Uppsatsens avslutande diskussion kommer inledas med att redovisa hur
frågeställningarna besvarats av uppsatsen. Sedan följer ett avsnitt kring de slutsatser och upptäckter som är värda att notera, men som nödvändigtvis inte täcks in av uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare görs en kritisk diskussion av undersökningens upplägg och slutdiskussionens sista del berör förslag på vidare forskning inom ämnet.
7.1. Slutsatser och diskussion
Traditionellt använder sig samhällskunskapsämnet av metoder som grundar sig i att läraren tilldelar eleverna material muntligt som sedan bearbetas av eleverna på olika sätt.
Lärarna upptar en stor del av talutrymmet i klassrummet och den kvarvarande tiden får eleverna sedan dela på. Syftet med denna studie har varit att låta elever på gymnasiet testa metoden rollspel och låta dem diskutera och berätta om deras val att använda metoden i den pedagogiska verksamheten. Med denna utgångspunkt har studien kunnat genomföras för att svara på undersökningens två frågeställningar:
Hur uppfattar elever rollspel som en undervisningsmetod?
Flera av eleverna uppfattade metoden som lustfylld, men att den saknade samma pedagogiska värde som de traditionella undervisningsmetoderna i samhällskunskap.
Metoden kunde ses som ett positivt komplement till undervisningen som inte passade alla elever, men som kan ge en positiv effekt för vissa elever.
Vilka kunskaper uppfattar en grupp gymnasieelever att de lärt sig genom att delta i rollspel?
Eleverna uttryckte sig inte om några specifika kunskaper som de hade lärt sig av att delta i rollspelet, men från de utsagor som de gav kunde kunskaper urskiljas både kopplat till läroplanen för samhällskunskap och den allmänna läroplanen. Kunskaper berörde elevernas förmågor i empati, att inta olika perspektiv, sociala kunskaper och samarbetsförmåga.
När det kommer till elevernas uppfattning om att använda rollspel som en metod i
undervisningen framkom två tydliga åsikter. Eleverna var positiva till metoden då den gav dem en stor lust och att det var en engagerande metod. Detta stämmer överens med de teorier som presenterats i uppsatsens teoretiska ansats där pedagogiska metoder grundade i dessa metoder har en positiv inverkan på både motivation och engagemang.
Den negativa kritiken mot metoden var i sin tur att den inte kändes tydlig i vad det pedagogiska syftet var och innehållet uppfattades tunt gentemot
samhällskunskapsämnets annars faktatunga lärostoff. Även då det kan uppfattas som hård kritik mot metoden kan det även tänkas att metoden har möjlighet att bredda
samhällskunskapsämnets annars mer traditionella metoder för att inkorporera mer än bara fakta som lärostoff. Med detta menas då att även använda sig av t.ex. känslor och
individperspektiv för både motivation, engagemang och utvecklade kunskaper.
Kunskaper som känslor, upplevelser och fördjupade perspektiv är kunskaper som inte bara är svåra att mäta inom skolan, men som är en del av det uppdrag som skolan har att utveckla hos sina elever. Dessa något svårmätta kunskaper härstammar inte bara från att använda rollspel som metod utan kan grunda sig i två problem som kantade studien. För det första var det vilja att skriva om ämnet rollspel som pedagogisk metod innan ett tydligt syfte var utstakat för studien och det andra kan grunda sig i det scenario som användes för studien. Scenariot var mer inriktat mot historieämnet, där inga förändringar gjordes för att anpassa det mer mot samhällskunskap. Om ett eget scenario hade skapats med ett tydligare syfte att utveckla kunskaper inom ramen för samhällskunskaper kan elever tydligare ha uppfattat mer ämnesspecifika kunskaper än de kunskaper som nu fick utläsas ifrån elevernas utsagor. Uppsatsens teorier visar på att känslor, upplevelser och
fördjupade perspektiv har en positiv effekt på lärande och motivation hos eleverna vilket i sig kan vara en positiv sida av att använda metoden rollspel i undervisningen. Men de är endast med ett mer spetsat material som ämnesspecifika kunskaper kan tydliggöras och därmed ge metoden ett mer pedagogiskt djup.
