fyra huvudprinciper som utgör vetenskapsrådets etiska principer, dessa är:

Informationskravet innebär att en forskare måste informera alla som på ett eller annat sätt deltar i undersökningen på ett väldigt öppet och tydligt sätt om vad som gäller för just deras deltagande, vilka villkor som rör just den personen. Människor som deltar i studien måste också få information från forskaren att hens deltagande när som helst kan avbrytas om hen önskar.

Detta krav har tillgodosetts genom att alla elever som deltagit fått utförlig information innan deltagandet skett om vad som informationen som samlas in kommer att användas till och varför den samlas in. De har även fått information om att de när som helst, innan, under eller efter intervjuerna kan avbryta sitt deltagande.

Samtyckeskravet är det krav som säger att en forskare måste invänta samtycke och godkännande från alla som deltar i studien innan forskaren kan använda någon sorts information om deltagaren i sin studie.

Detta krav har tillgodosetts genom att alla som valts ut att delta i denna studie är över arton år gamla och själva kan ge samtycke till att delta och det det innefattar.

Konfidentialitetskravet är det krav som ställs på forskaren att alla som deltar i studien ska kunna lovas största möjliga konfidentialitet. All information som samlats in om de som deltar i studien finns samlat på ett och samma ställe som ingen utanför studien har tillgång till eller kan få tillgång till.

Det här kravet har i denna studie tillgodosetts genom att all information om eleverna som deltagit i studien har anonymiserats och givits pseudonymer då de nämns i studien.

65 Alvesson & Eriksson Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. s 55-56

66 Vetenskapsrådet (2017). God Forskningsseds, 12 67 Ibid., 40-41

68 Ibid., 42

Nyttjandekravet är det krav som innebär att all information som samlas in från de elever som deltagit i studien endast kommer användas till studien i fråga och aldrig någonting annat.

Det här kravet har tillgodosetts genom att all data som samlats in endast använts till studien och sedan dess har alla uppgifter raderats.

4.6. Metoddiskussion

Som skrivits ovan är denna studie baserad på intervjuer. Den metoden valdes just för att svaren skulle bli djupgående och talande som möjligt. Ljudet av intervjuerna spelades in, och detta för att kunna transkriberas och ingen data skulle glömmas bort. Intervjuerna gjordes också i gruppformat. Det fanns under hela undersökningen en medvetenhet om de eventuella riskerna som finns med att göra gruppintervjuer och inte göra personliga intervjuer. Som nämnt ovan är en av riskerna med detta sätt att intervjua att eleverna eventuellt inte svarar som de egentligen ville utan istället håller med den elev som talade innan eller den som har en högre position i gruppdynamiken.

Detta var någonting som hela tiden fanns i bakhuvudet när grupperna av elever valdes ut och de valdes att intervjuas i grupper som ansågs passa bäst tillsammans. Detta är också varför valet gjordes att göra intervjuerna med elever som är kända för mig som forskare. Intervjuerna fungerade väldigt bra och gruppdynamik i de olika grupperna kändes som att de

fungerade väl och att alla människor kom till tals. Det finns alltid en risk att de svar som ges i en intervju inte stämmer eller inte alltid är helt sanningsenliga, vilket är en risk alla forskare får överväga när de väljer att göra intervjuer i sina studier.

För att motverka detta valdes elever där en relation mellan forskare och elev redan fanns och där ett förtroende redan byggts upp för att öka chansen till sanningsenliga svar under intervjuerna.

Ett sätt för att eventuellt kunna höja validiteten i denna studie hade varit att utföra rollspelet och intervjuerna med fler elever och därför få in mer data och kunna ställa svaren emot fler svar från fler elever för att därför kunna höja validiteten. Varför inte fler elever tillfrågades för denna studie var på grund av den tidsbegränsningen som finns för

69 Ibid., 42

70 Denscombe. Forskningshandboken, 270 71 Ibid., 268-269

att färdigställa denna studie och intervju samt transkriberingar är en väldigt tidskrävande del av en studie.