Skolverket rekommenderar att undervisningen kombinerar och integrerar både kunskaps-, fostrans- och värdegrundsuppdraget i ett. Det ska inte endast handla om temadagar eller isolerade lektioner utan det ska vara ett innehåll som genomsyrar hela undervisningen. De sociala kunskaper som kunde utläsas i elevernas utsagor grundade sig mer i det
demokratiska fostransuppdraget vilket gör att metoden kan användas i den pedagogiska
verksamheten för att lyfta fram och ge utrymme för eleverna att utveckla de demokratiska förmågor som efterfrågas. Med de resultat som framkom från den här studien kräver det att materialet utarbetas på ett sådant sätt att det är spetsat mot de förmågor som ämnas att utvecklas eller om det ska användas i ett specifikt ämne att materialet som används arbetas fram utefter ämnets läroplan. Rollspel som en del av skolans valbara kurser kan ge elever möjligheten att utveckla sina demokratiska förmågor och möjligheter i att uttrycka sig och testa argument och ståndpunkter. Detta kan ge skolan möjligheten att med en lustfylld och engagerande metod utveckla förmågor som annars är svåra att lyfta fram i den ordinarie undervisningen.
7.2. Kritik av undersökningsupplägg
Undersökningen hade som nämnts tidigare dragit nytta av att använda sig av ett
rollspelsmaterial som mer hade grundat sig i samhällskunskapsämnet än historieämnet.
Detta hade kunnat gjort det möjligt för eleverna att tydligare uppfatta kunskaper som de hade utvecklat av att testa rollspel som pedagogisk metod, men även gjort att
kopplingarna mellan läroplan och material hade varit tydligare.
Tanken var från början att ha fem grupper istället för de tre som studien slutade med, men på grund av förändrade omständigheter i världen och gymnasieskolans nedstängning var de inte möjligt att genomföra. Det kan hävdas att metoden och intervjun hade kunnat utföras på distans, men då kvaliteten inte kunde säkerställas valdes det istället att utföra studien på tre grupper av elever.
Ett annat problem som uppdagades var att intervjuerna utfördes utan att riktigt planera upp studiens syfte utefter de mål som fanns med examensuppsatsen på universitet vilket gjorde att studiens frågor fick en mer allmän karaktär istället för att vara spetsade mot samhällskunskapsämnet och att undersöka de kunskapsmål som går att finna i läroplanen för ämnet. (se bilaga 2, s. 66).
7.3. Framtida forskning
Studiens syfte var att undersöka elevers uppfattning av att använda rollspel som metod, men minst lika intressant hade varit att undersöka lärares uppfattning av metoden. Detta för att undersöka om metoden inte bara har bäring i olika ämnen, men även för att se om det är en metod som flera lärare kan ta till sig och inte bara de som deltar i hobbyn att spela rollspel. Dessa uppfattningar kan även ställas i relation mot elevers upplevelser av metoden med den intressanta aspekten av att detta kan belysa hur elever och lärare uppfattar metod kopplat mot ämnet och hur skilda uppfattningar de kan ha i hur metodens styrkor och svagheter kan identifieras.
Genom att låta lärare testa rollspel och sedan intervjuas om deras upplevelser av att testa metoden finns det en möjlighet att intressanta reflektioner om att använda metoden
skapats. Som diskussioner kring kunskapskrav, bedömning och andra delar som är av vikt för att en metod ska få bäring i den pedagogiska verksamheten. Men det hade också kunnat öppna upp för intressanta diskussioner kring hur man kan tänka och förhålla sig till bedömning av ett mer abstrakt innehåll och om hur lärares passion och hobbys kan
användas i undervisningen för att motivera och engagera elever.
Forskningsfältet för bords- och äventyrsrollspel både i allmänhet och inom pedagogiken är inte speciellt utarbetat och för framtida forskare som lämnar föreningslokaler för att
undersöka sina favorithobbys som ämne för sina uppsatser och studier finns det stort utrymme. Med den nya guldåldern av rollspel som vi ser runt om i världen, men även i Sverige kan det leda till att vi kommer se fler uppsatser som försöker uppvisa och undersöka för alla ickeinitierade vad rollspel har att erbjuda för möjligheter.
7.4. Avslutande reflektion
En avslutande reflektion och kommentar jag vill lämna är att min förhoppning inte var att hitta en metod som skulle revolutionera en svenska skolan eller för den delen
samhällskunskapsämnet. Det jag hoppas på att jag uppvisar är att
samhällskunskapsämnet kanske behöver ta sig an att använda andra perspektiv och känslor för att fördjupa kunskaper hos elever och att det kan vara dags för att släppa in andra metoder i ämnet. Samhällskunskapsämnet behöver inte bara vara att lärare talar
och elever lyssnar utan det kan vara dags att släppa in andra metoder i ämnet för att ändra stereotypen och det kan vara så att just din hobby och din passion kan vara ett av de sätten. Våga testa och våga använda dina passioner i professionen som lärare för det kan visa sig vara något som både motiverar och aktiverar eleverna till att nå nya
utvecklingsmöjligheter. För i rollspel är allt möjligt i en värld av oändliga möjligheter, så varför skulle det inte fungera på samma sätt i den verkliga världen om vi bara vågar?