4.7. Det genomförda rollspelet Martas öde

Självaste utförande av metoden skedde under efter skoltid och tog cirka 3 timmar. Alla sessionerna och efterföljande intervju spelades in för att senare transkriberas. Innan vi började gavs en kort introduktion om vad rollspel är och hur självaste regelsystemet fungerade. Scenariot som spelades med eleverna var “Martas öde” från samlingen

“Historiska äventyr i Göteborg” som baseras på regelsystemet Äventyr av Daniel och Julia Lehto. Samlingen har gjorts i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum för att belysa perioden 1500-1700. Scenariot valdes ut efter åldersgruppen, men även för att det tar upp moraliska dilemman från tiden och samlingen är skriven med idén om att användas i skolmiljö.

Scenariot “Martas öde” utspelar sig i Göteborg på 1690-talet och kretsar runt en ung kvinna, Marta, som är ogift och blivit gravid. Det gäller för spelgruppen att hitta en lösning innan det är för sent och innan alla i staden vet vad som hänt och Marta blir utfryst av samhället. Besluten som spelgruppen ställs inför har att göra med både hur gruppen ska lösa Martas problem, men även de konsekvenser som de olika besluten skapar som rör sig från att föda barnet i hemlighet, till osäker abort m.m. Scenariot tar sig an svåra moraliska val och handlar om samarbete och vänskap, men även att låta alla deltagarnas åsikter, idéer och tankar blir hörda innan beslut tas. Detta är en allmän målsättning vid rollspelande att alla deltagarna känner sig delaktiga och att alla får chans att uttrycka sin tankar och idéer.

Spelledarens roll i scenariot är att presentera möjligheter, men även att skapa konsekvenser för deltagarna baserat på de beslut de tar. I slutändan blir

spelledaren en vägledare mellan de olika alternativen, men det är inte spelledarens roll att ta några beslut åt gruppen. Scenariot är gjort med flera olika vägar och flera olika slut vilket i slutändan landar på deltagarnas kreativitet och vilka möjligheter dom upptäcker och utforskar tillsammans.

Karaktärerna som är färdig skapta för scenariot har även alla färdigheter och förmågor som gruppen behöver använda sig av för att lyckas med de problem som ställs inför och det är endast genom samarbete och insikter i vad de olika

72 Flintberg, Björn (red.). (2017) Historiska äventyr i Göteborg: Göteborg i äventyrens tid. Halmstad: Eloso Förlag, 4

73 Fine. Shared fantasy: Role playing games as social worlds, 233 74 Flintberg. Historiska äventyr i Göteborg, 95

karaktärer medför till gruppen som gruppen i slutändan kommer lyckas med det dom antar sig.

Eleverna tilldelas ett antal färdiga karaktär utefter antalet elever (se bilaga 3 s. 67) och efter genomförandet av scenario ställdes ett antal frågor (se bilaga 2, s. 66) i en

fokusgrupp där alla eleverna var närvarande vid intervjun. Frågorna till intervjuerna skrevs med syftet att låta eleverna diskutera hur de upplevde metoden där frågorna ämnade att både låta eleverna diskutera positiva sidor och negativa sidor med metoden. Det som avsaknas i intervjuguiden är frågor om kunskaper som eleverna upplevde då de var en frågeställning som uppkom efter att resultatet hade transkriberats och genomarbetats.

Valet av gruppintervjuer gjorde för att öppna upp för intressanta diskussioner mellan eleverna, men även för att spara på tid så inte eleverna stannade kvar för länge efter skoltid.

4.7.1. Forskningsetiska överväganden

De medverkande eleverna blev redan när jag närmade mig och frågade om deras

medverka informerade om studiens undersökningsmetoder, syfte och garanterad att det

skulle finnas en hög konfidentialitet. Dessutom understryks det att medverkan var frivilligt

och skulle ske efter skoltid. Då informanterna är myndiga behövdes inte vårdnadshavares

godkännande. Alla elevers konfidentialitet har skyddats genom att ge dem namn baserade

på vanliga namn på rollspelskaraktärer tagna från Dungeons and Dragons lista över

namnexempel. Jag använder även pronomen hen då jag diskuterar olika medverkandes

uttalanden för att minska risken för att läsaren ska kunna lista ut vem som sagt vad.